Det vore intressant att forska vidare på elevernas enkätsvar. Den klass där alla elever svarat med samma alternativ, som dessutom är fel, skulle få möjligheten att svara på fler frågor om tal i bråkform. Vidare kan en studie där man undersöker olika undervisningsmetoder i olika klasser vara intressant. Syftets fråga kan vara om en metod kan kopplas till den bästa och effektivaste metoden vid inlärning av tal i bråkform.
I intervjun berättar en lärare hur hon har en helt annan erfarenhet av bråkundervisningen i skolan. Därför vore det intressant att forska i hur undervisningen av tal i bråkform ser ut i olika länder.
En kartläggning över Sveriges olika skolors resultat och undervisningsmetoder är också ett förslag på vidare forskning.
REFERENSER
Agardh, P. och Rejler, J. (2017). Lärarens guide till Singaporemodellen (1 uppl.). Stockholm:
Natur och kultur.
Alexandersson, U. och Swärd, A. K. (November 2015). Om lärande och undervisning.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grunds%C3%A4rskola/015_tematiska-
arbsatt/del_01/material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M15_1-9_01A_artikel.docx Alfredsson, L., Erixon, P., Heikne, H. (2011). Matematik 5000, Kurs 1a röd lärobok (1 uppl.).
Stockholm: Natur och kultur.
Avgerinou, V. and Tolmie, A. (2019). Inhibition and cognitive load in fractions and decimals.
The British psychological society, 2020(90), 240-256.
Beta Pedagog. (2020) Alla bråkmakarna. https://www.betapedagog.se/ak-f- 3/matematik/taluppfattning/alla-brakmakarna
Billstein, R. (2013). A problem solving approach to mathematics for elementary school teachers (11 uppl.). Boston: Books a`la carte ed.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.
Clarke, D. M., Roche, A., Mitchell, A. Natclarke (2010) Tio sätt att göra bråk levande.
http://arkiv.ncm.gu.se/media/namnaren/npn/2010_2/Natclarke.pdf Dewey, J. (2021). Learning-by-doing. John Dewey.
http://learning-by-doing.se/john-dewey/
DeWolf, M., Holyoak, K. J., Bassok, M. (2014). Conceptual structure and the procedural affordances of rational numbers: relational with fractions and decimals. Journal of Experimental Psychology: General, 144(1), 127–150.
Forssell, A. (2011). Boken om pedagogerna (7 uppl.). Stockholm: Liber.
Guvå, G. (2014). Elevhälsans retorik och praktik (1 uppl.). Leanders grafiska.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare (1 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstexter (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J., och Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning (1 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Johansson, B., och Svedner, P. O. (2010) Examensarbetet i lärarutbildningen (5 uppl.).
Uppsala: Kunskapsförlaget.
Kallai, A. Y., och Tzelgov, J. (2014). Decimals are not processed automatically, not even as being smaller than one. Journal of Experimental Psychology, 40(4), 962–975.
Kilborn, W. (2014). Tal i bråk- och decimalform – en röd tråd. [Licentiat-uppsats, Göteborgs universitet]. Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM.
Kilborn, W (juni 2013). Taluppfattningar och tals användning. Avslutande del om bråk.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-
matematik/Grundskola/420_taluppfattningochtalsanvandning%20%C3%A5k4- 6/8_formagor/material/flikmeny/tabA/Artiklar/T4-6_08A_02_avslutande.pdf
Learning-by-doing (2021). Pragmatism-teorin som bygger på devisen “leaning by doing”.
http://learning-by-doing.se/pragmatism-teorin-som-bygger-pa-devisen-learning-by-doing/
Lundgren, U. P., Säljö, R., Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning; grundbok för lärare (4 uppl.). Stockholm: Natur och kultur.
Löwing, M. (2016). Diamant diagnoser i matematik. Ett kartläggningsmaterial baserat på didaktisk ämnesanalys. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. GUPEA.
Löwing, M. (2011) Grundläggande geometri: matematikdidaktik för lärare. (1 uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning En studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar.
[Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. GUPEA.
Mattecentrum (20 oktober 2019). Likformighet och kongruens.
https://www.matteboken.se/lektioner/matte-2/geometri/likformighet-och-kongruens McIntosh, A. (2020). Förstå och använda tal – en handbok (2 uppl.). Nationellt centrum för matematikutbildning (MTM).
Nagy, C. (2018a). Fler bråk ger bättre resultat – i matematiken. [Licentiat-uppsats, Högskolan i Halmstad]. GUPEA
Nagy, C. (15 januari 2018b). Fler bråk ger bättre resultat – i matematiken.
https://www.mynewsdesk.com/se/hh/pressreleases/fler-braak-ger-baettre-resultat-i- matematiken-2375481
Nagy, C. (2017). Fler bråk i matematikundervisningen. En aktionsforskningsstudie där lärare lär om progression. [Licentiat-uppsats, Göteborgs universitet]. GUEPA.
Nya skolan. (18 januari 2021). Nya skolans koncept.
https://nyaskolan.se/om-oss/verksamhet/
Roos, H. och Trygg, L. (maj 2018). Begrepp och representationer https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-
matematik/Grundskola/429_matematikdidaktik_specialpedagogik_%C3%A5k4- 6/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/MA1_4-6_02A_01_begrepp.docx Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij. (1 uppl.). Stockholm; Liber.
Skolverket (2014). Diamant – ett diagnosmaterial i matematik.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/bedomning-i-
grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i-grundskolan/bedomningsstod-matematik- grundskolan
Skolverket. (2019a). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet LGR11 (reviderad 2019). https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-
kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och- fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCo de%3DGRGRMAT01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f
Skolverket (2019b). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet LGR11 (reviderad 2019). https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3 Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_4
Skolverket (2020a). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3 Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_1
Skolverket (3 december 2019c). PISA: En studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse
Skolverket (24 september 2020b). Sätta betyg i grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/betyg-i-grundskolan/satta-betyg-i-grundskolan
Sollerman, S., och Winnberg, M. (2018). Matematik i PISA 2018. Nuvarande innehåll och kommande förändringar. (1 uppl.). Grafisk produktion.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. (2 uppl.). Stockholm:
Norstedts.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygoskij, L. (1934/1978). Interaction between learning and development. Zone of proximal development: a new approach. (1 uppl.). Cambridge, Massetuches: Harvard University Zang, L., Fang, Q., Gabriel, F., Szucs, D. (2016) Common magnitude representation of fractions and decimals is task dependent. Quarterly Journal of Experimental Psychology, 69(4), 764–780.
5 BILAGOR
I detta kapitel presenteras informationsbrev till lärare och vårdnadshavare. En
samtyckesblankett till vårdnadshavare och elever samt en till lärarna som deltagit i studien bifogas. Utöver dessa bifogas även enkäten som eleverna har svarat på.