6. Diskussion
6.3 Förslag om fortsatta studier
Då covid-19 pandemin är fortsatt pågående med både stundvis avtagande och stundvis ökande effekt finns en pågående påverkan på alla i samhället. Under uppsatsskrivandet har
förändringar av olika rekommendationer skett runt om i världen och även i Sverige. Detta påverkar både medarbetare och ledare i organisationer. Därför är ett förslag till fortsatta studier att undersöka hur distansarbete ser ut då pandemin är över. Blev det så som vi trodde?
Blir det ett nytt sätt att arbeta där vi delvis arbetar på distans och delvis på den ordinarie arbetsplatsen? Vilka effekter får detta på individ, ledare, organisationer och samhället? Ett annat förslag är att undersöka om pandemin har lett till ett förändrat sätt att tänka kring val av yrken. Ytterligare ett område som föreslås är att undersöka förändringar i ledarens roll efter pandemin.
55 6.4 Slutsats
Syftet med uppsatsen var att undersöka och analysera hur medarbetare som helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin, upplevt situationen och hur de fortsatt föredrar att arbeta post covid-19. Detta för att få en djupare förståelse för vilken kunskap arbetsgivare och ledare behöver och vilka frågor som behöver lyftas för att kunna planera för att medverka till individuella medarbetares trivsel och balans i arbetslivet samtidigt som ledaren behöver arbeta för att tillgodose alla medarbetares och organisationens behov.
De frågeställningar som är kopplade till syftet lyder:
- Hur föredrar medarbetare, som helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin, fortsatt arbeta post covid-19?
- Vilken kunskap behöver ledare kring medarbetares trivsel och balans i arbetslivet?
- Vilka frågor behöver ledaren lyfta för att ta fram en individuell medarbetarplan post covid-19 och hur kan den individuella planen formuleras så att den blir hållbar för både medarbetaren och organisationen?
6.4.1 Hur föredrar medarbetare att arbeta post covid-19
Uppsatsens resultat visar med hjälp av enkätsvar och sekundärdata att det finns medarbetare som gärna i varierande grad önskar fortsätta arbeta på distans även efter covid-19 pandemin medan andra helst vill tillbaka till arbetsplatsen (Sodexo 2020, Arnfalk & Winslott Hiselius 2021, Netigate 2021, TCO 2021, Malmö universitet 2021). Den egna enkätundersökningen visar att de flesta (83,5%) skulle välja att arbete delvis hemifrån även efter covid-19
pandemin, 16,5% skulle välja att inte alls arbeta hemifrån och ingen skulle välja att arbeta helt från hemmet.
6.4.2 Ledares behov av kunskap kring trivsel och balans i arbetslivet
Genom analys och med stöd i uppsatsen teoretiska referensramar, resultat av empiri och sekundärdata påvisas att den kunskap arbetsgivare och ledare behöver för att kunna planera för att medverka till individuella medarbetares trivsel och balans i arbetslivet post covid-19, samtidigt som de behöver arbeta för att tillgodose alla medarbetares och organisationens
56 behov, ligger inom det arbetspsykologisaka området. Kunskaper inom teorier om krav och kontroll (Karasek 1979, Karasek & Theorell 1990 i Sandberg, 2019), work-life balance (Hobson 2013), tillitsbaserade ledning (Bringselius 2020), fenomenet funktionell dumhet (Alvesson & Spicer 2012), jobbeffektivitet, välbefinnande och balans (Grant, Wallace &
Spurgeon 2013) och human relation (Sarachek 1968) är de områden som lyfts som viktiga kunksaper. De valda teoriernas relevans är tydliga då de kan kopplas till problemformulering, syfte, frågeställningar och resultat.
6.4.3 En individuell hållbar medarbetarplan post covid-19
Genom empiri i form av enkätundersökning, sekundärdata, teoretisk referensram och analys har arbetet mynnat ut i en lista med viktiga, användbara och relevanta frågor att lyfta i dialog mellan medarbetare och ledare för att mynna ut i en individuell plan för den enskilde
medarbetaren. Dessa frågor är:
• Önskad och möjlig omfattning av arbete från arbetsplatsen och distansarbete.
• För- och nackdelar för individen med arbete från arbetsplatsen och distansarbete.
• För- och nackdelar för organisationen med arbete från arbetsplatsen och distansarbete.
• Gemensamma och individuella aktiviteter och arbetssätt.
• Mötesrutiner.
• Fysisk hälsa.
• Psykosocial hälsa.
• Gränsdragning vid arbete/fritid och arbete/sjukdom.
• Arbetsmiljö, teknik och material.
Uppsatsens resultat kan bidra till att vara ett stöd för arbetsgivare och ledare då de planerar för en återgång till den fysiska arbetsplatsen efter covid-19 pandemin då medarbetare
rekommenderats arbeta hemifrån. Tidigare studie presenterad i uppsatsen och den
enkätundersökning som utförts visar på att det finns en del medarbetare som fortsatt önskar arbeta hemifrån i olika grad, även efter pandemin. Det kommer att krävas olika sätt att hantera återgången och distansarbete beroende på organisationen, medarbetaren och arbetsgivaren. Av den anledningen kan uppsatsen ses som ett bidrag till att vara ett stöd i att finna kunskap
57 hämtad ur teorier kopplade till det arbetspsykologiska området och för att finna
diskussionsfrågor att lyfta i organisationen och med medarbetarna.
Praktiska konsekvenser som kan uppstå är att arbetsgivare och ledare behöver lägga resurser (tid och pengar) på vidareutbildning, att det tar tid att lära sig ett nytt arbetssätt, att det kan uppstå konflikter och diskussioner mellan ledare och medarbetare och medarbetare emellan, innan det nya sättet att arbeta sätter sig. Det är också tidskrävande för arbetsgivare och ledare att hålla i utförliga individuella medarbetarplaner, men kan förslagsvis utföras samtidigt som det ordinarie medarbetarsamtalet. Andra viktiga aspekter att ta hänsyn till är att ge
arbetsgivare, ledare och medarbetare tillit och utrymme för att tänka på nya sätt och att granska det regler och rutiner som finns för eventuell revidering. Det är viktigt att även upprätta en plan för de medarbetare som inte önskar arbeta hemifrån eller på distans då de kommer att påverkas av kollegors distansarbete. Den skriftliga planen och överenskommelsen behöver utvärderas och följas upp kontinuerligt för att passa medarbetare och organisation.
58
Referenser
Alvehus, J. (2018). Problemformulering. Studentlitteratur AB, Lund
Alvesson, M. and Spicer, A. (2012) ‘A Stupidity-Based Theory of Organizations’, Journal of Management Studies (John Wiley & Sons, Inc.), 49(7), pp. 1194–1220. Available at:
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edb&AN=82370734&lang=sv&site
=eds-live&scope=site (Hämtad 210919).
Arnfalk. P och Winslott Hiselius, L. (2021) Coronapandemins effekter på arbete, kontor och resor. K2 WORKING PAPER 2021:4. Media-Tryck, Lund
https://www.k2centrum.se/sites/default/files/fields/field_uppladdad_rapport/k2_working_pap er_2021_4.pdf (Hämtad 210920)
Booth W. C., Colomb G. G. & Williams J. M. (2004). Forskning och skrivande – konsten att skriva enkelt och effektivt. Studentlitteratur, Lund
Bringselius, L. (2020) Tillitsbaserad ledarskap i praktiken. Arbetsbok. Komlitt AB, Helsingborg.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. Förs småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB, Lund.
Folkhälsomyndigheten (2021)
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2021/september/manga-restriktioner-tas-bort-den-29-september/ (Hämtat 210929)
Grant, C., Wallace, L., & Spurgeon, P. (2013). An exploration of the psychological factors affecting remote e‐worker's job effectiveness, well‐being and work‐life balance. Employee Relations, 35, 527-546. (Hämtad 210919)
Hobson, B. (2013-10-24). Introduction: capabilities and agency for worklife balance—a multidimensional framework. In Worklife Balance: The Agency and Capabilities Gap. : Oxford University Press. Retrieved 24 Sep. 2021, from
https://oxford-universitypressscholarshipcom.proxy.mau.se/view/10.1093/acprof:oso/9780199681136.001.0 001/acprof-9780199681136-chapter-1. (Hämtad 210924)
Lantz, B. (2011). Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. Studentlitteratur, Lund.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-arbete-med-59 coronapandemin/regeringens-plan-for-avveckling-av-restriktioner/ (Hämtat 210920)
Sandberg, Å. (red.) (2019). Arbete & Välfärd. Ledning, personal och organisationsmodeller i Sverige. Studentlitteratur, Lund.
Sarachek B. (1986). Elton Mayo's social psychology and human relations. Academy of Management Journal (pre-1986). 1968;11(2):189.
https://www-proquest- com.proxy.mau.se/scholarly-journals/elton-mayos-social-psychology-human-relations/docview/229484288/se-2?accountid=12249 (Hämtad 210920)
Sodexo. (2020) Det nya normala Arbetslivet bortom pandemin. Det nya normala -Arbetslivet bortom pandemin.
https://se.sodexo.com/files/live/sites/com-se/files/PDF/Det%20nya%20normala%20-%20Arbetslivet%20bortom%20pandemin.pdf (Hämtad 210919)
Sydsvenskan 1 (2021)
https://www.sydsvenskan.se/2021-09-08/nu-kan-skaningarna-aterga-till-arbetsplatsenn (Hämtat 210908)
Sydsvenskan 2 (2021)
https://www.sydsvenskan.se/2021-09-06/atergangen-till-gemensam-arbetsplats-staller-nya-krav-pa-uppforande (Hämtad 210906)
TCO (2021)
https://www.tco.se/rapporter-och-remissvar/rapporter/2021/livspusslet-under-coronapandemin/ (Hämtad 210926)
60
Bilaga 1
Jag heter Elias Mäkinen och är studerande vid Malmö universitet och läser kandidatkursen i ledarskap och organisation. Jag är intresserad av att undersöka hur medarbetare ställer sig till att återgå till sina fysiska arbetsplatser efter att helt eller delvis arbetet hemifrån under covid-19 pandemin, samt vilka eventuella förändringar som är aktuella och hur dessa förändringar upplevs.
Jag skulle därför vilja be om din hjälp med att besvara 14 enkätfrågor, vilket beräknas ta cirka 7 minuter. Frågorna berör din återgång till den fysiska arbetsplatsen efter att regeringen har släppt på restriktionerna om att arbeta hemifrån.
Då du besvarat enkätfrågorna, sänder du ditt svar genom att trycka; skicka.
Resultatet kommer att presenteras i form av en kandidatuppsats, vilket betyder en muntlig presentation till studerande och examinator samt i form av en opponering på uppsatsen. När uppsatsen är färdig och godkänd kommer det att finnas i en databas på Malmö universitet.
Den information du lämnat i enkäten kommer att förstöras då examensarbete är godkänt. Du kommer ha möjlighet att ta del av examensarbetet genom att få en kopia av arbetet, om så önskas.
Deltagandet är helt frivilligt, du kommer att vara anonym och du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Ansvarig för studien är Elias Mäkinen. Har Du frågor om studien är du välkommen att höra av dig till mig.
Student:
Elias Mäkinen
elias.makinen@malmo.se Tel nr: 0768-86 55 11