Worklife-balance

Hobson (2013) menar att det inte finns en optimal uppdelning av arbete, hem och fritid som passar alla. Det bör istället ses som en ram för att analysera tillgången till rättigheter och policyer för att nå god work life balance och dess möjligheter att göra anspråk på dem. När modellen tillämpas i olika sammanhang ska den ses som en ram för att förstå de mekanismer som ligger till grund för arbetsplatsens ojämlikhet för att delta i olika livssfärer. Modellen kan även användas som en ram som uppmanar oss att ställa olika frågor: bortom resultat, vad individer gör, till processer; begränsningar och möjligheter till förändring.

15 2.5 Tillitsbaserat ledarskap

Tillitsbaserad styrning och ledning (Bringselius, 2020, sid 5–7) är en ledningsfilosofi där det finns en strävan att öka handlingsutrymmet hos medarbetare. Då arbetslivets olika

förutsättningar förändras över tid och medarbetare förväntas arbeta alltmer i olika nätverk behöver fokus ligga på att verka för ett gott omdöme. Det ska finnas fortsatt styrning och ledning, men det krävs också ett ifrågasättande på styrningens negativa effekter. Att arbeta tillitsbaserat kräver att det finns en förståelse för det egna och andras uppdrag. Ledare bör tilldelas ett handlingsutrymme med mandat och strukturella förutsättningar för att kunna stötta underlätta och skydda medarbetare. Rollen blir att undanröja hinder i arbetet för de anställda, att ge tydliga ramar och att vidare delegera arbetsuppgifter och tilldela medarbetarna mandat och goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Ledaren behöver visa ett engagemang i det gemensamma uppdraget, säkerställa att medarbetarna har den kunskap som krävs gällande frågor kring regler och grundläggande principer. Ytterligare viktiga delar i det tillitsbaserade ledarskapet är att vara insatt och även arbeta med frågor som rör etik, värdegemenskap, långsiktighet och helhetstänkande. På så sätt bidrar ledaren till en tillitskultur där det finns öppenhet, delaktighet, stöd, lärande och utveckling.

2.6 Krav-kontroll modellen

Krav-kontroll modellen pekar på det mentala arbetsinnehållets effekter när det gäller

medarbetares resurser och välbefinnande. Den beskriver de yttre krav som finns i förhållande till den kontroll över situationen individen upplever och det stöd denne kan få. Krav eller förväntningar finns på medarbetarna utifrån anställning och roll och ju mer en medarbetar kan vara med och påverkar de krav som ställs, desto bättre eftersom det blir mer hanterbart. En del medarbetare kan ha en tendens till att ställa för höga krav på sig själva och ledaren bör vara uppmärksam och finnas som ett stöd för att hantera situationen. Då medarbetare upplever att de får stöd, att det finns utrymme för att fatta egna beslut, att de kan påverka arbetet, då kan de också klara av högt ställda krav. Liten egenkontroll och höga krav skapar stress, mindre trivsel och kan leda till ohälsa (Karasek 1979, Karasek & Theorell 1990 i Sandberg, 2019, s.

31, 183–185). Kunskap, lärande och frihet i arbetet ger medarbetare inre belöning och skapar trivsel (Tåhlin 2016 i Sandberg, 2019, s. 185).

16

Figur 2. Modell av Karasek (1979) Kav-Kontroll modell.

2.7 Sammanfattning av den teoretiska referensramen

Då medarbetare och ledare står inför en ny situation där de tidigare träffats på arbetsplatsen men numera i olika grad har möjlighet att arbeta från hemmet, behöver nya rutiner och

överenskommelser komma till stånd för att skapa trivsel och ett positivt samspel. Arbetsgivare och ledare behöver kunskap om vilka påverkansfaktorer som är kopplade till trivsel och ett positivt samspel för att kunna leda sina medarbetare framåt och för att upprätta hållbara individuella medarbetarplaner.

Grant, Wallace & Spurgeon (2013) beskriver att jobbeffektivitet, välbefinnande och balans mellan arbete och privatliv har visat sig vara viktiga faktorer när man undersöker hur

distansarbete påverkar medarbetare, ledare och organisationer. På liknande sätt visar Hobsons (2013) work-life balance modell att det inte finns endast en optimal uppdelning av arbete, hem och fritid som passar alla. Det bör istället ses som en ram för att analysera tillgången till rättigheter och policyer för att nå god balans mellan arbete, hem och fritid för att undersöka dess olika möjligheter. Krav och kontrollmodellen beskriven av Karasek (Karasek 1979, Karasek & Theorell 1990 i Sandberg, 2019, s. 31, 183–185) förklarar att de krav eller förväntningar som finns på medarbetarna som ju mer en medarbetare kan vara med och påverkar de krav som ställs, desto bättre resultat och högre trivsel i arbetet eftersom det blir

Lågbelastade arbeten Aktiva arbeten

Passiva arbeten Högbelastade arbeten Karasek (1979)

Krav - Kontroll modell Kontroll/

Beslutsutrymme Hög

Låg

Låg Krav Hög

17 mer hanterbart. Då det kan finnas medarbetare som har en tendens till att ställa för höga krav på sig själva bör ledaren i sådana fall vara uppmärksam och finnas som ett stöd för att hantera situationen. Den av Bringselius (2020, sid 5-7) beskrivna tillitsbaserade ledningen förklaras som en filosofi där det finns en strävan att öka handlingsutrymmet hos medarbetarna. Det krävs en förståelse för det egna men också andras arbete och ett ifrågasättande av styrning som upplevs som negativt. Ledare behöver bidra till en tillitskultur där det finns öppenhet, delaktighet, stöd, lärande, utveckling och tilldela medarbetarna mandat och förutsättningar att utföra sitt arbete. Bringselius (2020) sätt att beskriva att det är viktigt med ett ifrågasättande av styrning som upplevs som negativ kan kopplas till Alvesson, M. och Spicer, A. (2012) som beskriver fenomenet funktionell dumhet likt där personer i en organisation utför exakt det som förväntas av dem utan djupare reflektion, kritik eller ifrågasättande. Formalia och regler ska inte stå i vägen för utveckling. Istället ska utveckling i en organisation förstås genom vikten av reflektion, kritiskt tänkande och en förmåga att tänka utanför boxen. Arbetsgivare och ledare behöver kunskap kring funktionell dumhet då det annars finns en risk att de upptäcker att medarbetare endast utför det som förväntas utan vidare reflektion eller eftertanke och därför också riskerar att missa utveckling, ökad tillit och trivsel. Sarachek (1968) menar att medarbetare bör få uppmärksamhet och feedback av ledaren eftersom bristande

uppmärksamhet kan leda till avsiktlig underproduktion. Då det finns möjlighet till inflytande i arbetet leder det till arbetstillfredsställelse, både på individ- och gruppnivå och därför bör ledare vara effektiva lyssnare och kommunikatörer för att förstå och hantera medarbetarnas olika dilemman. Medarbetare bör få möjligheter att diskutera både personliga och

arbetsrelaterade dilemman med ledaren då det ökar arbetsglädje, motivation och produktivitet.

De valda teoriernas relevans är tydliga då de kan kopplas till problemformulering, syfte, frågeställningar och resultat. Den inriktning eller det spår som går att skönja ligger inom det arbetspsykologiska området där människan studeras i arbetslivet och berör upplevelsen av förändring i organisationen kopplat till ledarskap, tillit, trivsel på arbetsplatsen, samspel, balans mellan arbete och fritid och effektivitet.

18

3. Metod

I följande kapitel presenteras metod som använts för att besvara syfte och frågeställningar.

Här presenteras undersökningsdesign, forskningsstrategi, insamling av data, urvalskriterier, bearbetning av analys och material och de forskningsetiska principer som tagits hänsyn till och slutligen utvärderas undersökningen.

3.1 Undersökningsdesign

Arbetstagare i Sverige har under pandemin rekommenderats att om möjligt arbeta hemifrån och från den 29 september 2021 släpptes dessa restriktioner och en succesiv återgång till arbetsplatsen bör planeras (Regeringen 2021). Färska undersökningar (Netigate 2021, Sodexo 2021, Arnfalk & Winslott Hiselius 2021, TCO 2021, Malmö universitet 2021) visar att en del arbetstagare önskar att fortsätta arbeta på distans även efter covid-19 pandemin, medan andra önskar återgå helt till sin arbetsplats.

Frågan väcktes kring på vilket sätt medarbetare som helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin önskar att fortsatt arbeta efter pandemin och vilka faktorer arbetsgivare och ledare behöver ta i beaktande som påverkar medarbetarnas trivsel och balans i arbetslivet, samtidigt som ledare behöver arbeta för att tillgodose alla medarbetares och organisationens behov. Vilken kunskap behöver ledare för framtagandet av en plan som är hållbar och som bidrar till trivsel och ett positivt samspel för medarbetaren, kollegor och för organisationen.

Uppsatsens resultat avser att i någon mån komplettera tidigare forskning. Genom en enkätundersökning som har analyserats kvalitativt, ges en förståelse för hur medarbetare ställer sig till att i olika grader återgå till sina fysiska arbetsplatser efter att helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin. Enkätundersökningen visar även om medarbetare upplevt sig vara delaktiga i planeringen till återgången till den fysiska arbetsplatsen och ger även en bild av vilka förändringar som är aktuella och hur de upplever dessa. Resultat och analys av enkätundersökning, sekundärdata/tidigare forskning och relevanta teorier, ger arbetsgivare och ledare möjlighet att studera resultatet för inhämtning av kunskap och för användning att planera medarbetares fortsatta arbete post covid-19 med tanke på att det finns medarbetare som fortsatt önskar arbeta hemifrån helt eller delvis, medan andra helst vill

19 tillbaka till arbetsplatsen. Resultatet baseras på respondenters enkätsvar och analyser av dessa med sekundärdata/tidigare forskning och relevanta teorier som en referensram.

Denna deduktiva logik (Alvehus, 2018, sid 20-21) kan beskrivas som ett systematiskt arbete utifrån teoretiska utgångspunkter. För detta krävs ett förhållandevis stort förarbete för att finna ett teoretiskt fält att utgå ifrån. Alvehus (2018, sid 15-22) beskriver två centrala funktioner när det gäller problemformulering. Den ena funktionen är att finna fokus och ett tydligt mål med uppsatsens vetenskapliga text och den andra funktionen är tydlighet i hur texten positioneras, det vill säga att vara tydlig med vilka teorier som kommer att användas för att klargöra den akademiska tillhörigheten.

Fokus ligger på att ge arbetsgivare och ledare möjlighet att studera uppsatsens resultat för inhämtning av kunskap för användning att planera medarbetares fortsatta arbete post covid-19 med tanke på att det finns medarbetare som fortsatt önskar arbeta hemifrån helt eller delvis, medan andra helst vill tillbaka till arbetsplatsen. Kunskap som bör inhämtas av arbetsledaren är kunskap som leder till trivsel, balans i arbetslivet och positivt samspel på arbetsplatsen.

Den nya kunskapen mynnar ut i en individuell plan som bör vara hållbar för både medarbetare och organisation. För att finna relevanta diskussionsfrågor mellan arbetsgivare och

medarbetare till den individuella planens innehåll och med hänsyn till medarbetarnas önskemål om hur de vill arbeta efter pandemin har en enkätundersökning utförts. Genom analys av enkätens resultat, sekundärdata/tidigare forskning och relevanta teorier kan uppsatsens slutsatser ge arbetsgivare och ledare kunskap om relevanta teorier kring trivsel, balans i arbetslivet och positivt samspel på arbetsplatsen vilka leder till rekommendationer för att planera medarbetares fortsatta arbete post covid-19 med tanke på att det finns medarbetare som fortsatt önskar arbeta hemifrån helt eller delvis.

Positionering och teorier som använts i uppsatsen berör upplevelsen av förändring i organisationen kopplat till ledarskap, tillit, trivsel på arbetsplatsen, balans mellan arbete, fritid, effektivitet och kan därmed säga tillhöra det arbetspsykologiska området.

Tillvägagångsätt sker genom den tydliga och transparanta u-modellen som beskrivs av Alvehus (2020, sid 99) där problembakgrund, problematisering, syfte och metod utgör problemformuleringen, vilket sedan kopplas till teoribakgrund, teoretisk referensram, metod, empiri/analys, slutsatser och diskussion/bidrag.

20 3.2 Forskningsstrategi

Val av forskningsstrategi (Denscombe, 2018, sid 20-23) är baserad på uppsatsens syfte och frågeställningar och för att besvara dessa har en kvalitativ enkätundersökning genomförts där syftet är att samla data för att analysera med sekundärdata/tidigare forskning och valda teorier. Kvalitativ enkätundersökning användes med fördel i uppsatsen eftersom

undersökningen var av en någorlunda storskalig karaktär och insamlade data från enkäterna utgörs av kategorier av svar som inte är rangordningsbara, i stället tydliggör delarna hur vanligt förekommande den specifika variabeln är i det insamlade materialet (Lantz 2014, s 58). Enkätsvaren är kopplade ihop med sekundärdata och analysen av insamlade data har skett efter datainsamlingen. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska principer (Denscombe, 2018, s 28), genom att vara noga med att se till att respondenterna inte ska lida någon form av skada på grund av att de deltar i att besvara enkäten. Detta genom att respondenterna är anonyma och att det varit möjligt att få respondenternas samtycke till om de önskar delta eller inte. Den insamlade informationen har hanterats på ett konfidentiellt sätt och på så vis följs de forskningsetiska principerna. När det gäller utförbarhet (Denscombe, 2018, s 28), hur rimligt det var att utföra arbetet till uppsatsen, kan sägas att det fanns tillräckligt med tid, de resurser som behövdes fanns och det var praktiskt möjligt att få tag på användbara data och att

analysera resultatet. Lämpligheten (Denscombe, 2018, s 28), kan sägas vara god då det fanns ett tydligt identifierat syfte, en koppling mellan syfte och vald strategi och att strategin bidrar till att besvara syfte och frågeställningar.

3.3 Insamling av data

Med utgångspunkt i syfte och frågeställning har datainsamling skett genom en internetbaserad enkätundersökning för att besvara syfte och frågeställningar.

Fördelar med en internetbaserad enkätundersökning (Denscombe, 2018, sid 35), är att den är tidsbesparande då frågorna inte behöver postas och samlas in, det blir ingen kostnad för porto och kuvert, datahanteringen blir smidigare, den geografiska täckningen kan vara oändlig och det är ett miljövänligt sätt att utföra forskning.

Kontakt har tagits med respondenterna genom ett e-postutskick där etiska aspekter lyfts, samtycke givits och frågor har besvarats. Då undersökningen utförts i en kommunal

21 verksamhet fanns redan färdiga e-postlistor att finna i den valda kommunens hemsida. Den valda kommunen är en medelstor kommun i Sverige.

Det finns en risk för låg svarsfrekvens (Denscombe, 2018, sid 40), vid enkätundersökningar även om skillnaden vid postenkäter inte har högre svarsfrekvens. Det är viktigt att överväga sannolikheten för hur den tilltänkta undersökningsgruppen accepterar ett deltagande för att nå en godtagbar svarsfrekvens. För hög svarsfrekvens är det viktigt att tänka på att den grupp som tillfrågas är lämplig och relevant och att undersökningen är relevant för dem.

Det finns ett antagande om att aktuella respondenter ansett att ämnet är intressant då det är ett aktuellt ämne och rör frågor som berör dem. Det har inte givits löften om att undersökningen kommer att göra någon specifik skillnad på respondenternas arbetsplats, men ett erbjudande om en återkoppling på det slutgiltiga resultatet för de som så önskar. Enkätens frågor har formulerats med färdiga valbara svarsalternativ och en beräknad tid på 7 minuter för att besvara enkäten, vilket antas vara rimligt för att överväga ett deltagande. Frågorna

formulerades för att kunna besvara syfte och frågeställning. Enkäten skickades ut 8 november 2021 klockan 08:00 och stängdes 12 november 2021 klockan 12:00. Den grupp som har undersökts tillhör kommunalt anställda medarbetare som i de flesta fall innan covid-19 pandemin inte arbetat på distans men under pandemin helt- eller delvis arbetat på distans. För att nå respondenterna har en lista med e-postadresser som funnits på kommunens hemsida använts. Då respondenterna är anonyma och ett val gjorts att enkätverktyget inte ska registrera vem som besvarat frågorna har det inte att vara relevant med påminnelser om att fylla i

enkäten.

Det finns en risk för snedvridning på grund av uteblivna svar (Denscombe 2018, sid 45) då de som är internetvana har en större benägenhet att svara än de som är mindre vana och därmed kan det påverka undersökningens validitet. I webbaserade enkätfrågor finns användbara funktioner som är mer fördelaktiga än de som utförs i pappersform. Det finns möjlighet till tvingande svar, rullgardinsmeny med alternativ och hinder för att svara på samma fråga flera gånger (Denscombe 2018, sid 50). För undersökningen har det webbaserade enkätverktyget Google Formulär använts, som enligt Denscombe (2018, sid 36) är ett alternativt sätt att distribuera samhällsvetenskapliga enkätundersökningar.

22 Programmet hanterar det antal frågor, antal respondenter, den tidsperiod som krävts samt antal gånger det gått att få tillgång till eller ladda ner data och det fanns rimliga möjligheter att skydda insamlade data. En annan viktig funktion var att ha möjligheten att hålla löftet om anonymitet då det fanns inställningsfunktioner som inte avslöjar vem som svarat på frågorna.

Innan enkätutskick till vald undersökningsgrupp har två pilotenkäter utförts av två individer oberoende av studien och detta för att finna eventuella problem eller otydlighet i

frågeställningarna eller informationen. Enkäten har med hjälp av pilotenkäternas respondenter justerats två gånger innan utskick gick till vald undersökningsgrupp. Vid det första tillfället upptäckes att det behövdes en revidering och förtydligande av de etiska principerna, vid det andra tillfället upptäcktes att avsändare, behöver bli tydligare genom att lägga till att studien utförs av student vid Malmö universitet.

Vid analysen av kvalitativa data som samlats in via enkät, beskrivs datauppsättningens profil (mått) och i uppsatsen presenteras för uppgiften relevanta tydliga och genomtänkta diagram (Denscombe 2018, sid 391).

Det finns en ambition om att inte endast låta data tala för sig själv utan även ge

uppmärksamhet åt analysen av insamlade data. Resultatet av enkätundersökningen vävs samman med den i uppsatsen presenterade aktuella sekundärdata/tidigare forskning och uppsatsens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen är kopplad till den inriktning eller det spår som går att skönja som ligger inom det arbetspsykologiska området och berör upplevelsen av förändring i organisationen kopplat till ledarskap, tillit, trivsel på

arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid och effektivitet.

3.4 Enkätens reliabilitet och validitet

Frågan hur bra stämmer resultatet av enkäten med verkligheten kan delas upp i två frågor och förklaras med hjälp av begreppen reliabilitet och validitet. Reliabilitet beskrivs av Lantz (2011, sid 40) som graden av tillförlitlighet och graden av giltighet beskrivs som validitet.

God reliabilitet i uppsatsens enkät säkerställdes genom att alla respondenter var medarbetare som tidigare inte i någon större utsträckning arbetat hemifrån men som sedan covid-19 pandemin rekommenderats att arbeta på hemifrån. Detta säkerställdes genom en kontrollfråga

23 i enkäten och skulle på så sätt kunna visa liknande resultat om undersökningen utfördes på nytt med samma grupp. Respondenternas svar på enkätfrågorna är en del som ligger till grund för de förslag som presenteras för arbetsgivare och ledare i framtagandet av en plan för medarbetare som återgår helt eller delvis till arbetet efter covid-19 pandemin. När det

gäller validitet är frågan huruvida enkäten är formulerad på ett sätt som gör det möjligt att besvara syfte och frågeställningar. Här anses validiteten god då enkätsvaren tillsammans med sekundärdata och teoretisk referensram gör det möjligt att rekommendera viktiga frågor som bör lyftas i dialog mellan ledare och medarbetare vid framtagandet av en individuell

medarbetarplan för det fortsatta arbetet post covid-19.

3.5 Urvalskriterier

Vid urval till att besvara enkätfrågorna, har en bestämd undersökningspopulation identifierats (Denscombe 2018, sid 56) då respondenter till enkätundersökningen sökts inom en kommunal verksamhet i en medelstor kommun i Sverige där det är känt att medarbetarna tidigare inte arbetat på distans och det finns ett antagande om att medarbetarna har följt Folkhälso-myndighetens rekommendationer om att arbetat hemifrån under pandemin

(Folkhälsomyndigheten 2021).

Då undersökningen utförs i en kommunal verksamhet fanns redan färdiga e-postlistor vilket utgjort ett lämpligt urval. Den använda e-postsändlistan innehöll 473 e-postadresser, varav 99 av dessa resulterade i ett direkt autosvar med besked om att de inte är tillgängliga på grund av sjukfrånvaro, semester, tjänstledighet, föräldraledighet eller tjänsteresa. Slutligen besvarades enkäten i sin helhet av 85 personer. Valet att utföra undersökningen i en kommunal

verksamhet i Sverige var för att öka möjligheten till att få ett relevant underlag att bearbeta i analysen som i sin tur kan bidra till ett resultat att ta i beaktande i annan kommunal

verksamhet där det finns möjlighet att arbeta hemifrån och på distans.

3.6 Bearbetning av empiri och analys

Den teoretiska referensramen och insamling av tidigare forskning/sekundärdata formades innan insamlingen av data genom kvalitativ enkätundersökning. Det finns en risk att

Den teoretiska referensramen och insamling av tidigare forskning/sekundärdata formades innan insamlingen av data genom kvalitativ enkätundersökning. Det finns en risk att