Strategiska samarbeten mellan politikområden Ställt till Typ av förslag Kommentarer & referens till konse- kvensanalys
1 Skåne skriver att satsningarna på att åstadkomma tvär-
sektoriell samverkan mellan miljöpolitikens område och politikområdena folkhälsa, kultur, energi och transport har varit framgångsrika och bör ges en fortsättning. Kulturmiljösektorns roll i miljömålsarbetet bör stärkas och strategiska samarbeten bör byggas och vidareut- vecklas med ytterligare politikområden. De ger flera exempel, se nedan.
Regeringen, stat-
Regional utvecklings- och näringspolitik
2 Skåne nämner att flera regeringsuppdrag riktat upp-
märksamhet på kopplingen mellan regional utveck- lings- och miljöpolitik, senast ett uppdrag till Nutek och Naturvårdsverket 2006. Länsstyrelsen bedömer att uppdragen har varit värdefulla, men att integrering av miljömål i utvecklings-, tillväxt- och strukturfondspro- gram behöver stärkas ytterligare. De skriver vidare att miljödriven näringslivsutveckling har utvecklingspoten- tial och bör ges större prioritet i miljömålsarbetet och att länsstyrelsernas kompetens i dessa frågor behöver stärkas. Regeringen, Nutek, Naturvårdsverket, länsstyrelserna Ekonomiskt styr- medel, administra- tivt styrmedel Nej
3 Västra Götaland pekar på att regionerna förfogar över
många och tunga styrmedel, som utvecklingsprogram, tillväxtprogram och länstransportplanering, men att de inte har något formellt uppdrag att arbeta för miljö- målen. Det skriver att det skulle vara betydelsefullt om regionerna kunde stimuleras till att arbeta mer aktivt med miljömålen.
Regeringen,
regionförbund Nej
4 Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skriver att miljömålen fortfarande inte är till-
räckligt integrerade i arbetet med regional utveckling. De menar dock att det nya landsbygdsprogrammet ger nya möjligheter att förena miljömålsarbete med en positiv näringslivsutveckling på landsbygden. Stockholm pekar på ovana att hantera miljöfrågor i arbetet med näringslivsutveckling. Vidare att arbetet underlättas av tydliga mål, bidragskriterier, system för bedömningsunderlag och uppföljning samt dialog och information mot entreprenörer. De övriga skriver att näringslivspolitiken bör ta tillvara den tillväxtpotential som finns i miljöarbetet och stimulera projekt och åtgärder som förutom näringslivsutveckling även med- verkar till att miljömålen kan uppnås.
Regeringen, Nutek, Naturvårdsverket, länsstyrelserna m.fl. myndigheter Ekonomiskt styr- medel, administra- tivt styrmedel Nej
5 Dalarna föreslår att centrala stödfunktioner gentemot
regional och kommunal nivå i arbetet med näringslivs- utveckling och miljö utvecklas och stärks. Befintliga centrala myndigheter som har uppgifter här bör koordi- nera sig bättre. De bedömer vidare att utvecklings- och tillväxtprogrammens koppling till miljömålsarbetet, miljödriven tillväxt etc. behöver stärkas ytterligare, så att de medel som fördelas inom dessa program bidrar till att nå miljömålen.
Regeringen, Nutek,
Naturvårdverket Nej
6 Västernorrland pekar också på betydelsen av miljödri-
ven näringslivsutveckling. Regeringen, Nutek, Naturvårdsverket m.fl.
Nej
Utbildningspolitik
7 Skåne skriver att en hållbar utveckling innebär att ett
stort antal mål och intressen beaktas. De menar att utbildningsväsendet behöver främja ett större mång- vetenskapligt inslag i utbildningarna och att utbildning för hållbar utveckling därför bör stimuleras.
Regeringen, skol-
8 Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro efter-
lyser ett nationellt framtaget studiematerial riktat mot skolan som hjälp för lärare att hitta ett antal tvärsgå- ende projekt att samarbeta kring på miljömålsområdet.
Regeringen, skol-
myndigheter Nej
9 Gävleborg skriver att alla nås genom skolan och att det
är viktigt att miljömålen tydliggörs i undervisningen. De föreslår att miljömålsarbetet i grundskolan förstärks och utvecklas och konstaterar även att miljömålen passar för gymnasieskolan. Vidare att det är angeläget att resurser avsätts för kompetensutveckling av lärare och att uppdraget tydliggörs när det gäller miljömålen. Slutligen konstaterar de att bra undervisningsmaterial om miljömålen riktat till skolan saknas och att det är viktigt att informationsmaterial av olika slag finns.
Regeringen, skol-
myndigheter Nej
10 Västernorrland pekar också på betydelsen av miljömål
i skolorna. Regeringen, skol-myndigheter Nej
11 Västerbotten vill utveckla program om ”Lärande för
hållbar utveckling” inom skolan, högskolan och folk- bildningen.
Regeringen, skol-
myndigheter Nej
Konsumentpolitik och internationellt utvecklingssamarbete
12 Skåne menar att konsumenternas möjlighet att med-
verka i arbetet med att uppnå miljömålen bör stärkas genom att de bör ges adekvat information om varors och tjänsters effekter och innehåll vad gäller miljön och att berörda myndigheter bör uppmärksamma behovet av nya former för miljörelaterad konsumentinforma- tion. Konsumentverket m.fl. statliga myn- digheter Informativt styr- medel Nej
13 Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro anser
också att det är viktigt att stärka konsumentmakten som ett medel för att driva utvecklingen i linje med mil- jömålen. Miljö- och hälsoinformation på varor är viktigt i detta sammanhang, liksom att förutsättningarna för att aktivt föra ut information i samhället förbättras. De föreslår vidare att ett bidrag införs som gör det möjligt för organisationer och kommuner att söka medel för informationskampanjer kring miljö.
Regeringen Informativt styr- medel, ekonomiskt styrmedel
Nej
14 Jönköping anser att miljömålsstrukturen behöver kom-
pletteras med mål som avser konsumtion. De menar att det är av särskild vikt inom områden där Sverige inte har egen bestämmanderätt över lagstiftningen, främst kemikalieområdet. De nämner vidare flera exempel på sådana mål och att regeringens mål om offentlig kon- sumtion av ekologiska livsmedel kan vara förebild och att även detta bör tas in i miljömålsstrukturen.
Regeringen, Natur-
vårdsverket Nej
15 Jämtland anser att det bör bli ännu enklare som kon-
sument att göra goda miljöval vid inköp. De menar att krav bör ställas på tillverkare och importörer av elek- triska och elektroniska produkter. Vidare att precis som framtida fordonsskatt ska baseras på fordonets bräns- leförbrukning vore det önskvärt om samma princip också skulle gälla för andra konsumentprodukter.
Regeringen, Kon- sumentverket m.fl. myndigheter
Informativt styr-
16 Dalarna framför att förändrade konsumtionsmönster
är centralt för att nå miljömålen och om ekologiskt hållbar utveckling ska nås är det avgörande att Sverige och andra i-länder bidrar till hållbar utveckling globalt. Inom konsumentpolitiken och global politik för hållbar utveckling finns mål och strategier för ekologisk hållbar utveckling. Dessa kompletterar delvis luckor i miljö- målsstrukturen och ger därigenom en mer heltäckande bild av arbetet för ekologiskt hållbar utveckling. Inten- tionen är att även dessa mål ska föras ut regionalt och lokalt. Det sker i ringa utsträckning. De föreslår centrala insatser riktade till regional och lokal nivå för att synlig- göra och kommunicera miljömålen inom dessa politik- områden. Vidare för att identifiera åtgärder regionalt och lokalt som kan bidra till dessa mål. Exempel på frå- gor som skulle kunna belysas är: livsmedelskonsumtion, foderimport, upphandling av trämaterial. Länsstyrelsen och regioner kan här ges uppdrag regionalt.
Regeringen Ev. informativt
styrmedel Nej
Landsbygdspolitik
17 Skåne framför att sambanden mellan miljömål och
landsbygdsutveckling har stärkts genom det nya lands- bygdsprogrammet. De efterlyser att Jordbruksverkets uppföljning av detta i tillämpliga delar bör samordnas med miljömålsuppföljningen. Vidare att länsstyrelserna kan ges motsvarande uppdrag på regional nivå.
Regeringen, Jord-
bruksverket Nej
18 Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro skri-
ver att regeringen och de nationella myndigheterna på olika vis kan påverka förutsättningarna för att nå miljö- målen genom en aktiv glesbygdspolitik.
Regeringen, Jord- bruksverket, Gles- bygdsverket m.fl. myndigheter Nej Bostadspolitik
19 Skåne skriver att flera nationella satsningar har gjorts
för att integrera miljömålen i den fysiska planeringen. De föreslår att den kommunala översiktsplanen vid kommande förändringar i PBL bör utvecklas till ett stra- tegiskt verktyg som offensivt bidrar till att miljömålen uppnås. Vidare att det mellankommunala och regionala perspektivet bör ges ökad tyngd i den fysiska plane- ringen så att utbyggnad och exploatering kan förenas med ett långsiktigt hållbart transportsystem.
Regeringen, Bover-
ket Administrativt styrmedel Nej
Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar
20 Skåne skriver att flera miljömål har kopplingar till frå-
gor som rör skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. De nämner här Räddningsverkets sats- ningar på miljömålen och skriver att det finns anled- ning för de centrala myndigheter som ansvarar för krisberedskap och skydd mot olyckor att gemensamt tydliggöra hur deras verksamheter kan bidra till miljö- målen samt hur roller och ansvar bör fördelas. Vidare att länsstyrelser och kommuner kan behöva stöd i att arbetet med att integrera miljömål i skydd/beredskap.
Flertalet cen- trala myndigheter, främst Räddnings- verket