Förslag Förslaget rik-
tar sig till Framförs i strategi Typ av förslag Referens till konsekvens- analys
NATURVÅRDSVERKET – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008 1 Marin kartering och inventering för ökad kunskap
om marin biologisk mångfald. Regering och riksdag, Natur- vårdsverket, SGU, SMHI, Fiskeriverket, Sjöfartsverket, länsstyrelserna
Direkt åtgärd Ja i bilaga till underlagsrap- port för miljö- kvalitetsmålet.
2 Klargörande av lagstiftning och ansvarsområden
för förvaltning och naturskydd i ekonomisk zon. Regeringen Organisa-tionsstyrning, administrativt styrmedel 3 Utveckla och genomföra arbetssätt för långsiktigt
bevarande genom ”marina bevarandeplaner”. Regeringen Organisations-styrning Ja 4 Fortsatt riktat ekonomiskt stöd till länsstyrelserna
för bildande av nya marina naturreservat och översyn av befintliga kustreservat.
Regeringen Direkt åtgärd,
(ekonomiskt styrmedel)
Ja
5 Samordning av nationellt nätverk, klassificering och bedömning av skyddsbehov för olika livsmil- jöer i nätverket, samt definitioner av gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer som inte ingår i Natura 2000-nätverket. Regeringen, Naturvårdsver- ket, länsstyrel- ser, kommuner Organisations- styrning Ja
6 Ta fram förvaltningsplaner för utpekade Baltic
Sea Protected Areas (BSPA) till år 2010. Länsstyrelser, Naturvårds- verket
Direkt åtgärd, organisations- styrning 7 Framtagande av regionövergripande åtgärdspro-
gram för störda habitat, t.ex. nyckelmiljöer för fiskars lek och uppväxt.
Länsstyrelser, Fiskeriverket, Naturvårds- verket
Policy Ja
8 Sammanfatta erfarenheter och slutsatser från pågående och avslutade projekt och uppdrag som helt eller delvis rör planering och samverkans- processer för en hållbar utveckling av kust- och skärgårdsområden.
Utgör underlag för det vidare arbetet med inte- grerad kustzonsförvaltning.
Regeringen Organisations-
9 Arbeta med kommunala översiktsplaner och regionala utvecklingsprogram för kust- och skär- gårdsområden i samtliga kust- och skärgärdsom- råden.
Till år 2015 bör arbetet var pågående i hela kust- området och vara genomfört en första omgång i de mest expansiva kustområdena från Bohuslän till Malmö och Stockholmsregionen. Samarbetet med kommunerna i genomförandet av vat- tenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver utvecklas.
Regeringen Organisations-
styrning Ja
10 Samordna olika stödformer till förmån för skär-
gårdens unika värden. Länsstyrelser, Regeringen Direkt åtgärd Ja
11 Vårda odlingslandskap och byggnader inom skyddade områden. Stöd och utbildning av entre- prenörer för byggnads- och landskapsvård i och utanför skyddade områden. Inrätta kulturreservat för ett urval av kulturmiljöer.
Eftersträva att lokal arbetskraft sköter skötsel för att stärka skärgårdens näringsliv.
Regeringen Organisa-
tionsstyrning, Direkt åtgärd
Ja
12 Utbildning och kunskapsspridning.
Tillgång till antikvarisk kompetens och resurser att arbeta med miljöfrågor och friluftslivsfrågor i kust- och skärgårdskommuner behöver öka. Regionala natur- och kulturmiljöprogrammen behöver uppdateras. Länsstyrelser- na, Riksantik- varieämbetet, kommunerna Direkt åtgärd Ja 13 Ratificera barlastkonventionen.
Implementering av konventionen och bistånd i utveckling av tekniska system för behandling av barlastvatten behöver förstärkas på berörda myndigheter.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
14 Riktade övervakningsprogram mot främmande arter och uppföljning av främmande arter även i befintliga övervakningsprogram samt utveckling av ett rapporteringssystem.
Det finns ingen internationell standard för över- vakning av främmande arter, inte heller indi- katorer, mätmetoder och bedömningsgrunder specifikt utformade för främmande arter och genotyper. Det bör finnas ett eller flera givna myndighetsorgan som mottar fynd och skador och sammanställer rapporter.
Naturvårds-
verket Direkt åtgärd Statsfinansiell kostnad på ca 1 Mkr.
15 Information till sjöfartssektorn.
Strategi för utbildning och medvetandegörande om regler och effekter vad gäller spridning av främmande arter behövs.
Naturvårds- verket, Sjö- fartsverket, Policy, infor- mativt styr- medel Nej
16 ”Fishing for litter” – fiskare tar hand om det avfall de får upp i sina fiskeredskap.
Fiskare erbjuds på frivillig basis att delta i en fish- ing for litter-åtgärd utefter hela västkusten.
17 Utbyggnad av toaletter och mottagningsservice i fritidsbåtshamnar och på andra välbesökta platser. Kommuner, länsstyrelser- na, Skärgårds- stiftelsen, intresseor- ganisationer, m.fl.
Direkt åtgärd Ja i bilaga till underlagsrap- port miljökva- litetsmålet.
18 Informationskampanjer till fritidsbåtägare och allmänheten.
Flera olika informationsbehov sammanförs till en gemensam aktivitet. Naturvårdsverket, Sjö- fartsverket och länsstyrelserna fram gemensamt information för de utpekade hänsynsområden, buller, avfall m.m.. Sjöfartsverket, Naturvårds- verket, läns- styrelserna, m.fl. Informativt styrmedel
19 Beivrande av brott (oljeutsläpp).
Också önskvärt att underlätta lagföringen av utländska fartyg som släpper ut olja i Svenska vatten.
Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
20 Minska fritidsbåtarnas utsläpp av kolväten. Använd alkylatbensin i tvåtaktsmotorer samt mer miljöanpassade 2-taktsoljor för fritidsbåtar. Sänk priset, öka tillgängligheten, informera.
Regeringen Ekonomiskt styrmedel, informativt styrmedel Ja, i tidigare uppdrag.
21 Öka kunskapen om effekter av undervattens- buller.
Öka kunskapen om effekterna av ljudstörning på marina organismer. Detta ligger väl i linje med Naturvårdsverkets internationella arbete både inom HELCOM och ASCOBANS.
Naturvårds- verket, Fiske- riverket, Sjö- fartsverket Direkt åtgärd, FoUD
22 Utpekande av känsliga kust- och skärgårdsom- råden.
Inför ”Hänsynsområden” med bullerbegränsning- ar. Länsstyrelserna tar fram förslag på känsliga kust- och skärgårdsområden.
Sjöfartsverket,
länsstyrelser Direkt åtgärd, administrativt styrmedel
FISKERIVERKET – SEKTORSRAPPORT, UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008 23 Alternativa förvaltningsformer skall på sikt ersät-
ta det nuvarande kvotsystemet. Regeringen, Fiskeriverket HUM Administrativt styrmedel Ja, bilaga till sektorsrap- port. 24 Samförvaltning skall ge ökat lokalt inflytande. Regeringen,
Fiskeriverket Administrativt styrmedel Ja, bilaga till sektorsrap- port. 25 Allt svenskt vatten skall zoneras med avseende på
tillåten fiskeaktivitet. Regeringen, Fiskeriverket Administrativt styrmedel Ja, bilaga till sektorsrap- port. 26 Regelverket för tillträde till resursen skall refor-
meras för att tydligare styra fisket. Regeringen, Fiskeriverket HUM Administrativt styrmedel Ja, bilaga till sektorsrap- port.
27 Aktiv påverkan inom EU-systemet skall medföra
högre acceptans för svenska synpunkter. Regeringen Internationellt arbete Ja, bilaga till sektorsrap- port. 28 Handlingsplan för minskade bifångster av marina
däggdjur och fåglar. Fiskeriverket, Naturvårds- verket
HUM Policy Ja, bilaga till
sektorsrap- port. 29 Överkapaciteten inom berörda fiskerier skall
avvecklas enligt en anpassningsplan. Fiskeriverket HUM Policy Ja, bilaga till sektorsrap- port. 30 Förbättrad fiskekontroll skall uppnås genom
effektiva rutiner och teknisk fiskeövervakning. Fiskeriverket Åtgärd Ja, bilaga till sektorsrap- port. 31 Ett regionsövergripande åtgärdsprogram för stör-
da habitat såsom t.ex. nyckelmiljöer för fiskars lek- och uppväxt, tas fram till 2010.
Fiskeriverket Policy Ja, bilaga till
sektorsrap- port. 32 Kunskap om fiske och ekosystembaserad förvalt-
ning skall öka. Regeringen Informativt styrmedel Ja, bilaga till sektorsrap- port. 33 Selektiva fiskemetoder och redskap skall utveck-
las och realiseras i fisket. Fiskeriverket HUM FoUD Ja, bilaga till sektorsrap- port. 34 Utredning med förslag för bättre uppskattningar
av fritids- och binäringsfisket. Fiskeriverket Åtgärd Ja, bilaga till sektorsrap- port. 35 Fortsatt redskapsutveckling (av fiskeredskap). Fiskeriverket HUM FoUD Ja, bilaga till
sektorsrap- port. LÄNSSTYRELSERNA – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008
Genomförande av åtgärder i program och aktionsplan:
36 Blekinge, Södermanland, Stockholm och Uppsala framför att de 1999 på regeringens uppdrag redovisade ett samlat program för skärgårdens miljö- och hushållningsfrågor. I detta föreslås åtgärder riktade till regering, riksdag och centra- la myndigheter och som ännu inte genomförts. Flera av dessa är i högsta grad aktuella.
Regeringen Åtgärd Nej
37 Västra Götaland efterlyser att ett flertal åtgärder
i Aktionsplan för havsmiljön (Naturvårdsverket, Rapport 5563) genomförs, nämligen: Skona hota- de djuphavsfiskar.
Regeringen,
Fiskeriverket Åtgärd Nej
38 Reglera antalet fiskedagar. Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
39 Förbehåll visst fiske för passiva redskap. Regeringen,
Fiskeriverket Administrativt styrmedel Nej
40 Inför fiskekonto för stabilare ekonomi. Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
41 Starta yrkesutbildning för fiskare. Regeringen FOUD/Utbild-
42 Förbättra samordningen av mätningar. Regeringen Organisations-
styrning Nej
43 Se över sekretessen kring vattendjup. Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
44 Förbättra tillgängligheten till miljödata. Regeringen, flertal myndig- heter Åtgärd, orga- nisationsstyr- ning Nej
45 Komplettera kunskapen om vattendjup. FoUD/kun-
skapsupp- byggnad
Nej
46 Undersök bottnarnas geologi och kemi. FoUD/kun-
skapsupp- byggnad
Nej
47 Utse myndighetsansvar för öppet hav. Regeringen Organisa-
tionsstyrning, policy
Nej
48 Skapa en pådrivande internationell agenda. Regeringen Internationellt
arbete Nej
Fiske och fiskevård:
49 Gotland menar att ett långsiktigt hållbart fiske i hög grad kräver förändringar inom förvalt- ningen av fiskerinäringen. EU:s fiskeripolitik har hittills inte lyckats skapa en trovärdig plattform. En riktad politik som tar hänsyn till torskbestån- det och dess betydelse för hela Östersjön samt åtgärder för att gynna det småskaliga kustfisket behövs.
Regeringen Policy, interna-
tionellt arbete Nej
50 Gotland efterlyser också en kraftfullare satsning
på fiskevård i både kustområden och sötvatten. Regeringen, Fiskeriverket Åtgärd Nej 51 Kalmar menar att det behövs lösningar på pro-
blemet att de områden där fiskeförbud skulle få störst effekt ofta ligger på internationellt vatten.
Regeringen Internationellt
arbete Nej
52 Vidare anser Kalmar att kunskapsunderlaget avseende viktiga rekryteringsområden för fisk och grunda havsområden utanför kusten måste bli bättre.
Regeringen,
Fiskeriverket FoUD/kun-skapsupp- byggnad
Nej
53 Kalmar vill också att produktion av och informa-
tion kring miljömärkt fisk gynnas. Fiskeriverket? Informativt styrmedel, åtgärd
Nej
54 Skåne vill begränsa trålfiske i ytterligare stora
havsområden för att skydda värdefulla bottenmil- jöer och minska oönskade bifångster.
Fiskeriverket,
Regeringen Åtgärd/admi-nistrativt styr- medel
Nej
Inventeringar och skydd:
55 Gävleborg efterfrågar för naturskydd i marina miljöer förstärkning av handläggarkapacitet med tre personår för inventering och 20 per- sonår för reservatsbildning samt förstärkning av medel för inköp av markområde. Detta bedöms nödvändigt för att målet till 2010 ska kunna nås.
Regeringen Organisations-
56 Kalmar menar att inventerings- och kunskapsun-
derlag avseende värdefulla kulturmiljöer i kust- områden och skärgård är bristfälliga.
Regeringen, Riksantikvarie- ämbetet FoUD/kun- skapsupp- byggnad Nej
57 Kommunerna bör använda områdesbestämmel- ser och detaljplaner för att bevara värdefull kul- turhistorisk bebyggelse m.m. i kust- och skärgård.
Kommunerna Åtgärd Nej
58 Västerbotten efterfrågar medel för skydd av havs-
miljöer då de anser att Naturvårdsverkets nuva- rande anslag för reservatsskydd är otillräckligt.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
59 Vidare efterfrågar Västerbotten inventering och
uppföljning av kulturmiljöer vid kust. Riksantikvarie-ämbetet FoUD/kun-skapsupp- byggnad
Nej
Övriga synpunkter:
60 Gotland menar att den handlingsplan som är under utarbetande måste bli ett verktyg för att reglera och minimera störningar i känsliga kust- och skärgårdsområden.
Regeringen Policy Nej
61 Värmland vill att miljökvalitetsmålet Hav i Balans
samt levande kust och skärgård utökas till att omfatta även Vänern. De delmål som gäller för miljökvalitetsmålet är, med några undantag, relevanta. Vänern omfattas dock inte av miljökva- litetsmålet och de resurser som tillförts skyddsar- bete och åtgärdsprogram.
Regeringen, Naturvårds- verket
Policy Nej