Förslag Ställt till Framförs i
strategi Typ av förslag Referens till konsekvens- analys
NATURVÅRDSVERKET – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008 1 Utred klimatförändringarnas påverkan på våt-
marker och möjliga anpassningar. Naturvårds-verket, SMHI, forskare
FoUD Nej
2 Forskning om hur restaurering och återskapande av olika typer av våtmarker och vattenmiljöer i avrinningsområdena kan buffra vattenflöden; restaureringars effekter på växthusgasflöden och metoder lämpliga metoder för att undvika ökade emissioner av växthusgaser samt effekterna av invallning och reglering av vattendrag.
Naturvårds- verket, SMHI, forskare
FoUD Nej
3 Restaurera våtmarker i skogen. Skogssty-
relsen, läns- styrelserna
Åtgärd Nej
4 Planera för våtmarker och vatten i skogsbruket. Skogsstyrel- sen, Natur- vårdsverket, markägare
Åtgärd Nej
5 Förbättra hänsynen inom skogsbruket – informa-
tion och utbildning. Skogsstyrel-sen, skogs- bruksnäringen
Informativt
6 Förbättra hänsynen inom skogsbruket – förstärkt
rådgivning. Skogsstyrelsen Informativt styrmedel
7 Förbättra hänsynen inom skogsbruket – revide-
rade hänsynsregler. Regeringen, Skogsstyrelsen Administrativt styrmedel 8 Förbättra hänsynen inom skogsbruket – möjlighet
att utdöma påföljd enligt § 38 skogsvårdslagen. Regeringen Administrativt styrmedel Nej 9 Förbättra hänsynen inom skogsbruket – natur-
vårdsavtal. Skogssty-relsen, läns-
styrelserna
Administrativt styrmedel Nej 10 Samordna skogsbilvägar – Samrådsplikt för
skogsvägar. Regeringen (HUM) Administrativt styrmedel
11 Samordna skogsbilvägar – bidrag till samverkan
och planering av skogsbilvägar. Regering och riksdag, Skogs- styrelsen, markägare
(HUM) Ekonomiskt
styrmedel
12 Informera om att terrängkörning på känsliga
marker bör undvikas. Skogssty-relsen, läns- styrelserna Kompetens- utveckling/ informativt styrmedel Nej
13 Grupper undantagna det generella förbudet mot körning på barmark bör upprätta terrängkör- ningsplaner tillsammans med länsstyrelsen.
Regeringen, länsstyrel- serna, rennä- ringen, skogs- bruksnäringen Åtgärd/policy Nej
14 Rensa diken och vattendrag hänsynsfullt – över-
syn av lagstiftningen och förstärkt tillsyn. Regeringen Administrativt styrmedel Nej 15 Resursförstärkningar till myndigheterna för att
de på ett tillfredsställande sätt ska kunna arbeta med tillsyn av vattenverksamhet.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
16 Rensa diken och vattendrag hänsynsfullt – utbild-
ning, rådgivning och vägledning. Skogssty-relsen, Jord- bruksverket, Vägverket, Naturvårds- verket, läns- styrelserna Informativt styrmedel Nej
17 Rensa diken och vattendrag hänsynsfullt – plane- ring, utveckla protokollet för inventering av diken och avvägning mellan produktions- och natur- vårdsnytta som finns inom projektet Levande Skogsvatten.
Skogsstyrel- sen, markä- gare
Åtgärd Nej
18 Rensa diken och vattendrag hänsynsfullt – kart-
läggning och sammanställning av kunskapsläget. Skogsstyrelsen Åtgärd Nej 19 Utred ekonomisk ersättning som kompensations-
åtgärd. Regeringen, Naturvårds-
verket
Ekonomiskt
styrmedel Nej
20 Genomför den reviderade myrskyddsplanen, långsiktigt skydd av de 381 myrar som i enlighet med den reviderade myrskyddsplanen återstår att
Länsstyrel- serna, Natur- vårdsverket,
21 Genomför den reviderade myrskyddsplanen,
Resursförstärkning på länsstyrelserna Regeringen Organisations-styrning 22 Inventera och tillvarata våtmarkernas kulturmiljö-
värden – inventering av kulturspår Länsstyrelser-na, Riksantik- varieämbetet
Åtgärd/ kunskapsupp- byggnad
Ja
23 Inventera och tillvarata våtmarkernas kulturmiljö-
värden – förstärkning av länsstyrelsernas arbete Regeringen Organisations-styrning Ja
24 Bevara Ramsarområdena. Regering och
riksdag, Natur- vårdsverket
Åtgärd Nej
25 Revidera riktlinjerna för förvaltningen av de
svenska Ramsarområdena. Naturvårds-verket Administrativt styrmedel Nej 26 Sköt och restaurera skyddade områden, behovs-
analyser som ska ligga till grund för planering, kostnadsberäkningar och prioriteringar för skötsel och restaurering av skyddade våtmarker.
Naturvårds- verket, läns- styrelserna
Åtgärd
27 Anlägg och restaurera våtmarker, inklusive res-
taurering av åtta stora våtmarker över 150 ha. Länsstyrelser-na, Jordbruks- verket, Natur- vårdsverket
Åtgärd
28 Ta fram planeringsunderlag för anläggning och
restaurering, fortsatta resurser till länsstyrelserna. Länsstyrel-serna Åtgärd 29 Angeläget att nationella medel för uppsökande
verksamhet och samordning även kommande år avsätts som ett komplement till landsbygdspro- grammet.
Regeringen,
länsstyrelserna Informativt styrmedel
30 Genomför bristanalyser för biologisk mångfald, Jordbruksverkets bristanalys för rödlistade våt- marksfåglar bör följas av analyser av andra djur- grupper och naturtyper som underlag för vilken typ av våtmarker som bör återställas och i vilka områden. Forskare, Jord- bruksverket, Naturvårds- verket FoUD Nej
31 Möjliggör markplanering och markbyten. Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
32 Satsa på ny teknik för skötsel av våtmarker. Jordbruksver- ket, Natur- vårdsverket,
FoUD
33 Utvärdera anlagda och restaurerade våtmarker. Naturvårds- verket, läns- styrelserna
Åtgärd
LÄNSSTYRELSERNA – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008
Inventeringar och skydd:
34 Kronoberg menar att det krävs mer resurser till länsstyrelserna för att uppnå målet med att genomföra Myrskyddsplanen. De skriver vidare att naturvårdsplaner för Ramsarområden kräver bakgrundsmaterial och att detta behöver kom- pletteras med framförallt fågelinventeringar. Naturvårdsverket bör förtydliga på vilket sätt länsstyrelserna ska arbeta med Ramsarområdena.
Naturvårds-
35 De efterlyser slutligen en satsning på att kom- plettera sumpskogsinventeringen. Ett uppdrag bör ges Skogsstyrelsen.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
36 Västerbotten efterfrågar medel för skydd av våt-
marker då de anser att Naturvårdsverkets nuva- rande anslag för reservatsskydd är otillräckligt.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
Skogsbilvägar:
37 Västra Götaland menar att det behövs mycket mer information om samrådsplikten för skogs- bilvägar. Regeringen, Skogsstyrel- sen, Natur- vårdsverket Informativt styrmedel Nej
38 Dalarna föreslår att möjligheterna att införa
tillståndsplikt för skogsbilvägar på värdefulla våtmarker utreds som ett sätt att nå miljökvali- tetsmålen. Regeringen, Naturvårds- verket Administrativt styrmedel Nej
Anläggning och restaurering av våtmarker:
39 Södermanland, Uppsala, Västmanland och Öre- bro menar att det behövs ökade ersättningsmöj- ligheter för att motivera markägare att anlägga våtmarker i större omfattning och på ”rätt plats”.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
40 Våtmarkstrategier är ett viktigt styrmedel för
optimera arbetet med våtmarksområden. Naturvårds-verket Policy Nej
41 Det är viktigt att skilja på olika typer av små- vatten och våtmarker och styra utformningen beroende på syfte.
Naturvårds- verket, läns- styrelser
Åtgärd Nej
42 Skåne vill inrätta ett stöd för projektering av
större våtmarker. Anläggandet av stora våtmarker involverar ofta flera markägare och innebär stora kostnader och därmed större risktagande under projekteringen.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
43 Förändra kommunernas möjligheter att genom förköpsrätt förvärva fastigheter så att förköpsrät- ten får utövas även beträffande miljöändamål, t.ex. anläggande av våtmarker.
Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
44 Västernorrland efterlyser restaurering av våtmar-
ker. Naturvårds-verket, Reger-
ingen
Åtgärd Nej
45 Kalmar menar att fokus bör ligga på såväl kvalitet
som kvantitet med avseende på målet om anläg- gande av våtmarker och att det behövs tydligare direktiv från centrala verk i frågan. Våtmarks- anläggande bör vara inriktat på att fånga upp näring, biologisk mångfald och kulturhistoriska värden. De menar att den nationella våtmarks- strategin bör ställa krav på att anlagda våtmarker ska ha hög kvalitet även vad gäller biologisk mångfald och kulturmiljövärden samt anläggas utifrån ett landskapsperspektiv.
Naturvårdsver- ket m.fl. myn- digheter?
46 Gotland menar att den enskilt viktigaste insatsen
vore att ändra lagstiftningen så att det blir lättare att ändra gamla vattendomar så att en del av de myrar som dikats ut åter kan sättas under vatten.
Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
47 Kronoberg menar att det är oklart om funktionen
för de våtmarker som anläggs i skogslandskapet. De föreslår ett uppdrag till länsstyrelserna för inventering av detta och hur man kan uppnå mest miljönytta vid anläggning bör sprids till allmänheten.
Regeringen Nej
48 Ett anläggningsstöd (för våtmarker) bör övervä-
gas. Regeringen Ekonomiskt styrmedel Nej
49 Västra Götaland menar att det är ett problem att
så få brott mot miljöbalken leder till åtal. Regeringen Administrativt styrmedel Nej 50 Skåne vill se över den lagstiftning som reglerar
dikningsföretag så att den bättre harmonierar med modern miljöskyddslagstiftning.
Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
51 Västernorrland vill att regler för skyddszoner bör
ses över. Regeringen, Naturvårds-
verket
Administrativt
styrmedel Nej