Förslag Ställd till Framförs i
strategi Typ av förslag Referens till konsekvens- analyser
NATURVÅRDSVERKET – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008 K-analyserna
finns med i separata bilagor till underlagsrap- porterna.
Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)
1 Sverige bör fortsatt verka för att de jordbrukspo- litiska reformerna och östutvidgningen leder till minskat växtnäringsläckage och minskade luftut- släpp av kväveföreningar i alla medlemsländer.
Regeringen Internationellt
arbete Nej
2 Sverige bör även fortsatt verka för att Nitratdirek- tivet och IPPC-direktivet genomförs fullt ut i både nya och gamla medlemsländer.
Regeringen Internationellt
3 Sverige bör, i enlighet med det beslut som togs på högnivåmötet med representanter för jordbruksdepartement och miljödepartement i Saltsjöbaden april 2007, verka för att den ”health check” som ska göras av EU CAP 2008 resulterar i ytterligare åtgärder för en minskad belastning på våra havsområden.
Regeringen Internationellt
arbete Nej
Strategi för det internationella luftvårdsarbetet
Se åtgärder under Bara naturlig försurning, delmål Utsläpp av kväveoxider
Strategier för det marina arbetet inom EU och de regionala marina konventionerna
4 Revidera åtgärdsprogrammet för jordbruket. Regeringen Internationellt
arbete Ja
5 Reducerad bearbetning av odlad mark. Jordbruks-
verket (HUM) Åtgärd Ja
6 Permanenta/öka arealen fånggrödor. Jordbruks-
verket (HUM) Åtgärd Ja
7 Permanenta arealen vårbearbetad mark till
100 000 ha. Jordbruks-verket Åtgärd Ja
8 100 % fastliggande träda i känsliga områden. Jordbruks-
verket Åtgärd, admi-nistrativt styr- medel
Ja
9 Anläggning av skyddszoner på erosionskänslig
mark. Jordbruks-verket, Natur-
vårdsverket
(HUM) Åtgärd Ja
10 Ökad regionalisering av våtmarksstödet. Naturvårds-
verket Ekonomiskt styrmedel Ja
11 Dammar som fosforfälla. Jordbruks-
verket, kom- muner Åtgärd Ja 12 Kalkfilterdiken Jordbruks- verket, kom- muner, Åtgärd Ja
13 Reglerad dränering. Jordbruks-
verket, kom- muner Administrativt styrmedel, åtgärd Ja
14 Minskad fosformängd i foder. Jordbruksver-
ket Åtgärd Ja
15 Forskning och utveckling om fosforförluster från
jordbruksmark. Regeringen, Jordbruksver-
ket
FoUD Ja
16 Kommunala planer för enskilda avlopp och rik-
tade bidrag. Regeringen, kommuner GRK Policy Ja
17 Kunskapscentrum, informationskampanjer, all-
männa råd och handbok för enskilda avlopp. Naturvårds-verket, kom- muner
GRK Informativt
18 Kvalitetssäkring, certifiering av kompetens samt
anläggningar för enskilda avlopp. Naturvårds-verket, kom- muner
Åtgärd Ja
19 Musselodlingar som reningsåtgärd. Naturvårds-
verket Åtgärd Ja
SJÖFARTSVERKET – SEKTORSRAPPORT, UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008 20 Stödja frivilliga krafter för att förbättra möjlighe-
terna för båtarna att behålla toalettavfall ombord och lämna iland det vid mottagningsstation.
Regeringen, Sjöfartsverket, kommuner Åtgärd, infor- mativt styr- medel Nej, möjligen i tidigare skri- velse. 21 Förbättra toalettservicen iland (för båtburna). Regeringen,
Sjöfartsverket, kommuner
Åtgärd Nej, möjligen i tidigare skri- velse. LÄNSSTYRELSERNA – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008
Exportera ”Greppa näringen”:
22 Stockholm föreslår att regeringen bör verka för att exportera projektet ”Greppa näringen” till andra Östersjöländer, för att minska avrinning av näringsämnen från jordbruket. Länsstyrelsen genomför här en förstudie.
Regeringen Internationellt
arbete Nej
Transporternas utsläpp:
23 Jönköping skriver att möjligheterna att nå mil- jökvalitetsmålet är beroende av åtgärder för att minska utsläppen från EU:s transportsektor.
Regeringen Internationellt
arbete Nej
Reningsverk och avloppsnät:
24 Södermanland, Uppsala, Västmanland och Öre- bro vill att det införs krav på kvävereningssteg i större reningsverk även i inlandet motsvarande de som finns för kustområdena då kväve kan bidra till övergödningsproblem även i inlands- sjöar och då betydande andelar även når kusten.
Regeringen, Naturvårds- verket
Administrativt
styrmedel Nej
25 Örebro menar att det är viktigt att verka för ökade
möjligheter att ta tillvara fosfor från avloppsvat- ten.
Naturvårdsver-
ket m.fl. Åtgärd Nej
26 Västra Götaland efterlyser stöd till forsknings-
och utvecklingsinsatser för att återvinna fosfor ur avloppsvatten.
Regeringen, Naturvårds- verket
FoUD Nej
27 Dalarna menar att stöd för renovering av led-
ningsnät bör ges till kommuner som har särskilda problem med äldre avloppsledningssystem.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
Enskilda avlopp:
28 Dalarna föreslår att ekonomiska styrmedel, t.ex. bidrag, införs för miljöanpassning av enskilda avlopp. Statligt teknikutvecklingsstöd för funk- tionella alternativ till WC bör också införas samt styrmedel för att stimulera införandet av dessa system.
Regeringen Ekonomiskt
29 Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västman- land och Örebro menar att arbetet med enskilda
avlopp behöver stärkas, genom certifiering med krav på utbildning för entreprenörer som anläg- ger enskilda avlopp. Ökade resurser behövs även till kommunerna för arbete med frågan, framför flertalet av dem. Regeringen, Naturvårdsver- ket, Boverket, kommunerna Åtgärd, admi- nistrativt styr- medel Nej
30 Västra Götaland menar att statsbidrag till kust-
nära kommuner med stort behov av att sanera VA-anläggningar bör övervägas. Ökat permanent- boende och bristande kunskap, liksom att det finns många gamla undermåliga anläggningar, gör att enskilda avlopp i vissa områden står för en stor del av närsaltbelastningen.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
31 Blekinge föreslår bidrag eller skattelättnad för
att ersätta äldre och eller undermåliga enskilda avlopp. Vidare att det i förordningen om enskilda avlopp införs att dessa ska utformas så att det är möjligt att kontrollera reningseffektivitet och därmed ge möjlighet att följa upp ställda utsläpp- skrav. Slutligen att kommunerna ges i uppdrag att inventera enskilda avlopp och att uppgifterna om dessa bör uppdateras i fastighetsregistret. Kommunerna bör ges möjlighet att söka statsbi- drag för detta.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
32 Kronoberg efterlyser samverkan med kommuner
kring enskilda avlopp. Länsstyrelser, kommuner Åtgärd Nej
33 Kalmar menar att lagstiftningen måste skärpas
och tillämpas bättre när det gäller ökade renings- krav för enskilda avlopp. Ökad tillsyn krävs och möjlighet till bidrag för att förbättra reningen.
Regeringen Administrativt
styrmedel, (ekonomiskt styrmedel)
Nej
34 Jönköping efterfrågar ett riktat stöd till kommu-
nerna för inventeringar av enskilda avlopp, vilka behövs för genomförandet.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
35 Gotland menar att frågan om enskilda avlopp
måste lyftas fram, den enskilde individen måste motiveras att byta och sköta sitt eget avlopp.
Regeringen, Naturvårds- verket, läns- styrelserna, kommuner Informativt styrmedel, åtgärd Nej Jordbruk:
36 Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västman- land och Örebro vill att arbetet med rådgivning för lantbrukare, t.ex. ”Greppa närningen”, stärks som ett viktigt instrument för att minska näringsläckage. Jordbruksver- ket, länsstyrel- serna Informativt styrmedel Nej
37 Dalarna anser att rådgivningen för att minskad
fosforurlakning inom jordbruk måste utvecklas och att Dalarnas södra jordbruksområde omgå- ende inkluderas i befintliga stödsystem och åtgärdsprogram. Jordbruksver- ket, länsstyrel- serna Informativt styrmedel, ekonomiskt styrmedel Nej
38 Skåne föreslår ett förbud mot spridning av flyt-
gödsel på hösten i vissa känsliga områden för att motverka övergödning. Regeringen, Jordbruks- verket Administrativt styrmedel Nej
39 Kalmar menar att det behövs ökat stöd till inves-
tering och användande av myllningsteknik för flytgödsel. Regeringen, Jordbruks- verket Ekonomiskt styrmedel Nej
40 Värmland efterlyser en ändrad gränsdragning
för åtgärder inom miljöstödet för jordbruket samt projektet ”Greppa näringen”. I Värmland finns behov av åtgärder utmed Vänerkusten, där övergödningsproblemen är allvarliga. Miljöstöden för skyddszoner, fånggröda och vårbearbetning samt projektet ”Greppa näringen” inbegriper nu inte Värmland, vilket de menar bör ändras så att hela Vänerns närområde i Värmland omfattas. Alternativt kan man göra ovanstående bidrag behovsanpassade. Regeringen, Jordbruks- verket Ekonomiskt styrmedel, administrativt styrmedel Nej
41 Kalmar efterfrågar fortsatt bra miljöersättning för
att minska närsaltsläckaget från jordbruket, t.ex. avseende skyddszoner och fånggrödor. Vidare införande av miljöersättning för reglerbar dräne- ring på lämpliga jordar.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
Skyddszoner:
42 Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro menar att reglerna för skyddszoner behöver ses över så att buskar och träd tillåts etableras inom zonen. Stödnivåerna, som nyli- gen dragits ner, behöver även höjas. Vegetatio- nen gynnar även den biologiska mångfalden.
Regeringen, Jordbruks- verket
Ekonomiskt
styrmedel Nej
43 Kronoberg efterlyser rådgivning till lantbruket om
skyddszoner vid vattendrag. Jordbruksver-ket, länsstyrel- serna
Informativt
styrmedel Nej
Våtmarker:
44 Södermanland, Uppsala, Västmanland och Öre- bro menar att våtmarkstrategier är ett viktigt styrmedel för att utifrån ett landskapsperspektiv optimera arbetet med skydd och restaurering av våtmarksområden samt anläggande av våtmar- ker och småvatten i odlingslandskapet.
Regeringen, Jordbruksver- ket
Policy Nej
45 För att motivera markägare att anlägga våtmar- ker i större omfattning och på ”rätt plats” behövs ökade ersättningsmöjligheter.
ekonomiskt
styrmedel Nej
Övrigt:
46 Västra Götaland efterfrågar genomförande av åtgärder i Aktionsplan för havsmiljön (Natur- vårdsverket, Rapport 5563): Finn de områden som göder havet mest. Fixa de värsta avloppen först. Gör rätt val av tvättmedel lätt. Hjälp jord- brukarna att behålla fosforn. Skapa rätt våtmark på rätt plats. Övertyga om minskning av kväve- utsläpp till luft. Minska utsläppen till luft från sjöfarten.
Naturvårdsver- ket, Jordbruks- verket
47 Jönköping vill ha stöd för körning av källfördel-
ningsmodell för att kartlägga orsaker till över- gödning i områden med stora problem. Åtgärden ska genomföras i samarbete med kommuner och vattenorganisationer. Länsstyrelsen efterfrågar en kurs om källfördelningsmodeller från forskare eller andra. Vidare pekar de på vikten av att sjöar med höga fosfor- och kvävehalter restaureras. Åtgärdsarbete pågår men är kostsamt. De menar att ett sätt att lösa detta är att använda efterbe- handlingspengar. Naturvårdsver- ket, Jordbruks- verket, läns- styrelserna Åtgärd Nej
48 Kalmar efterlyser forskning kring möjligheter
att sänka pH-värdet i flytgödsel och urin, vilket minskar ammoniakavgången. De menar att sta- tistikmodellerna för ammoniakutsläpp måste förbättras och anpassas efter djurslag samt till att produktionen per ko har ökat.
Regeringen, Jordbruks- verket, Natur- vårdsverket
FoUD Nej