Förslag Ställt till Framförs i
strategi Typ av förslag Referens till konsekvens- analys
SGU – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008 1 SGU föreslår att regeringen ger Boverket i upp-
drag att i samråd med vattenmyndigheterna, Sveriges kommuner och landsting, Naturvårdsver- ket och SGU ta fram en vägledning för hur sam- hällsplaneringen bör bedrivas för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning.
Regeringen HUM Policy, orga-
nisationsstyr- ning
Ja
2 SGU föreslår att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att upprätta regionala vattenförsörj- ningsplaner till år 2015.
Regeringen HUM Policy, orga-
nisationsstyr- ning
Ja
3 SGU föreslår att regeringen tillser att utformning- en av regelsystemet för vatten och energibrunnar förenklas.
Regeringen Administrativt
styrmedel Ja
4 SGU hemställer att regeringen skyndsamt beaktar
SGU:s förslag om övervakning av grundvatten. Regeringen Åtgärd Ja
5 SGU föreslår att regeringen i Jordbruksverkets regleringsbrev lägger till miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet bland de miljökva- litetsmål som särskilt ska beaktas vad gäller miljöförbättrande åtgärder och redovisning av effekter.
Regeringen Åtgärd Ja
6 SGU föreslår att regeringen utreder prissätt- ningen av utsläpp till grund- och ytvatten enligt ramdirektivet för vattens krav.
Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
7 SGU föreslår att Naturvårdsverket i samråd med SGU och andra berörda myndigheter komplette- rar delar av handboken för vattenskyddsområde.
Regeringen Organisa-
tionsstyrning, Åtgärd
Ja
8 SGU föreslår att Naturvårdsverket i samråd med
SGU utvecklar delar av vägledningen för deponier. Regeringen Organisa-tionsstyrning, Åtgärd
Ja
9 SGU föreslår att Vägverket i samråd med SGU utreder påverkan från väg på grundvattnet avseende metaller och organiska ämnen och vid behov vidtar långsiktigt hållbara åtgärder.
Regeringen Organisa-
tionsstyrning, kunskapsupp- byggnad
Ja
10 SGU föreslår att Räddningsverket utreder ansvar, risker och åtgärder vid sanering under och efter en olycka med avseende på påverkan av grund- vattnet. Samråd bör ske med Naturvårdsverket och SGU. Regeringen Organisa- tionsstyrning, kunskapsupp- byggnad Ja
11 SGU avser att med vägledningen för vatten- och energiborrning som underlag och i samverkan med branschen genomföra en informationsinsats som vänder sig till alla som anmäler eller söker om tillstånd för vatten- eller energibrunn, bl.a. med syftet att öka efterfrågan på certifierade brunnsborrare.
SGU Informativt
12 SGU avser föreslå att åtgärder som minskar risken för nitrat och bekämpningsmedel i grundvattnet tas upp i projektet ”Greppa näringen” och avser att ta del i detta arbete.
SGU Informativt
styrmedel Nej
13 SGU avser att i samverkan med vattenmyndighe- ter och länsstyrelser samt andra berörda myndig- heter ta fram en långsiktig strategi för genomför- andet av skydd av grundvatten.
SGU, vatten- myndigheter, länsstyrelser
Policy Nej
14 SGU avser att initiera en nationell informationsin-
sats om skydd av grundvatten. SGU Informativt styrmedel Nej
15 SGU avser att fortsatt stödja länsstyrelserna i
arbetet med grundvattenmålet på regional nivå. SGU, läns-styrelser Åtgärd Nej 16 SGU har tagit fram en översiktlig bedömning av i
vilka områden riskerna, med borrning och andra undermarksarbeten som kan påverka grundvat- tennivåer, är särskilt stora. I dessa områden kan problem med markstabilitet eller dålig grundvat- tenkvalitet uppstå vid förändrade grundvattenni- våer. SGU avser att gå vidare med information till kommuner, länsstyrelser och vattenmyndigheter om hur riskområden kan avgränsas med större noggrannhet respektive vilken övervakning eller vilka restriktioner som kan behövas.
SGU, läns- styrelser, kom- muner, vatten- myndigheter
Åtgärd Nej
17 I övrigt avser SGU att förstärka sitt informa- tionsarbete genom att inom sin kursverksamhet erbjuda utbildning om grundvatten för handläg- gare inom VA, miljö, beredskap och plan på läns- styrelser, kommuner och andra myndigheter.
SGU Informativt
styrmedel Nej
LÄNSSTYRELSERNA – UNDERLAG TILL FÖRDJUPAD UTVÄRDERING 2008
Samordning och ansvarsfördelning:
18 Gävleborg menar att länsstyrelsernas roll vad gäller grundvattenfrågor i förhållande till SGU bör förändras. De finner det orimligt att SGU ska serva alla landets kommuner. Inom de flesta områden fungerar länsstyrelsen som en länk mellan stat och kommun. När det gäller grund- vattenfrågorna hamnar länsstyrelsen i nuläget ”utanför”. För att vattendirektivet ska bli ett kraftfullt verktyg och att miljömålsarbetet skall bli bättre, krävs mer samverkan mellan kommu- ner och länsstyrelse.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
19 Kalmar menar att ansvarsfördelningen mellan
länsstyrelse och kommuner vad gäller kunskaps- sammanställning måste bli tydligare.
Regeringen (?) Organisations-
styrning Nej
Vattenskyddsområden och vattenskyddsplanering:
20 Kalmar anser att kommunerna aktivt ska skydda
sina dricksvattentillgångar. Kommunerna Administrativt styrmedel Nej 21 Skåne vill ha klargjort behov av och förutsättning-
ar för ett statligt finansiellt stöd riktat till kom- muner som vill skydda grundvatten, t.ex. genom uppköp av mark eller långsiktiga kontrakt.
Regeringen Ekonomiskt
22 Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland
och Örebro menar att takten för inrättande av vattenskyddsområden behöver öka om vi ska klara målet. Tydliga uppdrag och mer resurser behöver tillföras länsstyrelserna för arbetet.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
23 Stockholm, Södermanland och Uppsala skriver att
länsstyrelserna i samarbete med kommuner och vattenproducenter behöver ta fram en vatten- försörjningsplan för respektive län och att detta är en avgörande förutsättning för att kunna nå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Vidare att detta bör genomföras i samverkan med länets vattenförvaltning. Hinder för genomföran- de av åtgärden bedöms vara begränsade resurser för länsstyrelserna och kommunerna.
Regeringen Organisations-
styrning Nej
24 Blekinge uppmärksammar behovet av vägledning
för framtagande av vattenförsörjningsplaner så att kommunerna får stöd i arbetet. De menar att kommunerna bör utarbeta kommunala vattenför- sörjningsplaner och i förekommande fall i samar- bete med berörda grannkommuner.
Regeringen, Naturvårds- verket, vatten- myndigheter Informativt styrmedel Nej
25 Kommunerna bör prioritera arbetet med att ta
fram och fastställa vattenskyddsområden. Kommuner Organisations-styrning Nej 26 Plan- & bygglagen och Vattenförvaltningsförord-
ningen behöver samordnas. För närvarande finns oklarheter kring hur de samverkar.
Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
27 De efterfrågar ekonomiskt stöd till kommunerna
för genomförande av miljökvalitetsmålet. Regeringen Ekonomiskt styrmedel Nej 28 Västra Götaland menar att det bör införas en möj-
lighet i Miljöbalken att förklara en grundvattenfö- rekomst av riksintresse för vattenförsörjningen.
Regeringen Administrativt
styrmedel Nej
29 Jönköping vill att vattenskyddsområden tas upp
i arbetet med kommunernas översiktsplaner. De föreslår vidare att nya skyddsområden för de allmänna grundvattentäkter som saknar skydd fastställs senast 2010. Regeringen, Naturvårds- verket, vatten- myndigheter Administrativt styrmedel, Nej
30 De efterlyser en nationell kampanj riktad till kom- munerna som innehåller utbildning och informa- tion.
Regeringen Informativt
styrmedel Nej
31 Kommunerna behöver också mer resurser. Regeringen Ekonomiskt
styrmedel Nej
Förändringar i grundvattennivån:
32 Blekinge efterfrågar kartläggning av saltvat- teninträngning till följd av överuttag av grund- vatten i kustnära områden. Vidare inventering av grundvattenuttag i områden som är känsliga för överuttag. De skriver bl.a. att det idag finns stort behov av information om problemens omfattning och att känsliga områden behöver pekas ut tydligt i översiktsplanerna. Dessa frågor kan delvis hanteras av länsstyrelsen under förut-
Kvalitetskrav för grundvatten:
33 Blekinge menar att kvalitetskraven på dricksvat- ten från kommunala vattenverk och enskilda brunnar bör vara likartade och att det här behövs samordning mellan Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter och Socialstyrelsens försiktighetsmått för dricksvatten. De menar att kvalitetskraven för dricksvatten bör ses över för att se till att kraven är anpassade med hänsyn till påverkan på barn, t.ex. gäller detta för intag av miljögifter.
Livsmedelsver- ket, Socialsty- relsen
Åtgärd Nej
34 Statens livsmedelsverk kan föreskriva obligatorisk råvattenprovtagning för vattenverk, vilket skulle ge en mycket bättre kunskapsbas.
Livsmedels-
verket Administrativt styrmedel Nej
35 De efterfrågar ökad grundvattenprovtagning genom informationskampanjer till hushåll med enskild vattenförsörjning.
SGU m.fl.
myndigheter Informativt styrmedel Nej 36 Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro
föreslår att krav på provtagning och rapportering av kvaliteten på råvattnet och inte bara för fär- digt dricksvatten införs. Utökad provtagningsplikt leder till att ett system för övervakning av grund- vatten/ytvatten kan byggas upp. Proverna från vattentäkterna kan vid behov kompletteras med fler stationer. Regeringen, Livsmedels- verket, SGU Administrativt styrmedel, åtgärd Nej
37 Örebro föreslår en kartläggning av inom vilka
områden det råder ökad risk för t.ex. höga halter av metaller, radioaktiva ämnen, miljögifter eller nitrat behövs. Denna kan användas som under- lag för rådgivning till enskilda brunnsägare och åtgärder för att förbättra dricksvattenkvalitén.
SGU, Livsmed-
elsverket (?) FoUD/kart-läggning Nej
38 Västra Götaland menar att dricksvatten bör lyftas
fram som ett verksamhetsområde inom livsmed- elspolitiken. De ser vidare behov av att samordna den svenska vattenförvaltningen med övriga nor- mer på dricksvattenkvalitet. Regeringen Organisa- tionsstyrning, administrativt styrmedel Nej
39 Kalmar efterlyser bättre riktad information angå-
ende kemikaliehantering till verksamma i vatten- skyddsområden. Kemikalie- inspektionen; Naturvårds- verket, läns- styrelser m.fl. myndigheter Informativt styrmedel Nej
40 Västerbotten efterlyser uppföljning av arsenik i
borrade brunnar. SGU Åtgärd Nej
Tillsyn:
41 Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västman- land och Örebro menar att skyddsområden inte räcker för att skydda kvaliteten på grundvattnet, utan det behövs även tillsyn av att reglerna följs inom området. Tillsynsansvaret kan behöva förtydligas. Regeringen Administrativt styrmedel, organisations- styrning Nej
42 Jönköping föreslår projektet ”kemikaliehante-
ring inom vattenskyddsområde”. För att den ska kunna genomföras krävs mer resurser och en nationell tillsynskampanj för kemikaliehantering.
Regeringen, Kemikalie- inspektionen, Naturvårds- verket Administrativt styrmedel Nej