Förslag på utvecklad hantering av kränkande särbehandling

kommer fortsatt kartläggas som två separata processer för att ansvaret tydligt ska framgå.

Chefens tillvägagångsätt vid fall av kränkande särbehandling bedöms utgöra

hanteringsprocessen där utredningsprocessen i sin tur utgör en parallell pågående process som tillhör hanteringsprocessen. Det kommer i rubrik 5.3.2 redogöras för var i

hanteringsprocessen som utredningsprocessen börjar och slutar samt vilka steg de två processerna delar. De utvecklade förslagen kommer beskriva vad Region Gotland föreslås göra och inte hur respektive steg i processen bör genomföras.

5.3.1 Hanteringsprocess

Det utvecklade förslaget av utredningsprocessen återfinns i figur 26. I figuren är endast processens input, output och processteg som är presenterade. För vidare beskrivning av processtegen och dess aktiviteter, se bilaga 7. Isaksson (2018, s.18) beskriver input som det som startar processen. Det som gör att hanteringsprocessen påbörjas är när arbetsgivaren får kännedom om ett misstänkt fall av kränkande särbehandling varpå det identifierats utgöra processens input. Output beskriver Isaksson (2018, s.18) som resultatet av processen vilket

har identifierats som vidtagna åtgärder, det vill säga att arbetsgivaren har vidtagit åtgärder för att uppnå en bra arbetsmiljö.

Figur 26: Förslag på utvecklad process för hanteringen av misstänkta fall av kränkande särbehandling där processteg har lagts till och anpassats från den tidigare beskrivna hanteringen i figur 10.

1. B

2.

-3. B

4.

Ja Ne

8. F

9.

10. B

12. G

-6.

5. B

7.

11. D

De steg som har lagts till eller förändrats i hanteringsprocessen i figur 26 från det tidigare kartlagda tillvägagångssättet i figur 10 är:

• Steg 1: Processteget är nytt och aktiviteterna som ska göras är att erbjuda parterna i utredning stöd från FHV och uppmana/hjälpa misstänkt utsatt att anmäla i RiTiSK.

Utöver det ska det ges information till misstänkt utsatt och anmäld att de har möjlighet att ta stöd av annan person under utredningen.

• Steg 3: Nytt processteg som utgör en beslutspunkt där chefen tillsammans med HR-chef ska bedöma sin opartiskhet. Om det bedöms att HR-chefen är opartisk fortsätter chefen hanteringen och om chefen inte bedöms vara opartisk ska hen överlämna ärendet till överordnad chef eller HR-chef som i sin tur tar över ärendet för vidare hantering.

• Steg 5: Bytt namn från ”Påbörja utredning” till ”Beställ utredning” i syfte att

tydliggöra att det inte är chefen själv som ska utföra utredningen, den ska beställas av HR-specialister eller FHV.

• Steg 6: Nytt processteg där beställaren och utredarna ska upprätta ett skriftligt avtal för utredningen.

• Steg 7: Bytt namn från ”Planera återkopplingstillfällen” till ”kontinuerlig återkoppling till inblandade parter”, detta i syfte att visa att det inte endast ska planeras för

återkopplingstillfällen utan att de faktiskt ska genomföras också.

• Steg 8: Processteget är nytt och är det tillfälle då chefen får återkoppling av utredarna om utredningens resultat.

• Steg 9: Processteget är kvar som tidigare men innebörden har förändrats. Det är utredarna som håller i återkopplingstillfällena och chefen närvarar.

• Steg 10 och 12: Både besluta om eventuella åtgärder och ge fortsatt stöd ska fortsatt göras men utgör numera två separata processteg.

5.3.2 Utredningsprocess

I och med att chefen beställer utredningen i steg 5 i hanteringsprocessen i figur 26, påbörjas utredningsprocessen i figur 27. Inputen för utredningsprocessen är därmed beställd utredning.

Processerna pågår därmed som två parallella processer där vissa steg är desamma för båda processerna, det vill säga där både utredarna och beställaren är delaktig i processteget. Steg 6 i hanteringsprocessen sammanfaller med steg 4b i utredningsprocessen, vilket är det steg där beställaren och utredarna ska upprätta ett skriftligt avtal för utredningen.

Steg 8 i hanteringsprocessen sammanfaller med steg 12 i utredningsprocessen, vilket är det steg där utredarna återkopplar resultatet till beställaren. I steg 9 i hanteringsprocessen och steg 13 i utredningsprocessen presenterar i sin tur utredarna resultatet till inblandade parter där beställaren är närvarande. Efter att alla återkopplingstillfällen har hållits tar

utredningsprocessen slut där outputen för processen har identifierats som underlag till beslut om eventuella åtgärder i och med att det utgör resultatet av processen. Det är därefter upp till beställaren att besluta om eventuella åtgärder. En djupare beskrivning av

utredningsprocessens steg och aktiviteter återfinns i bilaga 8.

Figur 27: Förslag på utvecklad process för utredning av misstänkta fall av kränkande särbehandling där processteg har lagts till och anpassats från den tidigare beskrivna utredningsprocessen i bilaga 2.

B

1.

2. F

3. B

4 . F 4 .

5 . I

6 . I

7 . I

8 .

9 .

10 . D

11 .A

12.

13.

JA Ne

De steg som har lagts till eller förändrats utredningsprocessen i figur 27 från det tidigare beskrivna tillvägagångsättet i bilaga 2 är:

• Steg 2: Nytt processteg. Innebörden av processteget har tidigare gjorts men kommer numera benämnas förutredning vars syfte är att insamla underlag till beslut om huruvida en utredning ska påbörjas eller inte. I förutredningen ska en intervju med anmälare hållas och dennes referat utgör i sin tur underlaget till beslutet.

• Steg 3: Processteget är detsamma som tidigare men där information om beslut till parterna i utredningen lagts till som en aktivitet i processteget.

• Steg 4a: Om beslutet är nej, det vill säga att en utredning inte ska inledas har det lagts till att de bakomliggande orsakerna till att situationen uppstått ska utredas, detta utgör därmed ett nytt processteg.

• Steg 4b: Nytt processteg där några förberedelser inför utredningen ska göras. De aktiviteter som ska göras är att tydliggöra vem som är beställare, utredarna ska

kontrollera sitt oberoende och opartiskhet och till sist ska det upprättas ett avtal mellan utredarna och beställaren.

• Steg 5b: Steget är flyttat från innan beslut om utredning till hit. Om det är anmälaren som anmält händelsen utgör detta ett kompletterande samtal från det tidigare som hölls i förutredningen. Är det däremot inte den misstänkt utsatta som själv har anmält händelsen utgör detta den första intervjun med personen

• Steg 6b: Bytt namn från ”kartläggning med anmäld” till ”intervju med anmäld”.

• Steg 7b: Bytt namn från ”hörande av vittnen” till ”intervju med vittnen”.

• Steg 8b: Samla in bevismaterial utgör numera ett eget processteg istället för en aktivitet under de kartläggande samtalen med misstänkt utsatt och anmäld.

• Steg 9b: Replikintervjuer utgör numera ett eget processteg istället för en aktivitet under de kartläggande samtalen med misstänkt utsatt och anmäld.

• Steg 10b: Nytt processteg där utredarna ska delge utredningsprotokollet till

utredningens parter. Har parterna några invändningar ska eventuell komplettering av utredningen göras, vilket därav är en aktivitet i processteget.

• Steg 11b: Processteget är detsamma som tidigare men där det tydliggjorts att det är såväl kränkningsfrågan som de bakomliggande orsakerna som ska bedömas. De två delarna utgör därmed aktiviteter i processteget.

• Steg 12: Nytt processteg där en återkoppling till beställaren ska ske såväl muntligt som skriftligt. Delgivning av rapporten och sakgranskning av rapporten utgör i sin tur aktiviteter i processteget.

• Steg 13: Processteget är detsamma men där beställaren ska närvara vid återkopplingstillfällena.

5.4 Sammanfattande analys