I det avslutande kapitlet besvaras de frågeställningar som legat till grund för studien genom att dra slutsatser från studiens resultat och analys. Därefter redovisas ett
implementeringsförslag för den utvecklade hanteringsprocessen. Avslutningsvis presenteras förslag på fortsatt forskning och fortsatt arbete för organisationen.
6.1 Slutsatser
Syftet med studien är att studera organisationens nuläge för hanteringen av kränkande särbehandling för att därigenom föreslå en utvecklad hanteringsprocess. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar för att undersöka hur den nuvarande hanteringen av
kränkande särbehandling fungerar idag samt en för att undersöka hur hanteringsprocessen kan utvecklas. Frågeställningarna kommer besvaras i följande rubriker.
6.1.1 Hur fungerar hanteringen av kränkande särbehandling i nuläget?
Det har genom studien visats sig att det finns många olika arbetssätt vid hanteringen av kränkande särbehandling inom Region Gotland. Arbetssätten har däremot bedömts svåra att kartlägga inom ramen för studien. Släktskapsdiagrammet med identifierade aktiviteter utgör istället bilden av hur den nuvarande hanteringen går till där det framgår hur många som utför respektive aktivitet. Slutsatsen är därmed att det finns ett varierat arbetssätt för hur kränkande särbehandling hanteras i organisationen idag, där en hanteringsprocess inte har varit möjlig att identifiera.
6.1.2 Vilka brister finns i den nuvarande hanteringen av kränkande särbehandling på arbetsplatsen?
Vid undersökning av Region Gotland nuvarande hantering av kränkande särbehandling har brister i hanteringen kunnat konstaterats. De huvudsakliga bristerna som har identifierats är följande:
• Det råder bristande samsyn över hur cheferna ska gå tillväga vid hanteringen av kränkande särbehandling.
• Cheferna har bristfällig kunskap om riktlinjen mot kränkande särbehandling.
• Cheferna besitter inte kunskap om hur de ska gå tillväga vid hanteringen av kränkande särbehandling.
6.1.3 Hur kan processen för hanteringen av kränkande särbehandling utvecklas?
Slutsatsen är att hanteringen kan utvecklas med hjälp av den jämförelse som har genomfört mellan Mårtensson och Malms (2019) utredningsmetod och Region Gotlands tänkta hantering av kränkande särbehandling. Hanteringen kan utvecklas genom tillägg och anpassning av steg i den tänkta hanteringen. Ett förslag på en utvecklad hantering återfinns i figur 26 och 27.
6.2 Implementeringsförslag
Rapporten överlämnas till Region Gotland där de själva får besluta om en implementering eller inte. Om de önskar en implementering behöver Region Gotland planera för
implementeringen. Det förslås att organisationen följer PDSA-cykeln bestående av faserna planera, gör, studera och lär vid implementeringen av det nya arbetssättet. Genom PDSA-cykeln kan Region Gotland kvalitetssäkra att implementeringen fungerar som tänkt.
Förbättringsförslaget som givits är av teoretisk art och det är därmed viktigt att se att den
förslagna förbättringen är ett fungerande arbetssätt för verksamheten. PDSA-cykeln bedöms därmed vara ett bra sätt att göra det på. Vid planering av implementeringen föreslås det att en handlingsplan upprättas. Ett förslag på mall för handlingsplanen återfinns i bilaga 9. Det som behöver göras för att möjliggöra en implementering av det nya arbetssättet är följande:
1. Anpassa den föreslagna hanteringen efter verksamheten i och med att den föreslagna förbättringen är av teoretisk art.
2. Uppdatera riktlinjen mot kränkande särbehandling efter det nya arbetssättet där det tydligt bör framgå hur chefen ska gå tillväga vid kännedom om ett misstänkt fall av kränkande särbehandling.
3. Utbilda chefer i det nya arbetssättet och informera vart cheferna finner riktlinjen. Det behöver göras av fyra anledningar. A. För att möjliggöra en framtida samsyn över hur cheferna ska gå tillväga vid hanteringen av kränkande särbehandling. B. För att uppfylla kravet om att arbetsgivaren enligt 6 § AFS 2015:4 har ansvar att chefer och arbetsledande personal har kunskaper om hur de ska förbygga och hantera kränkande särbehandling. På så vis ger Region Gotland förutsättningar för att cheferna ska kunna omsätta kunskaperna i praktiken. C. För att organisationen ska uppfylla kravet om att arbetsgivaren enligt 14 § AFS 2015:4 har ansvar för att rutinerna är kända för alla medarbetare i organisationen. D. För att cheferna ska bli medveten om sitt ansvar vid hanteringen av kränkande särbehandling.
4. För att uppfylla kravet om att rutinerna ska vara kända för alla medarbetare behöver Region Gotland även informera övriga medarbetare om det nya arbetssättet och vart de finner riktlinjen.
5. Till sist behöver Region Gotland utbilda ansvariga utredare i det nya arbetssättet.
6.3 Förslag på fortsatt forskning och arbete 6.3.1 Förslag på fortsatt forskning
Det hade varit intressant att vidare forska kring hur utredningen av kränkande särbehandling hade kunnat hanteras på bästa sätt. I studien bedömdes Mårtensson och Malms (2019) utredningsmetod uppfylla en minimalistisk etik. Att följa eller ta inspiration från Mårtensson och Malms (2019) utredningsmetod bedöms därmed viktigt för att få en mer rättssäker utredningsmetodik i arbetslivet. Frågan är däremot om och i så fall vad som kan göras för att förbättra utredningen ytterligare ur ett maximalistiskt perspektiv. Är deras förslagna
utredningsmetod den bästa eller går det att göra mer?
Mårtensson och Malm har endast tagit fram ett förslag på hur själva utredningsarbetet vid hanteringen av kränkande särbehandling bör gå till. Det hade däremot inte nämnt hur hanteringen före och efter utredning bör gå till. Det hade därmed varit intressant om det vidare forskades kring vad arbetsgivaren bör göra vid kännedom om ett misstänkt fall av kränkande särbehandling, hur stöd erbjuds på bästa sätt, vem som bör vara ansvarig med mera. För att få en förändring till det bättre är det hög tid att hela hanteringen ses över.
6.3.2 Förslag på fortsatt arbete för organisationen
För organisationens del bedöms det viktigt att de tar upp och diskuterar huruvida det är lämpligt att chefen har en betydande roll i hanteringen av kränkande särbehandling i
fortsättningen. Som Mårtensson tog upp är chefen ofta inblandad som en indirekt eller direkt part i situationer av kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att förbättra sin hantering ytterligare föreslås därmed att Region Gotland ser över lämpligheten i huruvida chefen ska få ha den roll de har idag.
Det föreslås även att Region Gotland undersöker de bakomliggande orsakerna till att de identifierade bristerna har kunnat uppstå och därefter åtgärdar dem innan implementeringen av det nya arbetssättet genomförs. Det bör även undersökas huruvida arbetsgivaren ger personal de förutsättningar som krävs för att omsätta kunskaperna om tillvägagångsättet i praktiken. Det bör göras för att Region Gotland inte ska hamna i samma situation igen när det nya arbetssättet implementeras.
Referenser
AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Bergman, B., och Klefsjö, B., 2012. Kvalitet från behov till användning. 5e utg. Lund:
Studentlitteratur AB.
Denscombe, M., 2016. Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 3:2. Lund: Studentlitteratur AB.
Egnell, P.-O., 1994. Processledning - en arbetsmodell samt erfarenheter från svenska organisationer. Luleå: Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik Luleå tekniska universitet.
Ejlertsson, G., 2019. Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Upplaga 4:1. Lund:
Studentlitteratur AB.
Ericson, B., och Donovan, L., 2019. Fördjupning till handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet. Tillgänglig på:
<https://www.tco.se/rapporter-och- remissvar/publikationer2/2019/fordjupning-till-handbok-mot-sexuella-trakasserier-i-arbetslivet> [Hämtad 3 januari 2020].
Eriksson, L.T., och Wiedersheim-Paul, F., 2014. Att utreda forska och rapportera. Upplaga 10. Stockholm: Liber AB.
Isaksson, R., 2018. Processledning och processförbättring. Kompendium. Version 18-11-16.
Uppsala universitet Campus Gotland.
Kaufmann, G. och Kaufmann, A., 2016. Psykologi i organisation och ledning. Lund:
Studentlitteratur.
Mårtensson, R., och Malm, C., 2019. Kränkande särbehandling: Rättssäker utredningsmetodik i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur AB.
Philipson, S. 2004. Etik och företagskultur – att leda med världen. I Dahlin, et al. (red.) Hållbar utveckling, CSR och livscykelanalys. Red. av Dahlin, et al. 2016. Lund:
Studentlitteratur AB. ss.122–155.
Patel, R., och Davidson, B., 2011. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Upplaga 4:3. Lund: Studentlitteratur AB.
Region Gotland, 2019a. Förvaltningar. Tillgänglig på:
<https://www.gotland.se/forvaltningar> [Hämtad 9 april 2020].
Region Gotland, 2019b. Region Gotland. Tillgänglig på:
<https://www.facebook.com/pg/regiongotland/about/?ref=page_internal> [Hämtad 9 april 2020].
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Justitiedepartementet
Ubult, M., 2014. Norsk utredningsmetod mot mobbning. Tillgänglig på:
<https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/kommunikation/norsk-utredningsmetod-mot-mobbning/> [Hämtad15 april 2020].