Flera av omvårdnadsåtgärderna som framkom i examensarbetet var relativt enkla och okomplicerade att implementera för vårdpersonal och medför inte stora kostnader eller
33
risker för biverkningar. Vissa omvårdnadsåtgärder var enkla att utföra som till exempel fysiska och sociala aktiviteter som promenader, spel och högläsning. Vissa
omvårdnadsåtgärder var krävande i form av extra utrustning, exempelvis specifik
belysningsarmatur. Trots att omvårdnadsåtgärderna anses vara fria från biverkningar, bör det poängteras att hänsyn måste tas till personens integritet och självbestämmande vid genomförande av omvårdnadsåtgärderna. Allmän litteraturöversikt gav djupare förståelse för hur sömnupplevelsen hos personer med demenssjukdom är inom hälso-och sjukvård. Denna studie skulle kunna bidra till en ökad kunskap hos vårdpersonal för personer med
demenssjukdom som lider av sömnbrist. Denna allmänna litteraturöversikt skulle även kunna bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal om demenssjukdomens konsekvens som leder till bristande och sviktande kommunikation och frustration hos de drabbade
personerna inom vård-och omsorg. Slutligen skulle studien kunna bidra till en mer individanpassad omvårdnadsåtgärd för den sköra och utsatta gruppen av personer med demenssjukdom. Förhoppningsvis kan arbetet leda till ytterligare kvalitativ forskning för att få djupare och bredare förståelse av hur omvårdnadsåtgärder hos personer med
demenssjukdom och vårdpersonal upplevs subjektivt respektive objektivt. Forskningen skulle till exempel kunna utgå ifrån att kombinera aromaterapi med fysisk aktivitet eller kombination av musik och dans.
34
REFERENSLISTA
De 12 artiklar som använts i examensarbetets resultat är markerade med asterisk (*).
Akashi, K., Zagaar, M., Alhaider, I., Salim, S., & Aleisa, A. (2013). Neurobiological Consequences of sleep deprivation. Curr Neuropharmacol, 11(3), 231-249.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3648777/
American Psychological Association. (2021). APA Style. Hämtad 2021-05-01 från.
https://apastyle.apa.org/?_ga=2.69760784.1419090483.1638360269-952960221.1637757844
Asp, M., & Ekstedt, M. (2019). Trötthet, vila och sömn. I A-K. Edberg & H, Wijk. (Red.).
Omvårdnadens grunder- Hälsa och ohälsa. (s. 377-420). Studentlitteratur AB.
Ballard, C., Orrell, M., Sun, Y., Moniz, C. E., Stafford, J., Whitaker, R., Woods, B., Corbett, A., Banerjee, S., Testad, I., Garrod, L., Khan, Z., Woodward, C. B., Wenborn, J., Fossey, J., Moniz C. E., & Woodward, C. B. (2017). Impact of antipsychotic review and non-pharmacological intervention on health-related quality of life in people with
dementia living in care homes: WHELD-a factorial cluster randomised controlled trial. International Journal of Geriatric Psychiatry, 32(10), 1094–1103.
https://doi.org/10.1002/gps.4572
*Bartfay, E., Stewart, P., Bartfay, M., & Papaconstantinou, E. (2019). Is there an association between physical in community-dwelling persons with dementia: An exploratory study using self-reported measures? Healthcare, 7(1), 1–
12.https://doi.org/10.3390/healthcare7010006
Basun, H. (2013). Demenssjukdomar. Basun, H., Skog, M., Wahlund, L. O., & Wijk, H. (Red.).
Boken om demenssjukdomar. (s. 12-33). Liber.
Billhult, A. (2017a). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson. (Red). Vetenskaplig teori och metod: från ide till examinationer inom omvårdnad. (s. 99-110). Lund:
Studentlitteratur AB
35
Billhult, A. (2017b). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson. (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från ide till examinationer inom omvårdnad. (s.133 – 142).
Studentlitteratur AB
Blytt, K. M., Bjorvatn, B., Husebo, B., & Flo, E. (2017). Effects of pain treatment on sleep in nursing home patients with dementia and depression: A multicenter placebo‐
controlled randomized clinical trial. International journal of Geriatric Psychiatry, 33(4),663–670. https://doi.org/10.1002/gps.4839
Brorson, H., Plymoth, H., Örmon, K., & Bolmsjö, K. (2014). Pain Relief at the End of Life:Nurses’ Experiences Regarding End-of-Life Pain Relief in Patients with Dementia.Pain Management Nursing, 15(1), 315–323
https://www.painmanagementnursing.org/article/S1524-9042(12)00173-7/fulltext
Czeisler, C. A. (2011). Impact of Sleepiness and Sleep Deficiency on Public Health- Utility of Biomarkers. Journal of clinical sleep medicine, 7(5), 6–8.
https://jcsm.aasm.org/doi/10.5664/JCSM.1340
Codex. (2021). Avvikelser från god forskningssed. Hämtad 2021-03-10 från https://codex.uu.se/forskarens-etik/avvikelser/
Dehlin, O., & Rundgren, Å. (2014). Geriatrik. Studentlitteratur.
*De Potter-Stijnman, L., Vrijkotte, S., & Smalbrugge, M. (2017). Effect of caffeine on sleep and behavior in nursing home residents with dementia. European Geriatric medicine, 9(6), 829-835. https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007/s41999-018-0115-6
Ditcher, M. N., Berg, A., Hylla, J., Eggers, D., Wilfling, D., Möhler, R., Haastert, B., Meyer, G., Halek, M., & Köpke, S. (2021). Evaluation of a multi-component,
nonpharmacological intervention to prevent and reduce sleep disturbances in people
36
with dementia living in nursing homes (MoNoPol-sleep): study protocol for clusterrandomized exploratory trial. BMC Geriatric, 21(1), 1–17.
https://doi.org/10.1186/s12877-020-01997-8
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Liber.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. Liber.
*Figueiro, M. G., Plitnick, B. A., Lok, A., Jones, G. E., Higgina, P., Hornick, T. R., & Rea, M. S.
(2014). Tailored lighting intervention improves measures of sleep, depression, and agitation in persons with Alzheimer's disease and related dementia living in long-term care facilities. Clinical interventions in Aging, (9), 1527-1537.
https://www.dovepress.com/tailored-lighting-intervention-improves-measures-of-sleep-depression-a-peer-reviewed-fulltext-article-CIA
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Studentlitteratur AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematisklitteraturstudier: Värdering. analys och presentation av omvårdnadsforskning. Natur & Kultur.
Gibson, R., Helm, A., Breheny, M., & Gander, P. (2020). “My quiet times”: Themes of sleep health among people caring for a family member with dementia. Dementia: the International Journal of Social Research and Practice, 20(6), 2024–2040.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3648777/
Górska, S., Forsyth, K., & Maciver, D. (2017). Living With Dementia: A Meta-synthesis of Qualitative Research on the Lived Experience. The Gerontologist, 58(3), 180-196.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1093/geront/gnw195
37
Haffner, S. T., & Bjorklund, P. (2021). Improving Sleep Disturbance in Hospitalized Dementia Patients. Journal of Nursing Care Quality, 36(2), 176-181.
https://doi.org/10.1097/NCQ.0000000000000505
Harris, M., & Grando, V. (2014). When is nighttime? A description of bedtime in persons with dementia in the nursing home. Geriatric Nursing, 35(6), 474–478.
https://doi.org/10.1016/j.gerinurse.2014.06.012
International Council of Nurses. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2021-04-10 från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553081 /icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.pdf
*Johannessen, B. (2013). Nurses experience of aromatherapy use with dementia patients experiencing disturbed sleep patterns: An action research project. Complementary Therapies in Clinical practice, 19(4), 209-213.
https://doi.org/10.1016/j.ctcp.2013.01.003
*Karuncharernpanit, S., Hendricks, J., & Toye, C. (2015). Perceptions of exercise for older people living with dementia in Bangkok, Thailand: an exploratory qualitative study.
International journal of older people nursing, 11(3), 166-175. https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/opn.12091
Kjellström, S. (2017) Forskningsetik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teorin och metod:
Från ide till examination inom omvårdnad. (s. 55–76). Studentlitteratur.
*Kromhout, M. A., Jongerling, J., & Achterberg, W. P. (2014). Relation between caffeine and behavioral symptoms in elderly patients with dementia: An observational study. The Journal of Nutrition, Health & Aging, 18(4), 407-410.
https://doi.org/10.1007/s12603-013-0417-9
38
Lethin, C., Rahm., H. I., Karlson., S. & Janlöv., A. k. (2015). Family caregivers experiences of formal care when caring for persons with dementia through the process of the disease. Scandinavian journal of Caring Sciences, 30(3), 526-534.
https://doi.org/10.1111/scs.12275
*Li, J., Grandner. M. A., Chang, Y. P., Jungquist, C., & Porock, D. (2015). Person-Centered Dementia Care and Sleep in Assisted Living Residents with Dementia: A Pilot Study.
HHS Public Access, 15(2),97–113. https://doi.org/10.1080/15402002.2015.1104686
Medic, G., Wille, M., & Hemelse, M. (2017). Short- and long-term health consequences of sleep disruption. Nature and science of sleep, 9, 151-161.
https://www.dovepress.com/short--and-long-term-health-consequences-of-sleep-disruption-peer-reviewed-fulltext-article-NSS
Midtbust, M. H., Alnes, R. E., Gjengedal, E., & Lykkeslet, E. (2021). Separation characterized by responsibility and guilt: Family caregivers’ experiences with palliative care for a close family member with severe dementia in long-term care facilities. Dementia:
the International Journal of Social Research and Practice., 20(2), 518–533.
https://doiorg.ep.bib.mdh.se/10.1177/1471301219898341
*Moyle, W., Jones, C., Murfield, J., Thalib, L., Beattis, E., Shum, D., O'Dwyer, S., Mervin, M. C.,
& Draper, B. (2018). Effects of a robotic seal on the motor activity and sleep patterns of older people with dementia, as measured by wearable technology: a cluster-randomized controlled trial. Maturitas, 110, 10–17.
https://doi.org/10.1016/j.maturitas.2018.01.007
Mårtensson, J., Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbetet. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från ide till examinationer inom omvårdnad.
(s. 421-438). Studentlitteratur.
Navad, E., Negarandeh., R., & Peyrovi., H. (2012). Lived experiences of iranian family member caregivers of persons with Alzheimer's disease: Caring as `captured in the whirlpool
39
of time`. Journal of Clinical Nursing, 21(7/8), 1078-1086. https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/10.1111/j.1365-2702.2011.03960.x
Nunez, K. M., Khan, Z., Testad, I., Lawrence, V., Creese, B., & Corbett, A. (2018). Current practice and challenges in night-time care for people with dementia living in care homes: a qualitative study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 33(1), 140-149. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1002/gps.4737
Polit, D., & Beck, C. (2020). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Read, S., Toye, C., & Wynaden, D. (2016). Experiences and expectations of living with dementia:
A qualitative study: Collegian 24(5), 427-432, doi:
https://doi.org/10.1016/j.colegn.2016.09.003
*Rodríguez-mansilla, J., González-López- Arza, M. V., Varela-Donoso, E., MontaneroFernandez, J., Jiménez- Palomares, M., & Garrido-Ardila, E. M. (2013). Ear therapy massage therapy in elderly with dementia: a pilot study. Journal of Traditional Chinese Medicine, 33(4), 461-467.
http://www.journaltcm.com/modules/Journal/contents/stories/134/9.pdf
Seiger Cronfalk, B., Norsberg, A, & Ternestedt, B. M. (2017). They are still the same - family members stories about their relatives with dementia disorders as residents in anursing home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(1), 168-176, doi:
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12442
*Sekiguchi, H., Iritani, S., & Fujita, K. (2017). Bright light therapy for sleep disturbance in dementia is most effective for mild to moderate Alzheimer's type dementia: a case series. Psychogeriatrics, the official journal of the Japanese Psychogeriatric Society, 17(5), 275–281.
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/psyg.12233
40
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2021-09-10 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2021-09-10 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2021-09-10 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2021-09-10 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
*Simoncini, M., Gatti, A., Quirico, P. E., Balla, S., Capellero, B., Obialero, R., D’Agostino, S., Sandri, N., & Pernigotti, L. M. (2015). Acupressure in insomnia and other sleep disorders in elderly institutionalized patients suffering from Alzheimer’s disease.
Aging Clinical And Experimental Research, (27),37-42. https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007/s40520-014-0244-9
Simpson, C., & Patricia, C. (2013). Dementia Caregivers’ Lived Experience of Sleep. Clinical Nurse Specialist., 27(6), 298-306. https://journals-lww-com.ep.bib.mdh.se/cns-journal/Fulltext/2013/11000/Dementia_Caregivers Lived Experience of
Sleep.7.aspx
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 2021-04-10 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/na tionella-riktlinjer/2017-12-2.pdf
41
Socialstyrelsen. (2017). En nationell strategi för demenssjukdom. Hämtat 2021-04-20
från:https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovr igt/2017-6-4.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Hämtad 2021-04-06 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-3-1.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2021-04-10 från:
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878 /v%C3%A4rdegrund%20f%C3%B6r%20omv%C3%A5rdnad%20reviderad%202016.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 2021-09-10 från:
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390 / kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
*Thodberg, K., Sorensen, L. U., Christensen, J. W., Poulsen, P. H., Houbak, B., Damgaard, V., Keseler, I., Edwards, D., & Videbech, P. B. (2015). Therapeutic effects of dog visits in nursing homes for the elderly. The Official Journal of the Japanese Psychogeriatric Society, 16(5), 289–297. https://doi.org/10.1111/psyg.12159
Townsend, S. H., & Bjorklund, P. (2021). Improving Sleep Disturbance in Hospitalized Dementia Patients. Journal of Nursing Care Quality, 36(2), 176-181. https://oce-ovid-com.ep.bib.mdh.se/article/00001786-202104000-00018/HTML
Ulrichsweb. Global Serials Directory. Hämtad 2021-04-26 från https://ulrichswebserialssolutions-com.ep.bib.mdh.se/
42
Valenza, M. C., Cabrera-Martos, I., Martin-Martin, L., Perez-Garzon, V. M., Velarde, C., &
Valenza-Demet, G. (2013). Nursing homes: Impact of sleep disturbances on functionality. Archives of Gerontology and Geriatrics, 56, 432–
436).10.1016/j.archger.2012.11.011
Wahlund, L. O. (2013). Demenssjukdomar. Basun, H., Skog, M., Wahlund, L. O., & Wijk, H.
(Red.). Boken om demenssjukdomar. (s. 50-56). Liber.
Webster, L., Powell, K., Costafreda, S. G., & Livingston, G. (2020). The impact of sleep
disturbances in care home residents with dementia: the SIESTA qualitative study.
International Psychogeriatrics, 32(7), 839-847.
https://www.cambridge.org/core/journals/international- psychogeriatrics/article/abs/impact-of-sleep-disturbances-on-care-home-residents-
with-dementia-the-siesta-qualitative-study/3C5CE964768A6025A5B6711C2903F429
Wijk, H. (2019). Kognitiv svikt och förvirringstillstånd. Skärsäter, L., Gustin, L. W., Arlebrink, J., & Foldemo, A. (Red.). Omvårdnad vid psykisk ohälsa- på grundnivå. (s. 138–
160). Studentlitteratur AB.
World Health Organization. (2020). Dementia. Hämtad 2020-05-06 från:
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/dementia
Östlund, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (Red.). Dags för uppsats- Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59-82). Studentlitteratur
1
BILAG A; SÖKMATRISEN
Databas
& datum
Sökord Urval Träf
far
Lästa
sammanfattni ng
Lästa hela artikel
Valda artikel
PubMed 2021-05-02
Sleep*AND dementia AND nursing measures
Full text, 2011–2021 136 40 16 Nr. 1, 3, 5, 6, 7,
8, 9 och 10
Medline 2021-05-03
Sleep*AND dementia AND nursing home
Peer-Review, 2011–2021 9 6 1 Nr. 4
Cinahl Plus 2021-05-04
Sleep*AND dementia AND nursing home
Peer-Review, 2011-2021 27 5 1 Nr. 7
2
BILAGA B KVALITETSGRANSKNING TABELL
(kvalitetsgranskning tabell utifrån inspiration från Friberg (2017) granskningsfrågor, s.187)3
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
s poäng
1
Författare:Bartfay, E., Stewart, P., Bartfay, M. &
4
5
6 Toye, C. Årtal: 2015
Tidskrift:
International journal of older People nursing Land: Thailand
The journal of nutrition, health & aging. som gjorde det att deltagarna gick
Kvantitativ Resultat visade att Hög 8/9
7 Li, J., Grander, M-A.,
Chang, P-Y., Jungqvist, C.,
& Porock, D. Mervin, C-M., & Draper, B. Årtal: 2018 Tidskrift:
8
Sekiguchi, H., Iritani, S., &
Fujita, K.
Årtal: 2017 Tidskrift:
Psychogeriatrics, the official journal of the
Bright light
9 Damgaard, V., Keseler, I., Edwards, D., & Videbech, P-B. Årtal: 2015
10 The official journal of the
Japanese psychogeriatric society.
Land: Danmark
Analysmetod:
Beskrivande statistik med Dataprogrammet Statistical Package for Social Science (SPSS).