Likheter och skillnader i resultaten

Nedan presenteras examensarbetets resultat vilka baseras på de nyckelfynd som framkom i de 12 artiklarna som lästes om ämnet, att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos personer med demenssjukdom. Resultatet presenteras i fyra teman; Aktiviteter som främjar sömn, Beröring som främjar sömn, Sinnesintryck som främjar sömn och Reducering av koffein som främjar sömn.

5.4.1 Aktiviteter som främjar sömn

Dagliga aktiviteter i form av promenader, att skura golv, hänga tvätt och sociala interaktioner med andra genom kortspel, bingospel, högläsning och samtal hade en positiv inverkan på sömnen hos personer med demenssjukdom. Deltagarnas delaktighet i genomförandet av aktiviteter visade sig vara avgörande sömnfrämjande faktorer (Bartfay m.fl., 2019;

Karuncharernpanit m.fl., 2015; Li m.fl., 2015). Skillnaderna i resultat kunde identifieras utifrån aktivitetsformer och varaktigheten i aktiviteternas genomföranden.

Omvårdnadsåtgärder med fysiska aktiviteter i form av promenader, att skura golv och hänga tvätt minskade dagsömnen som i sin tur ledde till förbättrad nattsömn. Resultatet visade att omvårdnadsåtgärder även förbättrade humöret hos personer med demenssjukdom. Flertal

20

vårdpersonal upplevde att dagliga promenader, att skura golv och hänga tvätt var givande för att minska känslan av ensamhet samt öka den fysiologiska funktionen hos personer med demenssjukdom (Karuncharernpanit m.fl., 2015). En studie jämförde fysiska aktiviteter mellan aktiva och inaktiva grupper (Bartfay m.fl., 2019). Den aktiva gruppen cirka 1 timmes promenad per vecka jämfört med den inaktiva gruppen som enbart genomförde 5 minuter promenad per vecka. Promenader var den mest omtyckta formen av fysisk aktivitet för både den aktiva och inaktiva gruppen. Resultatet visade att nitton av de tjugotvå deltagarna i den aktiva gruppen hade god sömnkvalitet, vilket innebar att deltagarna sov mellan 6–9 timmar jämfört med endast två av arton deltagarna i den inaktiva gruppen. Studien av Li m.fl. (2015) påvisade att omvårdnadsåtgärder i form av personcentrerad dementia care (PCDC) för personer med demens förbättrade nattsömnen. PCDC syftande till att upprätthålla en aktiv dag med individanpassad aktivering i form av fysiska och sociala aktivitet som bidrar till människans fysiska och psykiska välmående. Individanpassade omvårdnadsåtgärder i de dagliga aktiviteterna innefattar fysisk aktivitet som promenader och även sociala aktiviteter som kortspel, bingospel, högläsning, samtal och umgänge med andra. Resultatet visade att deltagarna nattsömn förbättrades nattsömn (p= 0,03) och att dagsömnen minskade (p=

0,01). Den ökade nattsömnen hos deltagarna berodde på att vårdpersonalen utförde personcentrerad vård under dagen genom att motivera personer med demenssjukdom att utföra fysiska och sociala aktiviteter i vardagen vilket resulterade i att deltagarnas dagsömn minskade och detta i sin tur ledde till bättre nattsömn.

5.4.2 Beröring som främjar sömn

Fyra studier visade att beröring hade en positiv inverkan på nattsömn hos personer med demenssjukdom (Moyle m.fl., 2018; Rodriguez-Mansilla m.fl., 2013; Simoncini m.fl., 2014;

Thodberg m.fl., 2015). Akupressur eller akupunktur visade sig ha positiv inverkan på sömn, depression och humör (Rodriguez-Mansilla m.fl., 2013; Simoncini m.fl., 2015). Det som skilde sig mellan dessa studier var, var på kroppen akupressur genomfördes. 20 minuters ryggmassage av sjukgymnast två kvällar i rad samt öronakupunktur visade sig ha positiv inverkan på nattsömnen. Resultatet visade att sömnen förbättrades hos deltagare som fick ryggmassage eller öronakupunktur jämfört med kontrollgruppen som varken fick massage eller öronakupunktur. Efter tre månader sågs en förbättring av nattsömnen hos 97 % av deltagarna som fick ryggmassage jämfört med 92 % av de som fick öronakupunktur

(p=0,372). Massage och öronakupunktur visade sig även ha förbättrat depression och humör

21

hos personer med demenssjukdom (Rodriguez-Mansilla m.fl., 2013). Akupressur i form av tryck på handleden under natten hos deltagare främjade nattsömnen. Resultat visade att akupressur förbättrade sömnkvaliteten (p= 0,001) och att tiden det tog att somna blev

kortare (p= 0,002) efter användning av akupressur. Resultat visade även att akupressur hade en positiv inverkan på depression och humör (p=0,001). Omvårdnadsåtgärder med

akupressur leder till minskad användning av lugnande läkemedel (Simoncini m.fl., 2015).

Vid beröring i form av interaktion med hund visade sig förbättra nattsömnen hos deltagarna.

Resultatet visade att deltagarna i hundgruppen sov längre (P=0,01) jämfört med gruppen som lekte med robotdjur (PARO) och leksakskatt. Deltagarnas nattsömn i hundgruppen förlängdes från 567 till 610 minuter och sömnens effektivitet ökade från 77 till 81%. Studie visade att deltagarna i hundgruppen hade bättre sömn de första tre veckorna av studien jämfört med gruppen som lekte med robotdjur (PARO) och leksakskatt. Studien kunde dock inte påvisa om hundbesöken hade någon effekt på sömnen efter 6 veckor (Thodberg m.fl., 2015). Moyle m.fl. (2018) studie av robotdjur påvisade att omvårdnadsåtgärder minskade oro och aggressivt beteende (p <0,05) hos personer med demenssjukdom. Resultatet visade att robotdjur minskade den motoriska aktiviteten under natten, dock kunde inte

omvårdnadsåtgärder visa om nattsömnen hade förbättrats hos personer med demenssjukdom då deltagarna inte ville bära aktivitetsarmbandet konsekvent.

5.4.3 Sinnesintryck som främjar sömn

Omvårdnadsåtgärder i form av ljusbehandlingar och aromaterapi visade sig ha positiva effekter på nattsömnen hos personer med demenssjukdom (Figueiro m.fl., 2014; Sekiguchi m.fl., 2017; Johannessen., 2013). Skillnader när det gäller omvårdnadsåtgärder i form av ljusbehandling kunde identifieras i varaktigheten av ljusbehandlingen samt styrkan på ljusbehandlingen. I studien som genomfördes av Figueiro m.fl., (2014) exponerades

deltagarna för mellan 300 och 400 Lux i ljusstyrka dagligen, medan deltagarna i Sekiguchi m.fl., (2017) till en början exponerades för 5000 Lux ljusstyrka, en timme per dag som sedan ändrades till 2000 lux två timmar per dag. Omvårdnadsåtgärder i form av ljusbehandling mellan 300 och 400 Lux i ljusstyrka förbättrade den totala nattsömnen med 29 min, från 431 till 460 minuter. Resultatet visade att ljusexponering med 300 till 400 Lux i ljusstyrka ökade nattsömnen från 80 % till 84 % (Figueiro m.fl. 2014). Medan studien som genomfördes av

22

Sekiguchi m.fl., (2017), som använder 2000 Lux ljusstyrka, endast påvisade förbättrad nattsömn hos hos personer med Alzheimers. Resultat visade att ljusterapi med 2000 Lux ljusstyrka, där deltagarna satt framför en ljuslåga en timme per dag, inte hade någon sömnfrämjande effekt på andra avancerade eller övriga demenssjukdomar än Alzheimers sjukdom. Aromaterapi var en annan typ av omvårdnadsåtgärd som användes för att främja nattsömnen hos personer med demenssjukdom, där lavendelolja placerades i en behållare i deltagarnas rum. Lavendelolja droppades i en doftbehållare under kvällen 30 minuter innan deltagarnas sänggående. Resultatet visade att nattsömnen förbättrades hos 18 av 24

deltagarna (73,3 %). Användningen av aromaterapi visade även ett förbättrat humör samt ökad vakenhet dagtid vilket ledde till en ökning av sociala aktiviteter som i sin tur förbättrade nattsömnen. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde aromaterapi som en självklar

omvårdnadsåtgärd att använda för att främja sömn hos personer med demenssjukdom (Johannessen, 2013).

5.4.4 Reducering av koffein som främjar sömn

Omvårdnadsåtgärder med reducering av koffeinintag minskade uppstigandet under natten och motverkade motoriska aktiviteter hos personer med demenssjukdom (De Pooter-Stijnman m.fl., 2017; Kromhout m.fl., 2014). Skillnader kunde identifieras genom

förhållandet mellan koffeinintag och tidpunkten på dygnet. Konsumering av koffein efter kl.

18:00 var signifikant relaterat till antal uppstiganden ur sängen hos deltagarna (P=0,03).

Resultatet visade även negativa signifikanta skillnader mellan apati och konsumering av koffein under dagen (P=0,01). Konsumering av koffein visade ett negativt samband med ett avvikande motoriskt beteende hos personer med demenssjukdom (Kromhout m.fl., 2014).

Eliminering av koffeinintag på eftermiddagen visade sig ha en signifikant effekt på sömnen (P=0,015). Resultatet visade att tre deltagare fick en minskad god nattsömn, medan nio deltagare hade en ökning av god nattsömn och åtta deltagares nattsömn förblev oförändrad (P= 0,048) (De Pooter-Stijnman m.fl., 2017).

23