• No results found

7 SLUTSATS

7.1 Förslag på vidare forskning

Författarna till detta examensarbete föreslår att det behöver forskas mer om att öka

utbildning inom kulturell kompetens eftersom resultatet av detta examensarbete visade att sjuksköterskor saknar tillräcklig utbildning inom detta område. Dessutom framkommer det i aktuella studier bara vad som är problemet samt inom vilket område det är bristande.

Däremot erbjuder de flesta studierna varken lösningar till problemet eller förslag på lösningar. Därför behöver forskarna forska fram förslag på hur bristen på den kulturella kompetensen bör åtgärdas för att övervinna bristen. Detta för att skapa evidensbaserade kunskaper som sjuksköterskor kommer att använda sig av vid möte med andra kulturer.

Evidensbaserade kunskaper innebär att sjuksköterskor har möjlighet att känna sig säkra samt trygga i yrkesrollen. I dagsläget erhåller sjuksköterskeutbildningen några enstaka kurser som undervisar kulturell kompetens. Vilket kan vara en grundläggande kunskap för sjuksköterskestudenter. Efter examen behöver nyexaminerade sjuksköterskor att utveckla kunskaper i syfte att förbereda sig inför möte med andra kulturer inom vården. Detta anses vara av vikt eftersom samhället innehåller en kulturell mångfald som gör att mötet med dessa kulturer oundvikligt. Avslutningsvis anser författarna till detta examensarbete att forskning inom kultur och vad den innebär för olika faktorer som påverkar människan här är komplex eftersom kulturbegreppet är ett brett begrepp som innefattar flera olika aspekter. Därför vill författarna till detta examensarbetet föreslå att vidare forskningar bör ägna sig åt att finna lösningar till de svårigheter samt utmaningar som sjuksköterskor upplever vid vård av patienter från andra kulturer. Detta för att förbättra kvalitén på vårdandet samt att erbjuda en god och säker vård.

REFERENSLISTA

*artiklar till resultatet

Ali, L., & Skärsäter, I. (2017). Att använda internet vid datainsamling. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. (s. 217–232). Studentlitteratur AB.

Andrews, M. M., & Boyle, J. S. (2012). Transcultural concepts in nursing care. 4:e upplaga.

Lippincott Wiliams & Wilkins.

Apelqvist, J. (2003). Religious and cultural distance in beliefs about health and illness in women with diabetes mellitus of different origin living in Sweden. International Journal of Nursing Studies, 40(6), 627–643. https://doi.org/10.1016/s0020-7489(03)00020-8

*Avant, P. (2017). Identifying the essential components of cultural competence in a Chinese nursing context: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 19(2), 157–162.

https://doi.org/10.1111/nhs.12308

Brämberg, E. B. (2012). Lack of individualized perspective: A qualitative study of diabetes care for immigrants in Sweden. Nursing & Health Sciences, 14(2), 244–249.

https://doi.org/10.1111/j.1442-2018.2012.00684.x

Cioffi, J. (2006). Culturally diverse patient–nurse interactions on acute care wards.

International Journal of Nursing Practice, 12(6), 319–325. doi:10.1111/j.1440- 172X.2006.00590

Connaughton, S., & Bergman A-A. (2013). What Is Patient-Centered Care Really? Voices of Hispanic Prenatal Patients. Health Communication, 28(8), 789–799.

https://doi.org/10.1080/10410236.2012.725124

*Costa, M. (2014). Caring for Immigrants: from interacting in practice to building nurses’

cultural competencies. Referência, 4(2), 61–69. https://doi.org/10.12707/RIII13118

*Ellender, I. (2016). Perioperative nurses’ experiences of communication in a multicultural operating theatre: A qualitative study. International Journal of Nursing

Studies, 54(2016), 7–15. https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.02.014

Ekman, I., &Wallström, S. (2019). Centrala aspekter vid ohälsa. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red). Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. (s. 147-263). Studentlitteratur.

Eriksson, K. (2015). Vårdandets idé. 2:a upplaga. Liber.

Eriksson, K. (2018). Vårdvetenskap: Vetenskapen om vårdandet – Det tidlösa i tiden. 1:a upplaga. Liber.

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), 22–26. PMID:

12537149.

Fossum, B. (Red). (2019). Kommunikation – samtal och bemötande I vården.

Studentlitteratur.

Fredriksson, L. (2017). Vårdande kommunikation. I I. Bergbom, L. Wiklund Gustin (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 415–425). Studentlitteratur AB.

Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3., [rev.] uppl). Studentlitteratur.

*Gardner, G. (2015). Understanding Cultural Competence in a Multicultural Nursing Workforce. Journal of Transcultural Nursing, 26(1), 16–23.

https://doi.org/10.1177/1043659614523992

*Ginete, G. (2016). Caring for terminally ill Muslim patients: Lived experiences of non-Muslim nurses. Palliative & Supportive Care, 14(6), 599–611.

https://doi.org/10.1017/S1478951516000249

Glasby, J. (2016). “You don’t know what you are saying ‘Yes’ and what you are saying ‘No’ to”:

hospital experiences of older people from minority ethnic communities. Ageing and Society, 36(1), 42–63. https://doi.org/10.1017/S0144686X14000919

Hemberg, J. (2020). Caring ethics as the foundation for cultural competence: views of health professionals working in student healthcare context. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 34(4), 989–1000. https://doi:10.1111/scs.12807

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl) (s. 111–117).

Studentlitteratur.

*Higginbottom, G. (2013). Sociocultural and linguistic boundaries influencing intercultural communication between nurses and Moroccan patients in southern Spain: a focused ethnography. BMC Nursing, 12(1), 14–21. https://doi.org/10.1186/1472-6955-12-14

*Hsu, H. (2019). Exploring the experiences of cultural competence among clinical nurses in Taiwan. Applied Nursing Research, 45(2019), 6–11.

https://doi.org/10.1016/j.apnr.2018.11.001

International Council of Nurses (2012). The ICN Code of Ethics For Nurses.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf

*Johnson, S. & Ali, A. (2017). Speaking my patient’s language: bilingual nurses’ perspective about provision of language concordant care to patients with limited English

proficiency. Journal of Advanced Nursing, 73(2), 421–432.

https://doi.org/10.1111/jan.13143

Jirwe, M. (2014). Ethnic Swedish parents’ experiences of minority ethnic nurses’ cultural competence in Swedish paediatric care. Scandinavian Journal of caring sciences, 2(28), 255-263. https://doi:10.1111/scs.12051

Jirwe, M. (2019). Kulturell mångfald. I F. Friberg., J. Öhlén (red.), Omvårdnadens grunder:

perspektiv och förhållningssätt (s.362–379). Studentlitteratur AB.

Liu, Z. (2015). Chinese Elders’ views on their interactions in general practice: a Grounded Theory study. Ethnicity & Health, 20(2), 129–144.

https://doi.org/10.1080/13557858.2014.890176

*Mareno, N. & Hart, P-L. (2014). Cultural challenges and barriers through the voices of nurses. Journal of Clinical Nursing, 23(15–16), 2223–2233.

https://doi.org/10.1111/jocn.12500

McFarland, M.R., & Wehbe-Alamah, H.B. (2018). Leininger´s transculral nursing:

Concepts, Theories, Research & Practice. (4:e uppl.). McGraw-Hill.

Page, J. (2016). Culture: The missing link in health research. Social Science &

Medicine, 170(2016), 237–246. https://doi: 10.1016/j.socscimed.2016.07.015

Peled, Y. (2018). Language barriers and epistemic injustice in healthcare settings. Bioethics, 32(6), 360-367. https://doi: 10.1111/bioe.12435

Petterson, A., Kjellin, D., & Wahlandt, A. (2021). APA-lathunden: Baserad på APA 7.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40505/34/gupea_2077_40505_34.pdf Polit, D., & Beck, C. (2021). Nursing research. Generating and assessing evidence for

nursing practice (11th ed.). Wolters Kluwer.

Purnell L. (2011). A guide to developing a culturally competent organization. Journal of Transcultural Nursing, 22(1), 7–14. https://doi.org/10.1177/1043659610387147 Severinsson, E. (2010). Multicultural family members’ experiences with nurses and the

intensive care context: A hermeneutic study. Intensive and Critical Care Nursing, 26(1), 24–32. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2009.10.003

*Sevinç, S. (2018). Nurses’ Experiences in a Turkish Internal Medicine Clinic With Syrian Refugees. Journal of Transcultural Nursing, 29(3), 258–264.

https://doi.org/10.1177/1043659617711502

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659 SFS 2014:821. Patientlag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Simpson, J. L. (2008). Muslim Women’s Experiences With Health Care Providers in a Rural

Area of the United States. Journal of Transcultural Nursing, 19(1), 16–23.

https://doi.org/10.1177/1043659607309146

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/

kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksköterska%202017.pdf

Tavallali, A. G. (2017). Cross-cultural care encounters in paediatric care: minority ethnic parents’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(1), 54–62.

https://doi.org/10.1111/scs.12314

Uppsala Universitet (2021) CODEX – Regler och riktlinjer för forskning.

https://codex.uu.se/

*Vilander, S. & Hemberg, J-A-V. (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 822–829. https://doi.org/10.1111/scs.12403

Wiklund Gustin, L., Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Natur & Kultur.

Willman, A. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red).

Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur.

Xiao, L. D. (2017). Resident and family member perceptions of cultural diversity in aged care homes. Nursing & Health Sciences, 19(1), 59–65. https://doi.org/10.1111/nhs.12302

BILAGA A; SÖKMATRIS

Databas Sökord Avgräns

-ningar

Valda artiklar

CINAH

“nurse-patient

BILAGA B; KVALITETSGRANSKNING (FRIBERG, 2017)

Nr Frågor Artikel

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1 Finns det en tydlig problemformulering?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

2 Finns det ett tydligt syfte? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 3 Finns det en tydlig

beskrivning av metoden?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

4 Finns det en tydlig beskrivning av undersökningspersonerna?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

5 Framkommer det tydligt hur data analyserats?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6 Argumenterar författarna studiens resultat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7 Finns det en tydlig

beskrivning av resultatet?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

8 Svarar resultatet på syftet? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9 Framkommer det några

etiska resonemang?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

10 Finns det någon metoddiskussion?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Total sammanlagd poäng 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10

BILAGA C; ARTIKELMATRIS

Nr Titel, författare, årtal och tidskrift

Syfte Metod, datainsamling och

analysmetod

Resultat Poäng

1 Titel: Caring experiences in caring for terminally ill Muslim patients and their families

regarding physical, social, cultural,

spiritual, and religious practices. The study also sought to

investigate the context or situations that influence these experiences as described by the nurses.

Brist på kulturell kunskap bland sjuksköterskor framkom på grund av bristande medvetenhet om kulturell mångfald samt ej tillgängliga utbildningar om

To explore bilingual nurses' perspective about providing language concordant care to patients with limited English proficiency (LEP) and its impact on patients and nurses

Metod: Kvalitativ deskriptiv studie. vi talar samma språk”, ”När jag talar min patients språk”, Vad som underlättar tillhandahållandet vård” samt faktorer som påverkar sjuksköterskornas förmåga att ge

Hög

Johnson, S.

To explore notions of cultural competence with non-Saudi Arabian nurses working in a major hospital in Saudi Arabia.

Metod: Kvalitativ

Design: En enkel inbäddad fallstudie. detta kulturellt olika miljö kämpade med begreppet kulturell kompetens när det gäller varandras kulturella

förväntningar och de som dominerar den saudiska kulturen.

To identify the

essential components of cultural

competence from the perspective of Chinese nurses.

Metod: Kvalitativ

Design: Kvalitativ forskning Deltagare: 20

Med två underteman för vardera

identifierades.

Hög

W., Klunklin,

To study the process of building cultural competencies in nurses based on the identification of the meanings assigned in dyads in health care settings.

Metod: Kvalitativ

Design: Etnografiskt studie Deltagare: 23

sjuksköterskor

Datainsamlingsmetod:

Intervju

Analysmetod: Induktiv och tolkande studielogik börjar med deras interaktion med invandrare;

sjuksköterskor identifierar sedan brister i deras kulturella kunskaper och färdigheter. och erkänna det

To explore the lived experiences of perioperative nurses in a multicultural operating theatre in Melbourne, Australia. som huvudtema och påverkade

patientvården samt arbetsmiljön.

Hög

Tidskrift: the experiences of the cultural competencies among clinical nurses in Taiwan.

Metod: Kvalitativ Design: Materiel teori Deltagare: 30

situationer lärde sig att hantera dessa kulturer.

This study aimed to ascertain how nurses perceive their

intercultural

communication with Moroccan patients and what barriers are evident which may be preventing effective communication and care.

Metod: Kvalitativ

Design: Focuserad etnografi Deltagare: 32 använder sig av andra tillgängliga resurser samt kroppsspråk för att kommunicera med dem. Relationerna mellan

sjuksköterskor och dessa patienter präglas av fördomar

Hög

Del Pino,

To discover and describe challenges and barriers perceived by nurses in providing culturally competent care in their day-to-day encounters with diverse patient

Tre teman framkom ur den kvalitativa beskrivningen; stor mångfald, brister på resurser och understanding of the caring community between nurses and patients when these do not speak the same language.

Metod: Kvalitativ Design: Hermeneutisk tillvägagångssätt.

Deltagare: 8 sjuksköterskor Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär Analysmetod:

Hermeneutisk Innehållsanalys

Grunden för ett omtänksamt förhållande är mänsklig kärlek eftersom det når bortom gränserna

To describe the experiences of nurses who provide care for

Metod: Kvalitativ

in a Turkish internal medicine clinic with Syrian refugees.

Författare:

Sevinc, S.

Årtal: 2017 Tidskrift:

Journal of Transcultural Nursin

Syrian refugees in internal medicine clinics in a hospital located in Turkey.

sjuksköterskor

Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär och semistrukturerade intervjuformulär.

Analysmetod: Beskrivande kvalitativ innehållsanalys

svårt att

kommunicera med flyktingar och deras anhöriga.

Sjuksköterskor upplevde skillnader och likheter i vården av turkiska

respektive syriska patienter.

Sjuksköterskor visade medkänsla mot flyktingar under vårdprocessen.

Related documents