I detta avsnitt presenteras val av metod, datainsamling och urval, genomförande och analys, och etiska övervägande.
4.1 Val av metod
Detta arbete genomfördes med en kvalitativ systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes genomfördes enligt Evans (2002). Kvalitativ metod har för avsikt att studera levda upplevelser av ett fenomen (Henriksson & Billhult, 2017).
Denna metod valdes eftersom den ansågs vara lämplig och har betydelse för examensarbetets syfte, vilket är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med andra kulturer. Enligt Evans (2002) är en berättande diskussion det vanligaste tillvägagångssätt för att sammanfatta och redovisa resultaten av studierna. Dataanalysprocessen enligt Evans (2002) består av fyra olika steg varav det första steget är att samla in dataunderlag. Därefter är steg två att identifiera nyckelfynden. Sedan handlar steg tre om att relatera teman i olika studier. Avslutningsvis handlar steg fyra om att beskriva fenomenet.
4.2 Datainsamling/urval
Första steget enligt Evans (2002) är att samla in datamaterialet vilket innebär att bestämma om vilken typ av studier som är relevanta för arbetet och därefter väljs de för att analyseras.
För att finna relevanta studier i form av vårdvetenskapliga artiklar med inriktning mot hälsa, vård och välfärd användes databasen CINAHL PLUS och detta gjordes genom Mälardalens högskolebibliotekets hemsida. För systematisk sökning användes MeSh-termer för att utforma sökorden. Sökorden som har använts inom databasen är följande; “care, cultural, nursing care, transcultural, barriers, cross cultural, communication, immigrants, cultural competence, cultural diversity, intercultural nursing, communication barriers, nurse-patient relations, transcultural nursing & cultural challenges”. I själva sökningen kombinerades sökorden med alternativ i sök-operator; OR och AND som ökade resultatet av sökningen som kunde leda till flera antal artiklar. Andra sökbegränsningar gjordes enligt Friberg (2017) genom att välja alternativen; “PEER REVIEWED” och “FULL TEXT” för artiklar som var publicerade mellan 2011–2021. Sedan följdes exklusions och- inklusionskriterierna enligt
Friberg (2017) för att kunna kontrollera vilka artiklar som kunde besvara själva syftet av detta arbete. Inklusionskriterier innebär att artiklarna som har tagits fram är
vetenskapliga. Urval av artiklarna begränsades ännu mera med artiklar som förhöll sig till huvudområdet, det vill säga att kulturella faktorer som påverkar mötet mellan sjuksköterskor och patienter. Exklusionskriterierna med fokus på datum av publiceringen användes. Därför valdes bort artiklar som hade kvantitativ metod samt artiklar som var äldre än 10 år gamla.
Artiklarna begränsades även med enbart sjuksköterskor utan någon form av
specialistutbildning eller sjuksköterskestudenter som deltagare. Trots att vissa artiklar innehöll mer än sjuksköterskor som deltagare valdes delarna i resultaten som presenterade sjuksköterskornas röst. Dessutom besvaras frågor enligt Fribergs (2017) frågeställningar angående artiklarnas innehåll och struktur. I urvalet av artiklarna som kom fram under sökningen valdes 11 artiklar som fyllde kriterier för att besvara syftet på detta examensarbete.
Mer information och tydliggörande finns i bilagor A, B och C, där det framstår detaljerad information. Bilaga A är en tabell som presenterar sökmatrisen för de valda artiklarna. Totalt lästes 174 abstract och 70 artiklar i full text men valdes enbart 11 artiklar som presenteras i bilaga A. Bilaga B är en kvalitetsgranskning där 10 frågor enligt Friberg (2017) används för att granska kvaliteten på artiklarna. Varje fråga besvaras med ja eller nej, där ja ger 1 poäng och nej 0 poäng. Artiklar med 8–10 poäng visar hög kvalité, 5–7 visar medel och 1–4 visar låg kvalité. Kvalitetsgranskningen utgår från en granskningsmall som innehåller 14 frågor enligt Friberg (2017). Författarna valde 10 relevanta frågor av de 14 frågorna som gynnar syftet med detta examensarbete. Bilaga C är en tabell för artikelmatris där det presenteras
artiklarnas titel, författare, årtal, tidskrift, syfte, metod, datainsamling och analysmetod samt resultaten.
4.3 Genomförande och analys
Enligt Evans, (2002) är steg två att identifiera nyckelfynden i resultaten av artiklarna genom upprepad läsning för att skapa en känsla av studierna som helhet. Artiklarna lästes flera gånger för att skapa en översikt över helheten i syfte att hitta likheter och skillnader i nyckelfynden av artiklarnas resultat. Totalt identifierades 106 nyckelfynd som
sammanställdes i ett Word-dokument där de kategoriserades utifrån likheter och skillnader som framkom i dess innehåll. Därefter är steg tre enligt Evans (2002) att relatera teman över studierna genom att identifiera tema och sedan sortera de för att sedan urskilja subtema och undersöka analysen. Utifrån dessa likheter och skillnader i nyckelfynden som identifierades kunde författarna komma fram till två teman samt fem subteman. Slutligen är steg fyra enligt Evans (2002) att beskriva fenomenet genom att skapa en beskrivning för att uttrycka
syntesen. I detta steg har författarna till examensarbetet beskrivit fenomenen i teman samt subteman för att skriva resultaten av syntesen. I resultat delen skrevs varje tema som en rubrik och subteman som en underrubrik där beskrivningen av dessa hänvisas till de originalstudierna för att kontrollera beskrivningens noggrannhet.
Tabell 1. Exempel på nyckelfynd, undertema och tema.
Nyckelfynd Subtema Tema
” Difficulties in
communication affected patient care and the working atmosphere”
( Ellender, m.fl., 2016) Strävan efter god kommunikation
Betydelsen av kommunikation
” Various barriers, for which we have termed
“boundaries”, seem to exist preventing effective
communication between nurses and their patients”
(Higginbottom m.fl., 2013)
” Difficulty in
communicating in English could be a major issue for immigrant nurses with some needing the assistance of translators” (Ellender m.fl., 2016)
Att bemöta
kommunikationssvårigheter
” In fact, even interpreters cannot speak very well.
They cannot translate technical [medical] words”
(Sevinc, 2018)
4.4 Etiska övervägande
I sökmotorn på alla databaser som artiklarna hittades samt valdes, markerades “Peer-Review” alternativet vilket innebär att artiklarna är kvalitetsgranskade
samt genomgått ett etiskt övervägande som ökar kvalitén på artiklarna som har tagits fram. Enligt Friberg (2017) skriver att ”Peer- Review” innebär att artiklarna är enbart ur vetenskapliga tidskrifter. Det i sig innebär att forskningen/studien håller en hög standard som gör att studien är användbar som referens i vidare forskningar/studier. De valda
artiklarna som har lästs var på det engelska språket som översatts till svenska
språket eftersom examensarbetet skrivs på det svenska språket. Därför var det av vikt att kontrollera översättningen noggrant för att minska risken för förändring av innebörden i artiklarna. Detta kan leda till förvrängning av data, därför användes flera olika översättnings funktioner via internet som till exempel ”google översätt” och även ”engelskt-svenskt
lexikon”. Ett annat viktigt etiskt övervägande är att eliminera eller minska risken för egna tolkningar utifrån förförståelse hos författarna. Detta för att förförståelsen kan enligt Polit och Beck (2021) påverka resultatet.
Stor vikt på noggrannhet i arbetet har eftersträvats med anledning till att undvika plagiat som enligt CODEX (2021) betonas som fusk. För att undvika plagiat har
informationen från artiklarna och litteratur hänvisats till källorna av dessa informationer.
Referenssystemet som användes i detta arbete är APA-style från GUPEA; Gothenburg University Publications Electronic Archive (Pettersson m.fl., 2021). Det är av vikt att eftersträva en noggrann referenshantering för att säkerställa kvalitet och förtrogenhet av informationen som angivs i arbetet. Användning av citat från de valde vetenskapliga artiklarna utfördes med försiktighet eftersom en del forskare rekommenderar att citat inte bör användas för anonymitetskrav som finns. Andra forskare anser att citering ger
examensarbetet en högre validitet eftersom det förstärker texten med exempel från forskningsdata (Ali & Skärsäter, 2017).