Förslag på vidare forskning

Min studie till trots vill jag hävda att det existerande kunskapsgapet rörande arbetsplatsmobbning i en svensk förskolekontext är fortsatt omfattande. Därför anser jag att det finns många möjligheter och tillvägagångssätt för vidare studium av fenomenet. För att akut bemöta rådande arbetsplatsmobbning vore det ändamålsenligt att inom ramen för aktionsforskning bedriva interventionsstudier med aktionsteori eller kritisk teori som grund. Detta med syftet att få till stånd förändringar med potential att upplösa eller åtminstone reducera förekomster av mobbning mellan vuxna i förskolan (jfr Cohen, Manion & Morrison 2018, ss. 51, 52). Vad gäller generaliserande och representerande slutsatser av arbetsplatsmobbning i svensk förskola vore det på sin plats med kvantitativa studier. Detta för att exempelvis genom enkäter statistiskt beräkna i vilken utsträckning fenomenet kan bedömas förekomma (ibid. s. 471). Eftersom rektorer för förskolor i mitt intervjumaterial framlyfts som angelägna vad beträffar ansvar vore det vidare på sin plats att intervjua sådana. Intervjustudier med rektorer som respondenter skulle kunna producera kunskaper rörande hur de ser på sitt ansvar och sina befogenheter att förhindra arbetsplatsmobbning i förskolan. Därutöver anser jag det vara angeläget att bedriva ytterligare intervjuundersökningar om hur förskolepedagoger erfar fenomenet. Detta för att fortsätta skapa förståelser för hur det exempelvis påverkar såväl dem själva som den pedagogiska verksamheten i sin helhet. Med ändamålet att bidra med en mer heltäckande bild av arbetsplatsmobbningens komplexitet vore det dock även på sin plats med forskning som belyste mobbares perspektiv. Jag anser att det emellertid kan bli forskningsetiskt utmanande att framgent bedriva forskning utifrån ovanstående förslag. Detta med särskild hänsyn till forskningsämnets känslighet. Utifrån mina förslag på vidare forskning kan dock följande förslag på frågeställningar aktualiseras:

• Vilka förändringar blir angelägna att åstadkomma för att motverka arbetsplatsmobbning i förskolan?

• Hur ser rektorer på sitt ansvar för att förhindra arbetsplatsmobbning?

• I vilken utsträckning anser förskolepedagoger att arbetsplatsmobbning förekommer utifrån enkätsvar?

• Hur talar individer som anses vara mobbare om fenomenet?

59

Referenser

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm:

Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket (2016). Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – viktiga pusselbitar i en god arbetsmiljö: Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/bocker/den-organisatoriska-och-sociala-arbetsmiljon-viktiga-pusselbitar-i-en-god-arbetsmiljo-vagledning-h457.pdf

Arbetsmiljöverket (2018). Arbetsorsakade besvär 2018 (Arbetsmiljöstatistik Rapport 2018:3).

Stockholm: Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf

Bradshaw, C. P. & Figiel, K. (2012). Prevention and Intervention of Workplace Bullying in Schools: A Report Prepared for the National Education Association. Washington: National Education Association. http://www.dsea.org/sites/default/files/pdf/bully_workplace-bullying.pdf Brocki, J. M. & Wearden, A. J. (2006). A critical evaluation of the use of interpretative

phenomenological analysis (IPA) in health psychology. Psychology and Health, 21(1), ss. 87–

108. doi: 10.1080/14768320500230185

Chiumento, A., Machin, L., Rahman, A. & Frith, L. (2018). Online interviewing with interpreters in humanitarian contexts. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 13(1), ss. 1–10. doi: 10.1080/17482631.2018.1444887

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2018). Research Methods in Education. 8. uppl., Abingdon:

Routledge.

Cronqvist, M. (2019). Lärarstudentens livsvärld – i forskning om etiskt ansvar. I Dahlberg, K., Ellingsen, S., Martinsen, B. & Rosberg, S. (red.) Fenomenologi i praktiken: Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 284–300.

Dahlberg, H., Ellingsen, S., Martinsen, B. & Rosberg, S. (2019). Inledning. I Dahlberg, K., Ellingsen, S., Martinsen, B. & Rosberg, S. (red.) Fenomenologi i praktiken: Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 12–25.

Dahlberg, K. (2019a). Den fenomenologiska livsvärlden. I Dahlberg, K., Ellingsen, S., Martinsen, B.

& Rosberg, S. (red.) Fenomenologi i praktiken: Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 28–51.

60

Dahlberg, H. (2019b). Till frågan om beskrivning eller tolkning, eller; Behöver vi filosofin i den kvalitativa forskningen? I Dahlberg, K., Ellingsen, S., Martinsen, B. & Rosberg, S. (red.) Fenomenologi i praktiken: Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm:

Liber, ss. 52–72.

Dahlberg, K. & Dahlberg, H. (2019). Den fenomenologiska forskningens evidensanspråk. I Dahlberg, K., Ellingsen, S., Martinsen, B. & Rosberg, S. (red.) Fenomenologi i praktiken:

Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber, ss. 155–189.

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-scale Research Projects. 5. uppl., Maidenhead: Open University Press.

De Vos, J. & Kirsten, G. J. C. (2015). The nature of workplace bullying experienced by teachers and the biopsychosocial health effects. South African Journal of Education, 35(3), ss. 1–9. doi:

10.15700/saje.v35n3a1138

de Wet, C. (2010). The reasons for and the impact of principal-on-teacher bullying on the victims’

private and professional lives. Teaching and Teacher Education, 26(7), ss. 1450–1459. doi:

10.1016/j.tate.2010.05.005

de Wet, C. (2011). Educator-on-educator workplace bullying: A phenomenological study. Africa Education Review, 8(3), ss. 450–466. doi: 10.1080/18146627.2011.618654

Dowling, M. & Cooney, A. (2012) Research approaches related to phenomenology: negotiating a complex landscape. Nurse Researcher, 20(2), ss. 21–27. doi: 10.7748/nr2012.11.20.2.21.c9440 Einarsen, S., Hoel, H., Zapf, D. & Cooper, C. L. (2011). The Concept of Bullying and Harassment at

Work: The European Tradition. I Einarsen, S., Hoel, H., Zapf, D. & Cooper, C. L. (red.) Bullying and Harassment in the Workplace: Developments in Theory, Research, and Practice.

2. uppl., Boca Raton: CRC Press, ss. 3–39.

Försäkringskassan (2018). Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad: Sjukskrivningar längre än 14 dagar och avslut inom 180 dagar i olika branscher och yrken (Socialförsäkringsrapport 2018:2). Stockholm: Försäkringskassan.

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5b9d37a9-a56d-4453-896f-fed299534d91/socialforsakringsrapport-2018-02.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Grosser, T. J., Lopez-Kidwell, V., Labianca, G. & Ellwardt, L. (2012). Hearing it through the grapevine: Positive and negative workplace gossip. Organizational Dynamics, 41, ss. 52–61.

doi: 10.1016/j.orgdyn.2011.12.007

Gülşen, C. & Kılıç, M. A. (2013). Perception of Pre-school Teachers to Mobbing in Terms of Effect on Organizational Behavior. Journal of Educational & Instructional Studies in the World, 3(2).

61

Gülşen, C. & Kılıç, M. A. (2014). Perception of Pre-school Teachers to Mobbing in Terms of Psycho – Violence. Procedia – Social and Behavioral Sciences, 114, ss. 446–451. doi:

10.1016/j.sbspro.2013.12.727

Hedlin, M. & Åberg, M. (2018). Fussy girls and chattering women – the construct and subordination of femininity in preschool teacher training. Early Child Development and Care, 188(2), ss. 220–

230. doi: 10.1080/03004430.2016.1211120

Hinchcliffe, V. & Gavin, H. (2009). Social and Virtual Networks: Evaluating Synchronous Online Interviewing Using Instant Messenger. The Qualitative Report, 14(2), ss. 318–340.

Hogh, A., Mikkelsen, E. G. & Hansen, Å. M. (2011). Individual Consequences of Workplace Bullying/Mobbing. I Einarsen, S., Hoel, H., Zapf, D. & Cooper, C. L. (red.) Bullying and Harassment in the Workplace: Developments in Theory, Research, and Practice. 2. uppl., Boca Raton: CRC Press, ss. 107–128.

Hsing-Ming, L., Mei-Ju, C. & Ho-Tang, W. (2016). Effect of Workplace Negative Gossip on

Preschool Teachers’ Job Performance: Coping Strategies as Moderating Variable. International Journal of Academic Research and Reflection, 4(6), ss. 1–13.

Husserl, E. (1913/2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm:

Bokförlaget Thales.

Husserl, E. (1927/1997). “Phenomenology”: The Encyclopaedia Britannica Article. I Sheehan, T. &

Palmer, R. E. (red.) Psychological and Transcendental Phenomenology and the Confrontation with Heidegger (1927–1931): The Encyclopaedia Britannica Article, The Amsterdam Lectures,

“Phenomenology and Anthropology” and Husserl’s Marginal Notes in Being and Time and Kant and the Problem of Metaphysics. Berlin: Springer Science+Business Media, ss. 83–105.

Husserl, E. (1936/1970). The Crisis of European Sciences and Transcendental Phenomenology: An Introduction to Phenomenological Philosophy. Evanston: Northwestern University Press.

James, N. (2016). Using email interviews in qualitative educational research: creating space to think and time to talk. International Journal of Qualitative Studies in Education, 29(2), ss. 150–163.

doi: 10.1080/09518398.2015.1017848

Janghorban, R., Roudsari, R. L. & Taghipour, A. (2014). Skype interviewing: The new generation of online synchronous interview in qualitative research. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9(1), ss. 1–3. doi: 10.3402/qhw.v9.24152

Kieffer, C. C. (2013). Rumors And Gossip As Forms Of Bullying: Sticks And Stones? Psychoanalytic Inquiry, 33(2), ss. 90–104. doi: 10.1080/07351690.2013.764697.

62

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl., Lund:

Studentlitteratur.

Larkin, M., Watts, S. & Clifton, E. (2006). Giving voice and making sense in interpretative phenomenological analysis. Qualitative Research in Psychology, 3, ss. 102–120. doi:

10.1191/1478088706qp062oa

Lindberg, E. & Hörberg, U. (2019). Metodprinciper för generell struktur och filosofisk belysning på livsvärldsteoretisk grund. I Dahlberg, K., Ellingsen, S., Martinsen, B. & Rosberg, S. (red.) Fenomenologi i praktiken: Fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm:

Liber, ss. 269–283.

Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan

Nielsen, M. B. & Einarsen, S. V. (2018). What we know, what we do not know, and what we should and could have known about workplace bullying: An overview of the literature and agenda for future research. Aggression and Violent Behavior, 42, ss. 71–83. doi: 10.1016/j.avb.2018.06.007 Noon, E. J. (2018). Interpretive Phenomenological Analysis: An Appropriate Methodology for

Educational Research? Journal of Perspectives in Applied Academic Practice, 6(1), ss. 75–83.

doi: 10.14297/jpaap.v6i1.304

Paley, J. (1997). Husserl, phenomenology and nursing. Journal of Advanced Nursing, 26(1), ss. 187–

193. doi: 10.1046/j.1365-2648.1997.1997026187.x

Pheko, M. M. (2018). Rumors and gossip as tools of social undermining and social dominance in workplace bullying and mobbing practices: A closer look at perceived perpetrator motives.

Journal of Human Behavior in the Social Environment, 28(4), ss. 449–465. doi:

10.1080/10911359.2017.1421111

Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2011). Didactics in Early Childhood Education: Reflections on the Volume. I Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (red.) Educational Encounters:

Nordic Studies in Early Childhood Didactics. Berlin: Springer Science+Business Media. doi:

10.1007/978-94-007-1617-9_13

Rai, A. & Agarwal, U. A. (2016). Workplace Bullying: A Review and Future Research Directions.

South Asian Journal of Management, 23(3), ss. 27–56.

Schiek, D. & Ullrich, C. G. (2017). Using asynchronous written online communications for qualitative inquiries: a research note. Qualitative Research, 17(5), ss. 589–597. doi:

10.1177/1468794117690216

63

Shaw, S. (2017). Teachers’ Perceptions of the Manifestation of Horizontal Workplace Bullying in the K-12 Setting. Diss. Pittsburgh: University of Pittsburgh.

https://core.ac.uk/download/pdf/95407339.pdf

Skolinspektionen (2018a). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse: ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (Regeringsrapport 2015:3 364). Stockholm: Skolinspektionen.

https://www.skolinspektionen.se/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse

Skolinspektionen (2018b). Förskolors värdegrundsarbete (Kvalitetsgranskning 400–2016:6998).

Stockholm: Skolinspektionen.

https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/forskolors-vardegrundsarbete/

Smith, J. A., Flowers, P. & Larkin, M. (2009). Interpretative Phenomenological Analysis: Theory, Method and Research. London: Sage Publications.

Svenska Akademiens Ordböcker (2020). Oförrätt.

https://svenska.se/tre/?sok=of%C3%B6rr%C3%A4tt&pz=2 [2020-05-10].

Svensson, L. (2010). Mobbning i arbete: Arbetsorganiseringens inverkan på handlingsutrymmet och mobbningsprocessen. Diss. Örebro: Örebro universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:326945/FULLTEXT01.pdf

Tuffour, I. (2017). A Critical Overview of Interpretative Phenomenological Analysis: A Contemporary Qualitative Research Approach. Journal of Healthcare Communications, 2(4:52), ss. 1–5. doi:

10.4172/2472-1654.100093

van Manen, M. (2017). But Is It Phenomenology? Qualitative Health Research, 27(6), ss. 775–779.

doi: 10.1177/1049732317699570

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Yang, Y. & McNair, D. E. (2019). Male teachers in Shanghai public kindergartens: a phenomenological study. Gender and Education, 31(2), ss. 274–291. doi:

10.1080/09540253.2017.1332339

Zapf, D., Escartín, J., Einarsen, S., Hoel, H. & Vartia, M. (2011). Empirical Findings on Prevalence and Risk Groups of Bullying in the Workplace. I Einarsen, S., Hoel, H., Zapf, D. & Cooper, C.

L. (red.) Bullying and Harassment in the Workplace: Developments in Theory, Research, and Practice. 2. uppl., Boca Raton: CRC Press, ss. 75–105.

64