Våra förslag till vidare forskning

Förslag på ämnen sprungna ur uppsatsen som till följd av arbetets begränsade omfattning och tidsram blir ämnen för framtida forskningar. I detta avsnitt presenterar vi våra förslag på vidare forskning som alltså utgår från denna uppsats och därmed relaterar till den.

6.3.1 Atrium Ljungbergs vidare arbete

Då vår fallstudie färdigställs inom ett år efter det temporära projektet på Nobelberget genomförts är det för tidigt för att få en klar bild av flera av de potentiella utfallen. En av de aspekter vi anser är av intresse att undersöka är huruvida AL fortsatt implementerar arbete med kultur i deras fastighetsutveckling. En sådan forskning hade kunnat påvisa ifall arbetet med det temporära på Nobelberget inneburit en transformativ metod, enligt Albrechts (2011) definition, för AL:s vidare arbetssätt. Ett konkret exempel på sådan forskning är AL:s projekt Slakthusområdet i Stockholm.

Urklippet nedan från AL:s hemsida vittnar om att Nobelberget inverkar på fortsatt arbete, en indikator på att projektet vår studie undersökt kan vara en transformativ metod som vi spekulerat kring i tidigare kapitel. Utöver ett undersökande om transformativ metod tycker vi att en studie på Slakthusområdet borde undersöka hur kulturen får verka, ifall den blivit institutionaliserad och mer styrd än på Nobelberget eller om den fortsatt fått verka relativt fritt.

Figur 1. Atrium Ljungberg (2019). Hämtad 25 maj 2019 från https://www.al.se/om-oss/stadsinnovation/

6.3.2 Offentlig sektors roll

Studien vi genomfört utgår från ett projekt initierat av aktör från privat sektor. Privat sektor har enligt Madanipour (2017) alltmer tagit sig an en större roll som stadsutvecklare, men i Sverige är det ändå fortsatt offentlig sektor som besitter störst makt i och med planmonopolet. En undersökning kring det offentligas roll gällande temporär användning i stadsutveckling hade därmed varit intressant. Dels som tillståndsgivare, där en studie kunnat göras om hur byråkratin ser ut kring temporära användningar i staden, dels som initiativtagare och projektägare av ett temporärt projekt. Kommunens offentliga roll skiljer sig åt gentemot ett privat bolags, då kommunens uppdrag är att förverkliga dess medborgares demokratiska kollektiva önskan, till skillnad från ett privat bolag som främst ska generera vinst. Utifrån de olika perspektiven vore det intressant att se om det offentliga temporära projektet i större utsträckning värnar om ansvar gentemot just kulturaktörer än ett projekt initierat av privat sektor.

Referenslista

Albrechts, L. (2011). Transformative Practices: Where Strategic Spatial Planning Meets Social Innovation. I Oosterlynck, S. (red.) Strategic Spatial Projects: Catalysts for Change. (s.17-25). London: Routledge.

Arieff, A. (2011). It’s Time to Rethink ‘Temporary’. The New York Times, Opinionator. Hämtad 2019- 03-4 från http://opinionator.blogs.nytimes.com/2011/12/19/its-time-torethink-temporary/

Aspfors, J., Nacka planenhet (2010). En lim- och kemiteknisk industrimiljö i Nacka Akzo Nobel/Casco,

Sickla. Hämtad från

https://www.yumpu.com/sv/document/read/20178243/en-lim-och-kemiteknisk-industrimiljo-i- nacka-kommun

Atrium Ljungberg. (2019). Sickla. Hämtad 2019-08-17 från https://www.al.se/stadsutveckling/omraden/stockholm/sickla/

Bishop, P. & Williams, L. (2012). The Temporary City. London: Routledge.

Byggrättsutredningen. (2018). Ett snabbare bostadsbyggande (SOU 2018:57). Stockholm: Norstedts Juridik AB.

Certeau, M. D. (1984) The Practice of Everyday Life (Vol 1). Berkeley: University of California Press.

Cresswell, T. (2014). Place [Elektronisk resurs] : An Introduction. (2nd ed.) Chichester: Wiley, Blackwell.

Dovey, K. (2016). Urban Design Thinking: A Conceptual Toolkit. London: Bloomsbury Academic.

Hansén, E. (2015). Temporär användning som planeringsverktyg. Mastersuppsats, Sveriges lantsbruksuniversitet, Ultuna. Hämtad från

https://stud.epsilon.slu.se/7736/1/hansen_e_150320.pdf

Healey, P. (2007). Urban Complexity and Spatial Strategies: Towards a Relational Planning for Our

Times. London: Routledge.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Massey, D. (1995). The Conceptualization of Place. I Massey, D. (red.) & Jess, P. (red.), A Place in the

World?: Places, Cultures and Globalization (Vol 4: The Shape of the World: Explorations in Human

Geography). Oxford: Oxford University Press.

Madanipour, A. (2017). Cities In Time: Temporary Urbanism and the Future of the City. London: Bloomsbury Academic.

Nästesjö, M. (2016). Tactical urbanism som ett verktyg för planering: En studie av Platsbyggnad,

Odla i Lund & Brunnshög placemaking. Mastersuppsats, Blekinge Tekniska Högskola. Hämtad från

http://bth.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A937720&dswid=9175

Oosterlynck, S. (red.) (2011). Strategic Spatial Projects: Catalysts for Change. London: Routledge.

Oswalt, P., Overmeyer, K. & Misselwitz, P. (2013). Urban Catalyst: The Power of Temporary Use. Berlin: Dom Pub.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Hämtad från Sveriges Riksdag webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och- bygglag-2010900_sfs-2010-900

Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.

Satz, L. (2017). Papirøen flyttar maten till Refshaleøen. Sydsvenskan. Hämtad 2019-03-9 från https://www.sydsvenskan.se/2017-07-05/papiroen-flyttar-maten-till-refshaeloen

Senatsverwaltung für Stadtentwicklung BerlinStudio UC/Overmeyer, K. (2007). Urban Pioneers:

Berlin - Stadtentwicklung durch Zwischennutzung =Temporary Use and Urban Development in Berlin. Berlin: Jovis Verlag.

Suitner, J. (2014). Cultures of Image Construction Approaching Planning Cultures as a Factor in Urban Image Production. European Spatial Research and Policy (Vol. 21, issue 1, p. 39-51). Hämtad 2019-05- 14. DOI: https://doi.org/10.2478/esrp-2014-0004

SVT (2019). Sista festen på Nobelberget. Hämtad 2019-03-18 från

The Green Door Project by Carlsberg. (2020, 9 maj). Information om The Green Door Project [Facebook-sida]. Hämtad från

https://www.facebook.com/pg/thegreendoorprojectbycarlsberg/about/?ref=page_internal

Zukin, S. (1995). The Cultures of Cities. Oxford: Blackwell Publishers.

World Health Organization, WHO. (2014) World Urbanization Prospects: The 2014 Revision. Hämtad från

https://www.un.org/en/development/desa/publications/2014-revision-world-urbanization- prospects.html

Wyckoff, M. (2014). Definition of Placemaking: Four Different Types. Planning & Zoning News (Jan ed. 2014). Hämtad 2019-05-17 från

http://pznews.net/media/13f25a9fff4cf18ffff8419ffaf2815.pdf

Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande (1:a uppl.). Malmö: Liber.

Figur

Figur 1, Atrium Ljungberg (2019). Stadsinnovation [skärmavbild]. Hämtad 25 maj 2019 från https://www.al.se/om-oss/stadsinnovation/