9. Slutsats
9.1. Förslag till vidare forskning
I samhället finns det ett högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar och ett ansvar för miljön. Företag har flera gånger blivit anklagade för missvisande marknadsföring genom tiderna. Materialet i den här studien är väldigt styrt av urvalet som gjordes i samband med kriskommunikation om greenwashing och att ha vunnit Svenska Greenwashpriset. Studien analyserar enbart kriskommunikationen i medietexterna genom en retorisk analys. En retorisk analys skulle därför vara relevant för att analysera retoriken, men även för att undersöka organisationers handlingar. Genom att studera publikens uppfattning kan man analysera hur organisationernas handlingar uppfattas. Man kan rikta in sig på målgrupper och studera publikens uppfattning om anklagelser mot företaget, kriskommunikationen och uppfattningen de skapar därefter. Som nämnts i den tidigare forskningen, kring anklagelserna mot US Air Force, så är inte kriskommunikation en linjär process. Det är mer komplext och det finns flera nivåer att analysera kring den påverkan som kriskommunikation kan ha på publiken
Referenser
Tryckta källor
Balnaves, M., Shoesmith, B. & Donald, S.H. (2009). Media theories and approaches: a
global perspective. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Benoit, W. (2014). Accounts, excuses, and apologies: image repair theory and research (2. uppl.) State University of New York Press.
Bryman, A. (2002). Samhällvetenskapliga metoder. (1. uppl.). Trelleborg: Berglings skogs
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Malmö: Liber
Cox, R. (2013). Environmental communication and the public sphere (3. uppl.). SAGE.
Cox, J., & Hansen, A. (2015). The Routledge handbook of environment and communication. London: Routledge.
Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. (2.uppl.) Lund, Studentlitteratur.
Falkheimer, J., Heide, M., & Larsson, L. (2009). Kriskommunikation. Malmö: Liber.
Heide, M & Johansson, C & Simonsson, C (2005). Kommunikation & organisation.(1. uppl.). Malmö: Liber AB.
Heide, M., Johansson, C & Simonsson, C (2013). Kommunikation i organisationer.(2. uppl.). Malmö: Liber AB.
Helland, K., Knapskog, K., Larsen, L., & Østbye, H., (2004) Metodbok för medievetenskap (1. uppl.). Malmö: Liber
Ihlen, Ö. (2009). Good environmental citizens? The green rhetoric of corporate social responsibility. I Heath, R.L., Toth, E.L. & Waymer, D. (red), Rhetorical and critical
approaches to public relations II (s. 360–374). New York: Routledge.
Ihlen, Ö. (2014). Rhetoric and corporate social responsibility. The handbook of
communication and corporate social responsibility (s. 147–166). Wiley Blackwell
Karlberg, M. & Mral, B. (1998). Heder och påverkan: Att analysera modern retorik. Stockholm: Natur och kultur.
Kjeldsen, J. E. (2008). Retorik idag: Introduktion till modern retorikteori. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ledin, J., & Moberg, U. (2019). Språklig analys av text. I Ekström, M., & Johansson, B., (Red.), Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (s. 193–224). Lund: Studentlitteratur
Mral, B, & Vigsö, O. (2013) Krisretorik, retoriska aspekter på kriskommunikation. Retorikförlaget.
Mral, B., Gelang, M., & Bröms, E. (2016). Kritisk retorikanalys : text, bild, actio. Retorikförlaget.
Orange, E., & Cohen, A. M. (2010). From eco-friendly to eco-intelligent. The Futurist, 44(5), 28–32.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vigsø, O. (2019). Retorisk Analys. I Ekström, M., & Johansson, B., (Red.), Metoder i medie-
och kommunikationsvetenskap (s. 277–304). Lund: Studentlitteratur
Widerberg, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur: Lund.
Elektroniska källor
Benoit, L. W. (1997). Image repair discourse and crisis communication. Public Relations
Review, 23(2), 177–186.
Burns, J. P., & Bruner, M. S. (2000). Revisiting the theory of image restoration strategies.
Communication Quarterly, 48(1), 27-39.
Holtzhausen, R. D. & Roberts, F. G. (2009). An Investigation into the role of image repair theory in strategic conflict management. Journal of Public Relations Research, 21(2), 165– 186. doi: 10.1080/10627260802557431
Laine, M. (2009). Ensuring legitimacy through rhetorical changes? A longitudinal interpretation of the environmental disclosures of a leading Finnish chemical company.
Accounting, Auditing & Accountability Journal, 22 (7), 1029–1054.
Lerbinger, O. (2012). “The crisis manager” [Elektronisk resurs] /. 2nd ed. New York: Routledge [2013-04-09]
Lee, B.T. (2004) Audience-oriented approach to crisis communication: A study of Hong Kong consumers’ evaluation of an organizational crisis. Communication Research, 13(5), 606–618.
McCoy, M. (2014). Reputational threat and image repair strategies: Norhern Ireland water’s crisis communication in a freeze/thaw incident. Journal of Nonprofit & Public Sector
Marketing. 26, 99–126.
Muralidharan, S., Dillistone, K., Shin, J.H. (2011) The Gulf oil spill. Extending the theory of
image restoration discourse to the realm of social media and beyond petroleum. Public
relations review, Volume 37.
Pearson, C., & Mitroff, I. (1993). From crisis prone to crisis prepared: A framework for crisis management. The Executive, 7, 1, s. 48–59.
Ihlen, Ö & Wæraas, A. (2009). Green legitimation: the construction of an environmental ethos. International Journal of Organizational Analysis (2005), 17(2), 84–102.
https://doi.org/10.1108/19348830910948940
Rosander, L. (2016) Implementering av Agenda 2030 i Regeringskansliet. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad.
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7985086&fileOId=79850 99.
Hemsidor
Jordens Vänner. (u.å.a). Om oss. https://jordensvanner.se/om-jordens-vanner/
Jordens Vänner. (u.å.b). Tidigare vinnare av Svenska Greenwashingpriset. https://jordensvanner.se/tidigare-vinnare-av-svenska-greenwashpriset/
Jordens Vänner. (u.å.c). Sveaskog vinner svenska greenwashingpriset 2020 https://jordensvanner.se/sveaskog_vinner_svenska-greenwashpriset-2020/
Jordens Vänner (u.å.d). Greenwashing. https://jordensvanner.se/greenwashing/
Jordens Vänner (8 Juli 2019). Pressmeddelande: Preem – vinnare av Svenska
Greenwashpriset 2019. https://jordensvanner.se/pressmeddelande-preem-vinnare-av-svenska- greenwashpriset-2019/
Jordens Vänner (27 September 2020). Pressmeddelande: Sveaskog vinner Greenwashpriset 2020. https://jordensvanner.se/pressmeddelande-sveaskog-vinner-greenwashpriset-2020/
Konsumentverket. (u.å.). Verksamhetsbidrag 2020. https://www.konsumentverket.se/om- konsumentverket/stod-till-organisationer/beviljade-stod/beviljade-verksamhetsbidrag-2020/
Rosengren, L. (3 juli 2017). De får Svenska Greenwashpriset 2017.
https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/de-far-svenska-greenwashpriset-2017/
Sveaskog. (u.å). Om Sveaskog. https://www.sveaskog.se/om-sveaskog/
Sveaskog. (27 september 2020.a). Kommentar till Svenska greenwashingpriset. https://www.sveaskog.se/press/2020/kommentar-till-svenska-
greenwashingpriset/?fbclid=IwAR2FDcQTGmzrgq8- HDfrzt_HCZcypKZIZZtfSaa0MiKPztD3-K6nDUn9lKc
Sveaskog. (27 september 2020.b). Sveaskog välkomnar en dialog om skogen.
https://www.sveaskog.se/press-och-nyheter/nyheter-och-pressmeddelanden/2020/sveaskog- valkomnar-en-dialog-om-skogen/?fbclid=IwAR2GldoaL-
fFRUGPhy2TS_70U8FyzWv9gcsmStx7Jy-x4qPx1MG0tJr0Jsc
Svenskt flyg. (u.å). Om svenskt flyg. https://www.svensktflyg.se/om-svenskt-flyg/
Svenskt flyg. (u.å). Verksamhet. https://www.svensktflyg.se/verksamhet/
Sveriges natur. (15 Oktober, 2020). Miljöfrågorna som avgörs 2020. https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/miljofragorna-som-avgors-2020/
Törner, A. (4 Juli 2019). Så ska Preem hantera Greenwashingpriset.
https://www.resume.se/alla-nyheter/nyheter/sa-ska-preem-hantera-greenwashingpriset/
WWF. (8 Augusti 2016). Aktuellt. http://www.wwf.se/press/aktuellt/1658512-rekordtidig- overshoot-day-jordens-resurser- tar-slut-8-augusti
Bilaga 1: ”Kommentar till Svenska Greenwashingpriset”
Kommentar till Svenska Greenwashingpriset
Sveaskog har tilldelats det svenska Greenwashingpriset. ”Det är bra att greenwashing
uppmärksammas och att vi, som Sveriges största skogsägare, granskas. Däremot håller vi inte med om att Sveaskog sysslar med greenwashing”, säger Olof Johansson, biolog och
skogspolitisk chef på Sveaskog. Pressmeddelanden | 2020-09-27
Som Sveriges största skogsägare och med staten som ägare ska Sveaskog vara ett föredöme för ett hållbart skogsbruk. Mot denna bakgrund, och med tanke på att vi har flera samtidiga mål och rättmätiga förväntningar, så är det inte så konstigt att Jordens Vänner nu lyfter fram Sveaskog som skogsbrukets representant för denna utmärkelse. Det understryker de
utmaningar vi har, men också möjligheterna, och vi tar detta som en grund för fortsatt diskussion för förbättring och utveckling.
– Det är bra att greenwashing uppmärksammas och att Sveaskog, som Sveriges största skogsägare, granskas. Däremot håller vi inte med om att Sveaskog, som avsatt drygt 460 000 hektar (motsvarande 670 000 fotbollsplaner) av företagets brukade skogsmark för naturvård, sysslar med greenwashing, säger Olof Johansson, biolog och skogspolitisk chef på Sveaskog. Sveaskogs ambition är att kombinera ett långsiktigt och ansvarsfullt skogsbruk med att bevara, skydda och återskapa skogs- och vattenområden för en ökad biologisk mångfald. – Vi förstår de frågeställningar som lyfts kring Sveaskogs skog och vi vet att vi står inför en rad olika utmaningar framöver. Just därför jobbar vi intensivt, långsiktigt och ansvarsfullt med dessa utmaningar. Skogen har haft och kommer även fortsatt att ha en viktig roll i den gröna omställningen samtidigt som det är nödvändigt att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden, säger Olof Johansson.
Svenska Greenwashingpriset är instiftat av Jordens Vänner.
Bilaga 2: ”Sveaskog välkomnar en dialog om skogen”
Sveaskog välkomnar en dialog om skogen
På söndagen fick Sveaskog ta emot det ironiska men mindre prestigefyllda
greenwashingpriset av Jordens Vänner. Sveaskog välkomnar en debatt om viktiga ämnen som klimat, biologisk mångfald och hur vi ska bruka och använda våra skogar.
Nyheter | 2020-09-27
Precis som så många andra är Sveaskog bekymrade över läget för den biologiska mångfalden i världen. Men tillskillnad från många andra har Sveaskog möjligheten att direkt påverka för att slå vakt om en biologisk artrikedom.
- Sveaskog förvaltar flera olika värden som vi vart och ett ser som omistliga och likvärdiga: den biologiska mångfalden på våra marker, ta tillvara skogens klimatnytta på bästa sätt, bidra till välfärd och hälsa genom att använda timmer – den flexibla och förnybara råvaran – från skogen på ett långsiktigt och uthålligt sätt, säger Olof Johansson, biolog och skogspolitisk chef på Sveaskog.
Mycket av det skogsbruk som bedrevs under 1900-talets andra hälft lämnade, i likhet med annan närings- och industriverksamhet, en hel del i övrigt att önska när det gäller
miljöpåverkan.
- Precis som inom andra sektorer av samhället har vi inom skogsbruket sett stora förändringar de senaste 20–30 åren. Vi är inte färdiga och kommer behöva fortsätta att utveckla vår
skogsskötsel, vilket vi också hela tiden gör, säger Olof Johansson.
Sveaskog jobbar intensivt med de med det ansvar och de möjligheter vi ser att vi har när det gäller hur vi bäst tillvaratar de intressen som omgärdar skogen.
- Skogen har en nyckelroll i omställningen från ett fossilberoende samhälle men det är samtidigt nödvändigt att det sker på ett sätt som gör att vi långsiktigt bevarar den biologiska mångfalden.
Sveaskog har med offensiva naturvårdssatsningar under hela 2000-talet sannolikt bidragit mer än någon annan aktör, utanför myndighetssfären, till de nationella miljömålen. När Sveaskog helt på eget initiativ lanserade ekoparkerna för 17 år sedan var det den största enskilda naturvårdssatsningen på decennier. Totalt finns idag 37 ekoparker, sammanlagt 175 000
hektar, där hela landskap har skyddats för att bevara och förstärka värdekärnor för biologisk mångfald.
- Det sker genom en kombination av naturvårdsavsättningar, naturvårdande skötsel och ett anpassat skogsbruk med förstärkt hänsyn, säger Olof Johansson.
Med tanke på att vi är Sveriges största skogsägare, statligt ägda och hur rapporteringen om exempelvis biologisk mångfald och klimat ser ut, är det kanske inte så konstigt att Sveaskog hamnar i sökarljuset?
- Nej, det understryker de utmaningar och möjligheter vi har, och vi tar det som en grund för fortsatt diskussion som kan leda till förbättring och utveckling. Vi vill öka kvaliteten i naturvården, utveckla smartare naturhänsyn i olika delar av landet och öka variationen i landskapet.
Sveaskogs arbete med naturvård kommer under de kommande åren ha fokus på att bevara, restaurera och binda ihop. Allt för att få ett ekologiskt funktionellt landskap där fokus i naturvården ligger på att återskapa många av de strukturer som gick förlorade under 1900- talet.
- På ett övergripande plan handlar det om hur vi kan balansera olika värden – till exempel ökad kolinbindning och ökad biologisk mångfald – och om vilken roll Sveaskog roll som statligt skogsbolag ska ha i sådan utveckling, avslutar Olof Johansson.
Mer om skydd på Sveaskog mark
• Mer än halva arealen i Sveaskogs ekoparker är formellt skyddad genom bindande naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Huvuddelen av arealen skog med naturvårdsavtal i Sverige återfinns numera på Sveaskogs mark.
• Sedan hela miljömålssystemet kom på plats i slutet av 1990-talet har arealmål på totalt 550 000 hektar formellt skyddad skog tillkommit, ett mål som nu är nära att uppnås. Sveaskog har under samma period bidragit till att drygt 200 000 hektar skog formellt skyddats, vilket alltså utgör ett betydande bidrag till svenskt naturvårdsarbete.
• Mer siffror: hela 24 procent av landets registrerade nyckelbiotoper finns på Sveaskogs mark enligt officiell statistik. Detta kan ses mot bakgrund av att Sveaskogs andel av den totala arealen produktiv skog är 14 procent.
Bilaga 3: ”Så ska Preem hantera greenwashingpriset”
Så ska Preem hantera greenwashingspriset
Publicerad: 4 Juli 2019, 10:25
Preem är i Almedalen för att prata hållbarhet. Samtidigt står det klart att bolaget tilldelas Greenwashingpriset av organisationen Jordens vänner. "Vi kommer vara ödmjuka och se över hur vi kan förbättra vår kommunikation ytterligare", säger kommunikationschef Ulrika Fager till Resumé.
Ämnen i artikeln: PreemAlmedalen 2019
Hållbarhet är utan tvekan den hetaste frågan i Almedalen 2019. Under onsdagen arrangerade Resumé seminarium på temat hållbar kommunikation, men en panel bestående av Katarina Graffman, doktor i Kulturantropologi, Håkan Olofsson, varumärkesstrateg på Cabomba Brothers, Alex Huber, vice vd på TUI, samt Ulrika Fager, kommunikationschef på Preem. I centrum stod frågan vad som händer när företag tar ett tydligare samhällsansvar och svårigheten i kommunicera om hållbarhet på samma gång som ens verksamhet belastar klimatet. Panelen diskuterade bland annat riskerna med att anklagas för så kallad
greenwashing, vilket innebär att den som bedriver en verksamhet genom marknadsföring försöker skapa en bild av att vara miljövänliga genom att belysa enskilda miljövänliga insatser.
Under seminariets gång stod det klart att Preem tilldelas Svenska Greenwashingpriset 2019 som delas ut av organisationen Jordens vänner. Anledningen är att Preem gör reklam för vad de kallar grön diesel, samtidigt som de vill bygga ut raffinaderiet i Lysekil. Om utbyggnaden blir verklighet blir Preem Sveriges näst största källa till utsläpp av fossila bränslen.
– Först av allt, vi tror på transparens och ärlighet. Vi stöder inte greenwash, därför är det självklart tråkigt att få priset. Vi arbetar intensivt med vår kommunikation kring hållbarhet och vårt ansvar för framtida lösningar redan idag. Vi kommer dock att vara ödmjuka och se över hur vi kan förbättra vår kommunikation ytterligare, men vi kommer även använda detta som ett tillfälle att ha ännu mer dialog både internt och externt, säger Ulrika Fager till Resumé efter seminariet.
Vilka utmaningar finns i att kommunicera om hållbarhet när ni samtidigt möter den här kritiken?
– Vi har ansökt om utbyggnad av raffinaderiet, men vi har inte tagit något investeringsbeslut och förstudien pågår. Det har varit en jätteutmaning: att alla tror att det redan är beslutat och klart att utbyggnaden blir av, när det egentligen handlar om en miljöansökan.
Du tog upp under seminariet att det finns en utmaning i hur folk konsumerar medier, exempelvis genom att endast läsa rubriker och ingresser och att det ger upphov till missförstånd. Hur gör ni för att möta det?
– Framför allt har vi försökt vara tillgängliga för de reportrar som varit intresserade av att göra djupintervjuer och komma på besök. Vi har även valt att svara skriftligt ett antal gånger, och anledningen till det har inte varit för att ducka frågor utan att få med så mycket fakta som möjligt så att journalisten kan läsa på. Det har varit en strategi: att försöka få med hela
faktabilden. Framöver tror jag att vi måste utbilda oss själva för att kunna ge snabba, korta förklaringar så att journalister verkligen förstår vad det handlar om. Jag upplever redan nu att vi börjar bli bättre på att förenkla.
Du fick en fråga på scenen om ni i något läge skulle stoppa er kommunikation?
– Nej, det skulle i så fall handla om ett krisläge men i övrigt tror jag inte att det är någon skillnad för oss i jämförelse med något annat företag. Jag tror att det gäller att kunna stå för det man gör. Jag har valt det här jobbet för att jag verkligen tror på det vi gör. Vi har en vision men vi gör också investeringarna och det gör att jag kan stå för det.
Vilken kommer vara er strategi framöver?
– Hållbarhetsfrågan kommer att genomsyra allt vi gör. Vi är två kommunikatörer på plats här i Almedalen, men i övrigt är de flesta från hållbarhets- och miljöavdelningen. Framöver tror jag att vi ska bli duktiga på att tala om vad vi faktiskt gör, att vara tydliga med våra visioner och hur vägen för att nå dit ser ut.
Bilaga 4: ”De får Svenska Greenwashpriset”
De får Svenska Greenwashpriset
Publicerad: 3 Juli 2017, 16:33
Under ett event i Almedalen i dag utsågs årets vinnare av Greenwashpriset. Det årliga priset, som delas ut av föreningen Jordens vänner, går till ett företag, en organisationer eller en makthavare som inte lever upp till den gröna image man skapat sig.
Bland årets nominerade fanns TUI, GO4LNG, Hagainitiativet och svenskt Flyg. Vinnare blev Svenskt Flyg som bland annat kritiserades för sitt motstånd mot flygskatten. Aktuell
Hållbarhet ringde upp Anna Wilson på svenskt Flyg för att fråga om hennes reaktion på priset.
Ni får kritik för att ni beräknar utsläppen per flygstol istället för de totala utsläppen från flyget. På så sätt menar Jordens vänner att ni får det att se ut som utsläppen från flyget minskar. Vad anser du om kritiken?
– Utsläppen minskar per resenär och det beror på att flygplanen blivit mer effektiva och tar fler personer. Det här är så man beräknar utsläpp på global nivå, det är ingenting som vi har hittat på.
I motiveringen nämns också ert motstånd mot flygskatten.
– Flygskatten är ju inte kopplad till någon miljöaktivitet, det är bara en skatt. Pengarna ska inte ens gå till någonting som ska hjälpa omställningen av flyget och snabba på utvecklingen. Konsekvensen av skatten blir att pengar dräneras från branschen och försvinner från de stora investeringar som är nödvändiga om man vill att branschen ska satsa på biobränslen och liknande.
Kommer inte högre biljettpriser leda till att färre flyger?
– Nej jag tror inte att det kommer att bli så att färre flyger. De som kan kommer istället att flyga från Kastrup eller ifrån Norge, där det visserligen finns en flygskatt men den är mycket lägre. De som får betala skatten är de som bor i Norrland och som inte har något annat alternativ. De flesta flygbolag skulle gärna vilja höja priserna, för i dag finns det inga flygbolag som tjänar pengar. Men det här handlar ju om internationell konkurrens, det är ingenting som man löser med en skatt som dessutom inte gör någon skillnad mellan plan som drivs på fossilt bränsle eller biobränsle.
Kommer ni att bemöta kritiken som läggs fram i motiveringen?
– Nej vi har viktigare saker för oss, som att föra en seriös debatt. Men när jag var inne på Jordens Vänners hemsida såg jag att de hade ett stipendium där de skickar folk till
Sydamerika. Det blir ju svårt utan flyg tänker jag. Jag tycker att det är synd att när man ska diskutera den här frågan med sådana som är kritiska till flyg så vill de inte prata flygets omställning, de vill bara att flyget ska minska. Vi vill prata lösningar.
Bilaga 5: Frågor till materialet
5.1 Den retoriska situationen
Vad är det påträngande problemet?
Vem är avsändaren som försöker övertyga? Vem är läsaren?
Vad är de retoriska villkoren?
Vilken tid och plats sker den retoriska situationen i? Vad är det som avsändaren vill övertyga om? Hur försöker avsändaren övertyga?
5.2 Retoriska appellformer
Etos
Uttrycker avsändaren kompetens? I så fall hur? Och hur många gånger?
Används individer som är förnuftiga och kunniga? I så fall hur? Och hur många gånger? Skapas ett konsekvent beteende? I så fall hur? Och hur många gånger?
Skapas en empatisk eller dominant karaktär? I så fall hur? Och hur många gånger? Skapas en relation till läsaren. I så fall hur? Och hur många gånger?
Återfinns bakgrund och personlighet? I så fall hur? Och hur många gånger?
Patos
Hur skapas positiva känslor i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger? Hur skapas negativa känslor i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger? Hur skapas associationer i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Logos
Hur uttrycks trovärdiga argument i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger? Hur uttrycks fakta i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
5.3 Grön retorik
Hur används strategin vi förbättrar världen i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Hur används strategin vi åtgärdar våra ageranden i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Hur används strategin vi blir godkända av andra i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Hur används strategin vi bryr oss om dig i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
5.4 Image Repair Theory
Hur används försvarsstrategin förnekande i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Hur används försvarsstrategin bortförklaring i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Hur används försvarsstrategin minska händelsens anstötlighet i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Hur används försvarsstrategin tillrättaläggande i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?
Hur används försvarsstrategin ta på sig skulden i kriskommunikationen? I så fall hur många gånger?