Medietext: ”De får Svenska Greenwashpriset 2017”, se bilaga 4

7.4.1. Den retoriska situationen

I medietexten ”De får Svenska Greenwashpriset” är det påträngande problemet att Svenskt Flyg anklagas av Jordens vänner för greenwashing och vinner Svenska Greenwashpriset. Det gör att anklagelserna hotar organisationen och är en så kallad organisationskris. Personen som företräder avsändaren Svenskt Flyg är personen Anna Wilson. Medietexten riktar sig till läsaren som är tidningen Aktuell Hållbarhets läsare och målgruppen är Svenskt Flygs

intressenter. De retoriska villkoren tillhörande kriskommunikationen är att avsändaren Svenskt Flyg, som företräds av Anna Wilsson, kommunicerar genom en telefonintervju efter att de tilldelats priset. Medietextens kriskommunikation har skapats samma dag som Svenskt Flyg tilldelats priset, vilket var den 3 juli 2017. Genom medietexten vill Svenskt Flyg

övertyga läsaren och målgruppen om att priset har tilldelats organisationen på icke seriösa och felaktiga grunder. Svenskt Flyg försöker övertyga läsaren och målgruppen genom att uttrycka ”Det här är så man beräknar utsläpp på global nivå, det är ingenting som vi har hittat på” och ”...vi har viktigare saker för oss...”.

7.4.2. Appellformen etos

I medietexten ”De får svenska Greenwashpriset 2017” stärker avsändaren Svenskt Flyg sitt etos vid totalt tre tillfällen. Detta genom att använda sig av en kunnig individ i medietexten som är Anna Wilson. Som avsändare skapar Svenskt Flyg en dominant karaktär genom att uttrycka att det är viktigare för dem att föra en seriös debatt än att kommunicera och bry sig om att de mottagit det Svenska Greenwashpriset. Samtidigt som Svenskt Flyg uttrycker en lösningsorienterad personlighet som avsändare.

7.4.3. Appellformen patos

I medietexten ”De får svenska Greenwashpriset 2017” stärker avsändaren Svenskt Flyg sitt patos genom att skapa negativa känslor vid tre tillfällen. Svenskt Flyg associerar Svenska Greenwashpriset och Jordens Vänner till negativa känslor genom att uttrycka ”Nej vi har viktigare saker för oss, som att föra en seriös debatt.”, ”Jag tycker att det är synd...” och ”Det blir ju svårt utan flyg tänker jag.”.

7.4.4. Appellformen logos

I medietexten ”De får svenska Greenwashpriset 2017” stärker avsändaren Svenskt Flyg sitt logos genom att skapa argument som baseras på fakta vid tre tillfällen. Svenskt flyg

argumenterar för att flygskatten inte är kopplad till en miljöaktivitet baserat på fakta att pengarna inte ska gå till en omställning av flyget, vilket istället leder till att flygbranschen inte

kan förbättra sin negativa miljöpåverkan. Dessutom argumenterar avsändaren Svenskt Flyg för att färre personer kommer att flyga om en flygskatt införs baserat på fakta att personer enbart kommer att flyga från exempelvis Danmark eller Norge för att undvika flygskatten. Svenskt Flyg skapar även ytterligare ett argument ” Nej vi har viktigare saker för oss, som att föra en seriös debatt” som inte baseras på fakta. Samt oberoende fakta vid ett tillfälle genom att uttrycka ”Utsläppen minskar per resenär och det beror på att flygplanen blivit mer

effektiva och tar fler personer. Det här är så man beräknar utsläpp på global nivå...” som ligger till grund för argumentet ”...det är ingenting som vi har hittat på.”.

7.4.5. Strategier utifrån grön retorik

I medietexten ”De får Svenska Greenwashpriset 2017” använder avsändaren Svenskt Flyg sig av strategin vi bryr oss om dig vid ett tillfälle. Vid detta tillfälle uttrycker avsändaren Svenskt Flyg hur de bryr sig om läsaren genom att uttrycka att de vill prata lösningar.

7.4.6. Försvarsstrategier utifrån IRT

I medietexten ”De får Svenska Greenwashpriset 2017” använder avsändaren Svenskt Flyg sig av strategin bortförklaring och strategivarianten genomförbarhet vid ett tillfälle. Detta genom att uttrycka att de inte har kunnat genomföra beräkningar av utsläpp per resenär på ett annat vis än det de mött kritik för eftersom de utgått ifrån är en global standard av uträkningarna. I medietexten återfinns dessutom strategin minska händelsens anstötlighet och

strategivarianterna minimering vid tre tillfällen genom att uttrycka att deras motsättning kopplat till flygskatten inte skulle påverka miljön negativt. Samt minimerar anstötligheten att de mottagit Svenska Greenwashpriset genom att uttrycka att Svenskt Flyg har viktigare saker för sig, till exempel att föra en seriös debatt. Dessutom använder sig Svenskt Flyg av

strategivarianten attackera sin anklagare inom huvudkategorin minimering vid ett tillfälle. Detta genom att uttrycka ”Men när jag var inne på Jordens Vänners hemsida såg jag att de hade ett stipendium där de skickar folk till Sydamerika. Det blir ju svårt utan flyg tänker jag. Jag tycker att det är synd att när man ska diskutera den här frågan med sådana som är kritiska till flyg så vill de inte prata flygets omställning, de vill bara att flyget ska minska.”. Slutligen används strategivarianten förstärkning vid ett tillfälle genom att uttrycka att de vill prata lösningar.

7.4.7. Sammanfattning

Sammanfattningsvis är den retoriska situationen utifrån Vigsøs definition (Ekström & Johansson, 2019, Kapitel 11) i medietexten ” De får Svenska Greenwashpriset 2017” att: Avsändaren Svenskt Flyg försöker övertyga tidningen Aktuell Hållbarhets läsare om att Svenskt Flyg tilldelats Svenska Greenwashpriset på felaktiga grunder den 3 juli 2017 när de kommunicerar i en telefonintervju. I medietexten och Svenskt Flygs kriskommunikation stärker Svenskt Flyg sin trovärdighet vid enbart tre tillfällen. Det gör däremot att etos, patos och logos förekommer i liknande utsträckning. Svenskt Flyg skapar enbart negativa känslor som associeras med Greenwashing Priset och Jordens Vänner. Logos användningen

argumenterar för att Svenskt Flyg att införandet av flygskatt inte kommer att främja miljön baserat på fakta. Svenskt Flyg argumenterar även för att de har viktigare saker för sig är att hantera Svenska Greenwashpriset oberoende av fakta vilket däremot användningen av patos stärker. Oberoende fakta skapas däremot kopplat till hur korrekta beräkningar av utsläpp kopplat till flyg ska genomföras. Personligheten som framkommer vid användningen av etos är att Svenskt Flyg är lösningsorienterade. Detta återfinns även inom användningen av grön retorik genom att Svenskt Flyg använder strategin vi bryr oss om dig eftersom de vill prata lösningar. Avslutningsvis använder sig Svenskt Flyg av försvarsstrategierna bortförklaring,

minska händelsens anstötlighet, attackera sin anklagare, förstärkning. Sammantaget uttrycker

dessa strategier att Svenskt Flyg som är lösningsorienterade har inte genomfört felaktiga beräkningar och deras motsättning av flygskatten inte skulle påverka miljön negativt, därmed anser Svenskt Flyg ha viktigare saker för sig än att bry sig om greenwashinganklagelserna från Jordens Vänner som dessutom använder sig av flyg inom sin verksamhet.