6.2 Bidragens praktiska och vetenskapliga betydelse
6.2.2 Förslag till vidare studier
Då handlingsbarhet som perspektiv på informationssystem är ett relativt outforskat område så finns det många möjligheter att fortsätta utveckla begreppet. Det som vi anser vara viktigast är att tydligt presentera ett konkret och praktiskt användbart verktyg för
utvärdering. I dagsläget anser vi att befintliga metoder är alldeles för konceptuella. Vidare anser vi att det skulle kunna vara intressant att försöka mäta/kvantifiera effekterna för informationssystem och verksamheter som genomgått förbättringsjusteringar vilka utgått från handlingsbarhetsperspektivet.
Frågan är om det är möjligt att mäta det som i definitionen beskrivs som ”bidraga till verksamhetens effektivitet och kvalitet” ?
Allwood, C. M. (1998). Människa-datorinteraktion - ett psykologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersen, E.S. (1994). Systemutveckling – principer, metoder och tekniker, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Andersen, H. (red.) (1994). Vetenskapsteori och metodlära – En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, R. & Nilsson, A.G. (1996). Standardsystem idag och i framtiden – En leverantörsstudie, V-rapport 9601, Institut V och IMIT-rapport 1996:84,
Handelshögskolan, Stockholm
Andrews, D. C. & Stalick, S. K. (1994). Business Reengineering: the survival guide, Prentice Hall, New Jersey
Anveskog, L, A., Nilsson, I., Nord ,( 1984). Att välja standardsystem. Lund: Studentlitteratur.
Armistead, C. & Rowland, P. (1996). Managing Business Processes: BPR and Beyond, Wiley, Chichester.
Auramäki E. & Lyytinen K. (1996). On the success of speech acts and negotiating commitments. In E. Verharen, N. van der Rijst, and J. Dietz, editors, Proceedings of the First International Workshop on Communication Modeling, the Language/ Action Perspective (LAP'96), Oisterwijk.
Axelsson, K. (1998). Metodisk systemstrukturering - att skapa samstämmighet mellan verksamhet och informationssystemarkitektur, doktorsavhandling, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
Bancroft, N. H. et.al. (1998). Implementing SAP R/3, 2nd Ed, Manning Publications Co. Brady, J. et.al. (2001). Concepts in Enterprise Resource Planning, Course Technology, New Jersey.
Brandt, P. & Carlsson, R. & Nilsson A.G. (1998). Välja och förvalta standardsystem. Lund: Studentlitteratur.
Choices and Their Implications, Proceeding of the 34th Hawaii International Conference on Systems Sciences.
Bryman A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Bunkholdt, V. (1991). Lärobok i psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Chalmers, A. F. (1994). What is this thing called science? Second edition. Buckingham: Open University Press.
Cronholm S, Ågerfalk P J and Goldkuhl G (1999) From Usability to Actability, In Proceedings of the 8th International Conference on Human-Computer Interaction (HCI International' 99), 22–27 August 1999, Munich, Germany, Vol. 1, Linköping Electronic Articles in Computer and Information Science. Vol.4 (1999): nr5
Cronholm, S. & Goldkuhl, G. (2003). Strategies for Information Systems Evaluation - Six Generic Types, Electronic Journal of Information Systems Evaluation (EJISE), Vol 6, Issue 2.
Davenport, T.H. (1993). Process Innovation - Reenginnering Work Through Information Technology, Harvard Business School, USA.
Davenport, T. H. (1998). Putting the Enterprise into the Enterprise System, Harvard Business Review, Vol 76, NR 4, s. 121-131.
Davenport, T. H. & Prusak, L. (1998). Working Knowledge – How organizations manage what they know. Boston: Harvard Business School Press.
Davenport, T. H. (2000). Mission Critical-Realizing the Promise of Enterprise Systems, Harvard Business School Press, USA.
Davis, J. (1998). Scooping up vanilla ERP: off-the-shelf versus custominized software, InfoWorld, Vol 20.
DeLone, W. (1988). ”Determinants of success for computer Usage in Small Business”, MIS Quarterly, Vol3, 50-61
Denzin, N. K & Lincoln, Y.S. (1994). Entering the Field of Qualitative Research, i: Denzin, N. K & Lincoln, Y.S. (red.). Handbook of Qualitative Research, Sage Publications Inc.
Eliason, E. (2003) Effektanalys av IT-systems handlingsutrymme. Licentiatavhandling, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
Ely, M. et.al. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, O. (2000). Kommunikationskvalitet hos informationssystem och affärsprocesser. Doktorsavhandling, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
Fitzgerald, G. (1998). “Evaluation information system projects: a multidimensional approach”, Journal of Information Technology (1998), Vol. 13, 15-27
Fui-Hoon, F et.al. (2001). Critical factors for successful implementation of enterprise systems, Business Process Management Journal, Vol 7 nr 3, s. 285-296
Goldkuhl, G. (1992) Kunskapande, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
Goldkuhl, G. (1996). Handlingsteoretisk definition av informationssystem, Institutionen för datavetenskap, Centrum för studier av människa, teknik och organisation, Linköpings universitet och Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Goldkuhl, G. Röstlinger, A. (1997). Praktikbegreppet, en praktikgenerisk modell som grund för teoriutveckling och verksamhetsutveckling, Linköpings Universitet
Goldkuhl G. & Ågerfalk P. J. (2001). Åhörarkopior från föreläsning på LUPA 2001-08-27 Goldkuhl G. & Ågerfalk P. (2002). Actability: A way to understand information systems Pragmatics, in Coordination and Communication Using Signs: Studies in Organisational Semiotics – 2, Liu, K. et al. (eds.). Kluwer Academic Publishers, Boston.
Goldkuhl, G. & Cronholm, S. (2003). Multi-grounded theory – adding theoretical grounding to grounded theory, accepted to the 2nd European Conference on Research Methods in Business (2ECRM), Reading.
Habermas, J. (1995). Kommunikativt handlande texter om språk, rationalitet och samhälle. Daidalos, Göteborg.
Hammer, M. & Champy, J. (1994) Re-engineering the Corporation - ett radikalt
nyskapande av processer för att uppnå dramatiska resultatförbättringar i organisationen, ISL Förlag, Göteborg
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2001). Grundad teori - Teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Helmut, K. et.al. (2000). What is ERP?, Information Systems Frontiers, Vol 2, nr 2, s. 141-162
Henderson A. & Kyng M. (1994). There’s No Place Like Home, in Design at Work (Greenbaum
J & Kyng M eds), Lawrence Erlbaum Associates. Hillsdale, New Jersey
Hirschheim R, et.al. (1998) A comparison of five alternative approaches to information systems development. Australian Journal of Information Systems, Vol. 5, nr 1.
Holme, Magne Idar & Solvang, B. Krohn (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, 2:a upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Holm, P. (1996). On the Design and Usage of Information Technology and the Structuring of Communication and Work. Doktorsavhandling Nr. 96-009, Stockholms universitet. Hägerfors, A. (1994). Co-learning in Participative Systems Design, Doktorsavhandling. Lunds Universitet.
ISO 9241-11 (1998) Riktlinjer för användbarhet.
Jacobs, R. F. & Whybark, C. D. (2000) WHY ERP? A Primer on SAP Implementation, McGraw Hill, Boston.
Jacobsen, J. K. (1993). Intervju – konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur. Johansson, H. J., McHugh P., Pendlebury J. A., Wheeler III W. A. (1993). Business
Process Reengineering. Breakpoint Strategies for Market Dominance. John Wiley & Sons, Chichester
Keen, P. G. W. (1991). Shaping the Future: Business Design through Information Technology, Harvard Business School Press, Boston
Keen, P. G. W. & Knapp E. M. (1996). Every Manager's Guide to Business Processes – A Glossary of Key Terms & Concepts for Today's Business Leader, Harvard Business School Press, Boston
Keen, P.G.W. (1997). The Process Edge – Creating Value Where It Counts, Harvard Business School Press, Boston
Harlow,Addison Wesley Longman.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Langefors, B. (1966). Theoretical analysis of information systems, Lund: Studentlitteratur. Levén, P. (1995). Från användning till handling, Licentiatavhandling, Institutionen för Informatik vid Umeå Universitet.
Levén, P. (1997). Kontextuell IT-förståelse, Institutionen för Informatik vid Umeå Universitet.
Lind, M. (2001). Från system till process- Kriterier för processbestämning vid verksamhetsanalys, Doktorsavhandling, Linköpings Universitet.
Ljungberg J. (1997). From Workflow to Conversation. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet
Lundahl, U. & Skärvad P.-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, 3dje upplagan, Lund: Studentlitteratur.
Lundeberg M. & Sundgren B. ( 1996). Att föra verksamheter framåt: Människan och informationssystem i samverkan, Lund: Studentlitteratur.
Löwgren, J. & Stolterman, E. (1998). Design av informationsteknik - materialet utan egenskaper. Lund:
Studentlitteratur.
March S. T. & Kim Y. (1992). Information Resource Management: Integration the Pieces, DataBase, Sumner 1992, s.27-38
Markus M. L, Axline S, Petrie D, & Tanis C (2000). Learning from adopters experiences with ERP: problems encountered and success achieved. Journal of Information
Technology. Vol 15.
Mayhew, D. J. (1999). The usability engineering lifecycle : a practitioner's handbook for user interface design, San Francisco, USA.
Melin, U. (1998). Informationssystem vid ökad affärs- och processorientering – egenskaper, strategier och utveckling, Licentiatavhandling, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
Nielsen, J. (2000). Designing web usability – the practice of simplicity, New Riders Publishing, Indiana USA.
Nilsson, A. G. (1991). Anskaffning av standardsystem för att utveckla verksamheter, Ekonomiska Forskningsinstitutet i Stockholm.
Nilsson, A. G. (1998). Användning av standardsystem i organisationer - kritiska
framgångsfaktorer, publicerad i: Brandt, P. et al (1998) Välja och förvalta standardsystem, Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, A.G (2000) Användning av standardsystem i organisationer - Kritiska framgångsfaktorer, Publicerad i: Nilsson, A .G. , Pettersson, J .S. (red.) (2000).Om metoder för systemutveckling i professionella organisationer: Karlstadskolans syn på informatikens roll i samhället.
Nilsson, A.G & Pettersson J.S. (2000). Om metoder för systemutveckling i professionella organisationer, Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, Å. (1997). “Företagen överger de egna systemen”, Computer Sweden, nr. 76, 1997-11-21
Nonaka, I. & Takeuchi, H. (1995). The Knowledge - Creating Company – How Japanese companies create the dynamics of innovation. Oxford: Oxford University Press.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2001). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Falköping: Liber.
Ottersten, I. & Berndtsson, J. (2002). Användbarhet i praktiken : Praktiska Handgrepp, Grundbegrepp och Tankemodell, Lund: Studentlitteratur.
Patton M. Q. (1997). Utilization-Focused Evalutation – The new century text, 3rd edition, Sage Publications Inc.
Patton, M. Q. (2002) Qualitative Research & Evaluation Methods, 3rd edition, Sage Publications, Kalifornien, USA.
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Peppard, J. & Rowland, P. (1995). The essence of Business Process Re-engineering, Prentice Hall, Hemel Hempstead.
Polanyi, M. (1967). The Tacit Dimension. London: Routledge.
Porter M. E. (1985). Competitive Advantage – Creating and Sustaining Superior Performance. Macmillan, New York
Publishing Company.
Preece, J. et.al. (2002). Interaction Design: Beoynd Human-Computer Interaction, John Wiley & Sons, New York.
Rentzhog, O. (1998). Processorientering - En grund för morgondagens organisationer, Lund: Studentlitteratur.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund: Studentlitteratur.
Rosson, M. B. & Carroll, J. M. (2002). Usability Engineering, Academic Press, San Francisco, Calif.
Scriven, M. S. (1967). The Methodology of Evaluation, s 39-83, Perspectives of
Curriculum Evaluation, AERA Monograph Series on Curriculum Evaluation, No. 1, Rand McNally & Co, Chicago.
Starrin, B. & Svensson, P.-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Stein, J. (1996). Lärande inom och mellan organisationer. Lund: Studentlitteratur. Stevrin, P. (1991). Utvärdering för förändring, Lund: Studentlitteratur.
Strauss, A. Corbin, J. (1998). Basics of Qualitative Research:Techniques and Procedures for Developing Grounded Theory, Sage Publications, Thousand Oak, CA.
Sumner, M. (2000). Risk factors in enterprise-wide/ERP projects, Journal of Information Technology, nr 15, s. 317-327
Sundgren, B. (1992). Databasorienterad systemutveckling, Lund: Studentlitteratur. Trauth, E. M. (1989). The evaluation of Information Resource Management, Information & Management, 16, s.257-268
Tägtström, I. (1991). Välj rätt programvara, Styrelsen för teknisk utveckling, Stockholm. Ward, J. et al (1990). Strategic Planning for Information Systems, John Wiley & Sons, Chichester
Winograd, T. (1987-88). A Language/Action Perspectiveon the Design of Cooperative Work. Published in Human-Computer Interaction 3:1 (1987-88), 3-30
informationsvetenskap. Göteborgs universitet.
Wallström (2002) ”Anpassa inte i onödan”, Computer Sweden Nr 64.
Ågerfalk, P. J. (1999). Pragmatization of Information Systems. Licentiatavhandling, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.
Ågerfalk, et.al. (1999). Information systems actability engineering -Integrating Analysis of Business Process and Usability Requirements, Institutionen för datavetenskap,
Linköpings universitet.
Ågerfalk P J, Sjöström J, Eliason E, Cronholm S and Goldkuhl G (2002). Setting the Scene for Actability Evaluation: Understanding Information Systems in Context, In Proceedings of the 9th European Conference on IT Evaluation (ECITE 2002), 15–16 July 2002,
Université Paris-Dauphine, France.
Ågerfalk P. J. (2003). Information Systems Actability: Understanding Information Technology as a Tool for Business Action and Communication, Doctorial Thesis, Department of Computer and Information Science, Linköping University.
Elektroniska källor
www.dometic.se [2004-09-05]
www.ne.se [2004-10-25]
Bilagor
Bilaga 1Moduler och funktioner i Axapta 3.0:
Funktioner i Axapta 3.0: • Administration för handel • Beslutsstöd • Budgetering • EDI • EIS - Ledningsinformationssystem • Fakturering
• Inventariesystem - anläggningsregister • Koncernredovisning • Kundreskontra • Lageradministration • Leverantörsreskontra • Likviditetsplanering • Logistik • Marknads- och säljstöd
• MPS Material- och produktionsstyrning – process och livsmedelindustri
• MPS Material- och produktionsstyrning - övrig industri
• OLF Order- Lager- Fakturering
• Personal- och löneadministration
• Projektadministration
• Projektplanering
• Rapportgenerator
• Redovisning
• Reseräkningssystem
• Tids- och resursplanering
• Tids- och uppdragsrapportering
• Tidsinrapporteringssystem • Verkstadsrapportering • Workflow - ärendehantering • Annat o Knowledge Management o CRM
o Shop Floor Control
o Integrerat WEBB-gränssnitt
Informationsbrev:
Linköpings universitet 2004-10-04 Hej!
Vi är två kandidatstudenter som heter Anders Thulin och Patrik Böckert. Vi påbörjade en D-uppsats den 23 augusti som inriktar sig på affärssystemet Axapta ur ett
handlingsbarhetsperspektiv.
Intresset för att skriva en D-uppsats med inriktning på affärssystem fick vi våren 2004 när vi läste en 20 poängs kurs på Linköpings universitet som heter affärsinformatik.
http://www.ida.liu.se/~HIID07// Där läste vi bl. a delkurser i "Design för affärer" och
"Affärssystem och organisering". Dessförinnan läste vi Programmet för användarinriktad systemutveckling 120p http://www.itn.liu.se/asp/ .
Problem vi har stött på i vedertagen litteratur och i media är att de handlingar som utförs i verksamheter inte alltid harmonierar med de handlingar som erbjuds av affärssystemet. Annan problematik är att affärssystemets funktioner kanske inte nyttjas fullt ut av
användarna p.g.a. olika anledningar. Detta tror vi skulle vara mycket intressant både för Er och oss att få kunskap om.
Vi är nyfikna på om Axapta som system har ett bra stöd för verksamhetshandlingarna i er organisation. Vår undersökningsmetod kommer att bestå av observationsintervjuer av ett antal användare. Vi kommer att använda en utvärderingsmetod för att kunna utvärdera uppsatta kvalitetsideal/kriterier som riktar sig på systemets handlingspotential. Det vi kommer att undersöka är om det finns en tydlig handlingsrepertoar, om systemet tillgodoser ett gott kommunikationsbehov, om det finns ett gott handlingsminne i
systemet, om det är lättnavigerbart och om det finns en tydlig feedback på olika handlingar med mera. Vi har varit i kontakt med Microsoft Business Solution, som har bidragit med en demoversion av Axapta 3.0. Just nu står vi inför att utföra en idealtypisk analys av modulerna order, lager och fakturering för att sedan utföra en situationell analys hos användarna som arbetar med de tidigare nämnda modulerna.
Handlingsbarhet inom informationssystem är ett område som det bedrivs forskning på inom VITS-gruppen, http://www.vits.org, så det känns spännande och relevant att använda perspektivet mot affärssystem. Vi tror att både Ni och vi kommer att ha en ömsesidig nytta av resultatet från vår undersökning.
Med vänliga hälsningar
Anders Thulin och Patrik Böckert Kontaktuppgifter:
Anders e-post: andth914@student.liu.se telnr: 0739-843482 Patrik: e-post: patbo257@student.liu.se telnr: 0735-868579
Intervjumall fallstudie dag1:
__________________________________________________
Axapta 3.0 OLF-flöde
Inledande intervjuer Dometic AB 2004 – 11 - 17/18
__________________________________________________
Vem är Du/Ni ?(namn, utbildning och yrkeserfarenhet) Vill Du/Ni berätta om Ert företag/organisation?
Vill Du/Ni beskriva Din/Er avdelning? Vilka är Dina/Era arbetsuppgifter?
Verksamhetsfrågor
Vilken är den mest kritiska delen i er verksamhet?
Vilken är den mest komplicerade delen av er verksamhet? Vilka processer arbetar denna enhet/avdelning med? Hur mycket anpassades verksamheten utifrån systemet?
Vilka mål har ni med er orderhantering? (Övergripande och delmål) Vilka problem har ni med er orderhantering?
Vilka mål har ni med er lagerhantering? (Övergripande och delmål) Vilka problem har ni med er lagerhantering?
Vilka mål har ni med er fakturering? (Övergripande och delmål) Vilka problem har ni med er fakturering?
Vilka är de viktigaste/övergripande målen i OLF-flödet? Vilka är de mest kritiska problemen att lösa i OLF-flödet?
Vilka övergripande mål eftersträvar denna enhet/avdelning där systemet ingår?
Vilka aktörer finns och vilka roller har de i förhållande till varandra och till systemet? Ser ni några uppenbara verksamhetsfördelar om ni istället skulle ha ett affärssystem bestående av slutna system?
varierande länder?
Systemfrågor
Hur sköttes arbetet innan detta system? Varför föll valet på Axapta?
Vilka moduler ingår i systemet?
Tycker ni att Axapta ”Best Practice” har fungerat för er?
Hur anpassningsbart är systemet utifrån verksamhetsförändringar? Hur mycket är systemet anpassat?
På vilken nivå har anpassningarna gjorts? Vilka sorts anpassningar har gjorts och varför?
Var det verksamhetsmålen som styrde anpassningarna eller andra faktorer som exempelvis krav från kunder, användare?
Var det enkelt/svårt att anpassa systemet? Hur upplever ni anpassningarna i dagsläget?
Har det varit svårt att uppgradera systemet med tanke på era anpassningar?
Med facit i hand skulle ni hellre ha anpassat verksamheten efter Axapta och därmed sluppit systemanpassningarna?
Kan Du/Ni definiera det övergripande målet med systemet?
Skiljer sig era mål jämfört med de mål som beskrevs av systemleverantören?
Vad upplever Du/Ni som den främsta styrkan med Axapta systemet gällande OLF-flödet? Vad upplever Du/Ni som den största svagheten med Axapta systemet gällande OLF- flödet?
Kan Du/Ni beskriva arbetsflödet i systemet gällande order? Kan Du/Ni beskriva arbetsflödet i systemet gällande lager? Kan Du/Ni beskriva arbetsflödet i systemet gällande fakturering? Vilken typ av funktioner stödjer systemet?
Kan flera användare arbeta med samma modul i systemet och hur fungerar det i såfall? Är det enkelt att få hjälp med att veta vad som gjorts tidigare? (tydlig och lättåtkomligt handlingsminne)
Ger systemets funktioner god och tydlig feedback?
Är det enkelt att förstå vad som kan göras med systemet? (handlingsrepertoar) Kan man "säga" det man vill genom systemet? (Tillgodose kommunikationsbehov) Går det på ett enkelt sätt ta sig till önskad plats i systemet?(lättnavigerbart)
Förstår användaren konsekvenser av föreslagna och utförda handlingar?(handlingstransparent)
Förstår användaren använda begrepp i systemet?(känd och begriplig vokabulär) Får användaren ett bra stöd för handlande i verksamheten?
Är informationssystemet aktörstydligt det vill säga att man kan få vetskap om vem som gjort vad i systemet?
Får användaren full förståelse för den kommunikativa avsikten med olika meddelanden? Finns det begränsningar och/eller möjligheter som påverkar användningen av
informationssystemet?
Vilken roll har systemet i verksamheten?
Vilka olika aktörer är påverkade av informationssystemet? Vilka handlingsförutsättningar ger informationssystemet?
Tycker Ni att det finns stor flexibilitet i systemet?
Tror ni att er bransch/verksamhet kunnat fungera bättre med ett annat standardsystem? Tror ni att er bransch/verksamhet kunnat fungera bättre med eget utvecklat system? Hur definierar ni användarvänlighet?
Upplevs systemet som användarvänligt?
Upplever ni att systemet fått in er på andra tankebanor att utföra handlingar och därmed göra affärer?
Upplever ni att systemet sparar resurser för er i form at tid, pengar och personal? Känns de handlingar som systemet ”påtvingat” er onaturliga/ologiska att utföra? Finns det fullt verksamhetsstöd i affärssystemet gällande order, lager och fakturering?
Allmänna frågor
Genomfördes någon förstudie inför implementeringen av Axapta 3.0? Vem gjorde er verksamhetsmappning/kravspecifikation?
Hur gick ni till väga när ni valde leverantör? Hur var samarbetet med systemleverantören? Hur stor datorvana krävs för att använda systemet? Hur stor datorvana har användarna av systemet? Berätta om personalens utbildning på applikationen?
Hur svårt var det att bemästra de tekniska delarna av systeminförandet? Använder ni systemet utifrån er inledande förhoppning?
Hur lång tid tog det innan system/verksamhet fungerade tillsammans? Är det många problem med systemet i dag? Fungerar det tillfredställande?
Saknas något i systemet vad gäller order, lager och fakturering?
Används samtliga funktioner i systemet vad gäller order, lager och fakturering? Hur mycket används systemet och av hur många användare?
Vad kännetecknar användbarhet/handlingsbarhet för ER?
Avslutande frågor
Finns det ytterliggare av värde för vårt arbete att berätta om?
Har Ni något material som kan vara av värde för vårt fortsatta arbete förutom de handlingar som nämns i informationsdokumentet?
Intervjumall fallstudie dag2:
________________________________________________________________________
Axapta 3.0 OLF-flöde
Observationsintervjuer Dometic AB 2004 – 11 - 17/18
Funktion:
X Delfunktion: X Handlingsbarhetskriterier: Observation: Möjlig effekt: Kommentar: Uppfyller inte: K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 D.EU.PS modellen: Önskvärd funktionalitet 1 2 3 4 5 Kommentar: Existerande/Befintlig funktionalitet JA NEJ Kommentar: Använd funktionalitet Hög Låg Kommentar: Upplevd funktionalitet 1 2 3 Kommentar: Tillfredsställande funktionalitet: JA NEJ Kommentar:Publiceringsdatum (elektronisk version) ISBN: ISRN: Serietitel Språk Svenska
Annat (ange nedan) ________________ Rapporttyp Licentiatavhandling Examensarbete C-uppsats D-uppsats Övrig rapport __________________ Serienummer/ISSN
URL för elektronisk version
Titel Title Författare Sammanfattning Nyckelord Datavetenskap ✘ LIU-IDA-D20--05/004--SE ✘
En ansats för att få handlingsbarhet i affärssystem
An approach to Achieve Actability in Enterprise Systems Patrik Böckert och Anders Thulin
Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem. Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet. Det är även av stor vikt att ta hänsyn till flera viktiga faktorer som återspeglar sig inom användbarhetsområdet, som anpassning, användarvänlighet, kompetensutveckling med flera för att förstå orsakerna till att kriterierna inte