Försvar

Handlingsprogrammet 1984

I 1984 års handlingsprogram förklarar Moderaterna att de står fast vid den svenska

neutralitetspolitiken. Utrikespolitiken skall först och främst vara ett medel för att trygga det svenska folkets rätt att själva bestämma över sitt land och samhälle. Vid händelse av ett krig mellan

stormakterna skall Sverige söka att bevara fred. Allt detta kräver enligt partiet ”ett starkt försvar” (Moderaterna 1984: 45). Moderaterna förklarar att ”Varje kränkning av vårt territorium skall bestämt avvisas och varje fientligt angrepp slås tillbaka.” (Moderaterna 1984: 45). Vidare förklarar partiet att anspråken på det svenska försvaret måste ställas högre:

Det svenska försvarets styrka i förhållande till omvärlden har under lång tid minskat. Denna nedgång måste brytas. De säkerhetspolitiska kraven skall styra försvarsanslagen. Misskötta statsfinanser får aldrig leda till en misskött säkerhetspolitik.

Moderaternas handlingsprogram 1984 (1984: 46) Partiet menar att försvarets uppgift är att bevara fred genom sin förmåga att övertyga omvärlden om att det kan avvärja en invasion. Som en följd av detta får aldrig försvaret tillåtas att bli så svagt att det lockar andra länder till militär aggression:

Vår alliansfrihet kräver ständig vaksamhet. Sverige får inte bli överraskat. Kränkningar av vårt territorium måste alltid kunna avvisas.

Moderaternas handlingsprogram 1984 (1984: 47) Argument framförs för att den allmänna värnplikten och totalförsvarsplikten är ett uttryck för att försvaret av Sverige är en angelägenhet för alla svenskar. Kvinnor bör också i ökad grad engageras i totalförsvaret. Vidare menar partiet att Sveriges försvar måste vara berett att agera mycket snabbt vid ett invasionsförsök, något som leder till behovet av repetitionsutbildningar och en effektiv militär organisation. Den inhemska militärindustrin skall också bevaras och därmed skall en viss vapenexport tillåtas (Moderaterna 1984: 47).

Partiet förordar en internationell nedrustning, speciellt när det rör kärnvapen och tror att detta är möjligt genom diplomatiska förhandlingar samt transparens när det kommer till t.ex. militärutgifter (Moderaterna 1984: 48).

Handlingsprogrammet 1993

I 1993 års handlingsprogram slår Moderaterna fast att det finns en hel del problem i det svenska samhället. Ett av dessa anges vara att ”De rättsvårdande myndigheternas och försvarsmaktens förmåga att lösa sina uppgifter har urholkats” som en följd av att de offentliga investeringarna har minskat (Moderaterna 1993: 15). Partiet menar att ett starkt svenskt försvar bidrar till stabiliteten och den fredliga utvecklingen i norra Europa (Moderaterna 1993: 69) och att försvaret måste vara så starkt att det kan avskräcka från såväl snabba överfall som regelrätta invasionsförsök. Sveriges geografiska storlek innebär att vi måste ha ett tillräckligt stort försvar för att försvara hela landet (Moderaterna 1993: 73).

Sovjetunionens fall och Östeuropas integrering med omvärlden märks dock tydligt i

handlingsprogrammet. Moderaterna menar att den nya situationen också ställer nya krav på svensk säkerhetspolitik. Genom EU bör vi samarbeta för att säkerställa säkerhet och fred. Partiet håller dörren öppen för att Sverige kan komma att ansluta sig till det planerade europasamarbetet av försvarspolitisk natur, beroende på hur säkerhetssituationen ser ut vid dess tillblivande. Dock står neutralitetspolitiken fast tillsvidare (Moderaterna 1993: 72).

Hotet mot Sverige är framförallt inte militärt efter Sovjetunionens fall, utan det rör sig minst lika mycket om att arbeta mot terrorism och att medverka till långsiktig fred runt om i världen genom insatser för bl.a. demokrati och religionsfrihet.

Vikten av ett starkt försvar understryks dock i handlingsprogrammet:

Det förblir av största vikt att Sverige har förmåga att försvara sin frihet och sitt territorium. Tvivel om denna förmåga kan äventyra stabiliteten i vår

del av världen. […] Det skall också kunna trygga säkerheten kring våra gränser genom att möta varje form av kränkning.

Moderaternas handlingsprogram 1993 (1993: 73) Den allmänna värnplikten och totalförsvarsplikten anses skapa en bred enighet i försvaret av

Sverige och bör således bevaras. Försvaret måste vara effektivt, modernt och välorganiserat för att möta samtidens krav (Moderaterna 1993: 73).

Handlingsprogrammet 2013

I inledningen av 2013 års handlingsprogram slår Moderaterna fast att Sverige måste kunna skydda sig emot såväl inre som yttre hot. För att säkerställa detta krävs ett försvar som är kapabelt att möta de mångfacetterade krav som krävs för att möta de hot som kan tänkas riktas mot Sverige och dess medborgare (Moderaterna 2013a: 4). Moderaterna menar att kraven på försvaret har förändrats.

Idag handlar det inte i bara om att skydda Sveriges gränser utan lika mycket om att värna freden internationellt genom diverse insatser. Dessutom hotas också det fria flödet av varor, information, kapital, tjänster och människor, ett fritt flöde som försvarsmakten måste kunna säkerställa. Partiet menar att omställningen ifrån ett ”förrådsställt invasionsförsvar till ett flexibelt

insatsförsvar” bör fortsätta och att det är de operativa behoven som skall styra vilka resurser som tilldelas de olika försvarsenheterna. Rekryteringen till försvaret skall vara frivillig och det bör vara attraktivt att ta anställning inom alla försvarsgrenar. Hemvärnets roll skall stärkas.

Moderaterna menar att Sverige fortsatt skall delta i EU:s snabbinsatsstyrkor och på så vis ta ansvar för fred och säkerhet i landets närområde. Dessutom vill partiet verka för en svensk anslutning till Nato. En anslutning som skulle leda till att Sverige kan vara med och påverka en organisation som anses vara central för Sveriges och Europas säkerhet (Moderaterna 2013a: 42). Analys

Den konservativa idealtypen kring försvaret beskriver att detta är en viktig instans som samhället bör satsa på. Försvaret verkar ordningskapande och uppfostrande och det är medborgarnas ansvar att sluta upp kring det. Den liberala idealtypen beskriver att liberalismen inte anser att försvaret äger något egenvärde och att det är upp till individerna att besluta om sitt eget deltagande däri.

Moderaternas tankegångar kring försvaret i 1984 års handlingsprogram betonar vikten av ett starkt försvar. Ordvalen är tydliga och hårda när partiet beskriver att kränkningar av Sveriges territorium skall avvisas och slås tillbaka. Hur misskött finanspolitiken i ett land än anses vara, får försvaret aldrig missgynnas, detta måste alltid vara starkt för att förhindra att andra länder skall agera aggressivt mot Sverige. Värnplikten och totalförsvarsplikten skall enligt Moderaterna bevaras då de skapar bred förståelse för landets behov av ett försvar och dessutom ger upphov till en

förståelse av att försvaret är alla svenskars angelägenhet.

Argumentationen i 1984 års handlingsprogram är tydligt influerad av den konservativa ideologin och stämmer väl in på den konservativa idealtypen. Betoningen på ett starkt försvar och

allmänhetens uppslutning kring detsamma understryker detta. Det är dock viktigt att påpeka att liberalismen inte på något sätt motsäger sig ett starkt försvar. 1984 var kalla kriget fortfarande en verklighet och många ansåg att Sverige behövde ett starkt försvar. Således är just kravet på ett starkt försvar i detta sammanhang inte tillräckligt för att hävda att argumentationen är konservativ, då det i kontexten också kunde vara ett fullt rimligt liberalt krav. Skrivningarna om försvarets roll också i tider av misskötta finanser talar dock för att partiet anser att försvaret har ett egenvärde, en åsikt som stämmer in på den konservativa idealtypen. Bedömningen har därmed gjorts att

1993 års handlingsprogram präglas av Sovjetunionens fall när det kommer till det

säkerhetspolitiska resonemanget. Moderaterna betonar att det numer också är andra frågor, inte bara de kring invasionsförsvaret som är angelägna, t.ex. frågor som rör terrorism och fredsskapande insatser. Trots att det tidigare upplevda hotet ifrån öst försvunnit fortsätter dock Moderaterna att förespråka att försvaret skall vara starkt. Att försvaret har urholkats anges vara ett problem i samhället och Sverige måste kunna visa för omvärlden att det kan försvara sin frihet och sitt territorium. Värnplikten och totalförsvarsplikten anses skapa en enighet i landets

försvarsansträngningar.

Argumentationen i 1993 års handlingsprogram är att betrakta som konservativ. Även om partiet själva beskriver att det inte verkar finnas något reellt statligt militärt hot gentemot Sverige så

förespråkar de ändå ett starkt försvar. En liberal hållning hade varit att utifrån ett sådant resonemang om freden satsa resurserna på andra håll. Det starka försvaret betonas gång på gång och det anses ha dels en avskräckande roll, men också en ordningsskapande och uppfostrande roll som en följd av värnplikten och totalförsvarsplikten. Det faktum att partiet kan tänka sig EU-insatser på det försvarspolitiska området ger upphov till tolkningar. Konservatismen betonar traditionellt sett ett internationellt status quo, medan liberalismen förordar en mer proaktiv utrikespolitik.

Resonemanget i handlingsprogrammet kring denna fråga får dock anses vara så teoretiskt att det inte går att sortera in under någon av idealtyperna.

I 2013 års handlingsprogram slår Moderaterna redan i inledningen av programmet, där

kärnfrågorna ofta presenteras, fast att Sveriges försvar är av stor vikt för att möta de inre och yttre hot som kan tänkas drabba landet. Partiet beskriver att den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde förändrats och att försvaret därför bör fortsätta att utvecklas ifrån ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Värnplikten, som redan avskaffats vid antagandet av handlingsprogrammet, förespråkas inte utan istället lyfts den frivilliga rekryteringen fram. Moderaterna förespråkar också en anslutning till försvarsalliansen Nato.

Argumentationen i 2013 års handlingsprogram är betydligt mer svårtolkad utifrån de två idealtyper som är uppsatta. Även om Moderaterna menar att försvaret är viktigt förekommer inget resonemang kring ökade anslag till detsamma. Rubriken för avsnittet om försvaret är visserligen ”Ett starkt och användbart försvar” men det är de organisatoriska förändringarna som betonas. Utvecklingen mot ett insatsförsvar kan knappast betraktas som varken konservativt eller liberalt, även om den liberala ideologin mer förespråkar förändring och utveckling och inte tillskriver försvaret något egenvärde. Att rekryteringen till försvarsmakten skall ske utifrån frivillighet är ett brott mot den etablerade traditionen av värnplikt. Moderaternas förespråkande av ett medlemskap i Nato går att betrakta ur två perspektiv. Ett konservativt sådant skulle kunna innebär att Nato skulle

medföra ett starkare svenskt försvar, men å andra sidan bryter detta mot den traditionella konservativa linjen om en försiktig utrikespolitik. Ur ett liberalt perspektiv skulle dock en anslutning till Nato kunna innebära ett exempel på en aktiv utrikespolitik.

Efter att ha analyserat 2013 års handlingsprogram dras här slutsatsen att Moderaternas

argumentation kring försvaret främst knyter an till den liberala idealtypen. Försvaret anses inte ha något egenvärde utan rationella argument framförs istället om att det skall fungera effektivt. Inga krav på ökade anslag framförs heller. Värnpliktens roll som uppfostrare och ordningsskapande framhålls inte längre utan frivilligheten betonas, något som går väl i linje med den liberala idealtypen. Resonemanget kring Nato är svårtydligt och ett rikare material hade behövts för att analysera frågan utifrån de två idealtyperna, varpå detta ställningstagande inte har tagits i beaktande i analysen.