Religion

Handlingsprogrammet 1984

I 1984 års handlingsprogram argumenterar Moderaterna tydligt för att kristendomen har spelat och fortsatt skall spela en viktig roll i samhället. I citatet nedan lyfts kristendomen fram som en grund för det svenska samhället och dessutom förutspår partiet en än större roll för (svenska)kyrkan i ett samhälle där etiska och andliga värden förlorar i kraft:

Kristna och humanistiska värderingar utgör grunden för vårt svenska samhälle. Denna grund måste bevaras och förstärkas. Bristande kunskaper om kristendomen har minskat förståelsen för vårt kulturarv. I ett samhälle, där etiska frågor och andliga värden ofta tappas bort, blir kyrkans uppgift allt viktigare.

Moderaternas handlingsprogram 1984 (1984: 10) I handlingsprogrammets inledning förklarar också partiet att ”Den etik och moral som främst är grundad i kristendomen ger det fria samhället styrka och mening”. Partiet argumenterar alltså för att kristendomen inte bara är ett kulturellt inslag i Sverige utan något betydligt viktigare, ett fundament på vilket hela vårt samhällsbygge står (Moderaterna 1984: 3).

I handlingsprogrammet propageras för religionsfrihet, men samtidigt lyfts kristendomen och framförallt Svenska Kyrkan fram som viktiga institutioner i samhället. Denna anges vara en

”omistlig del av vårt svenska kulturarv” och som sådan skall den värnas. Nämnas bör också att Moderaterna driver frågan att kristen mission skall ges en ökad andel av utlandshjälpen

(Moderaterna 1984: 10).

Även om kravet inte längre drivs på ett eget ämne för kristendomsundervisning i skolan (se teoretiskt ramverk), är partiet tydligt med vilken dominerande roll det anser att kristendomen bör äga inom ämnet religionskunskap. Det främsta argumentet för detta är att den moderna människan anses sakna grundläggande värderingar, något som gör henne rådvill och rotlös. Genom att barnen får undervisning om den kristna tron i skolan, ges förutsättningar för att dessa förstår reglerna för mänsklig samlevnad som utgår ifrån den kristna traditionen (Moderaterna 1984: 10). Partiet går ytterligare ett steg när det driver frågan att det inom all utbildning, oavsett skolämne, som ämnar vidga kulturintresset och skapa förståelse för olika livsåskådningar, skall poängteras

”kristendomens betydelse för vår kultur” (Moderaterna 1984: 43).

När partiet diskuterar välfärdssamhället beskriver det ett antal grundvärderingar; människans lika värde och unika egenskaper, människans fria vilja samt kravet på personligt och gemensamt ansvar. Detta är värden som Moderaterna tillskriver ”humanismens och den kristna etikens ideal” (Moderaterna 1984: 32).

Handlingsprogrammet 1993

I 1993 års handlingsprogram lyfts kristendomen fram inom ett antal områden, dock skiljer sig argumentationen något gentemot handlingsprogrammet ifrån 1984. Den stora skillnaden ligger i partiets betoning av att religionen skall vara något helt skilt ifrån staten. I programmet inledning slår partiet fast att:

Den kristna tron och kristendomens värden ger trygghet och förankring. Politik och religion har dock olika uppgifter och berör olika aspekter av det mänskliga livet. Trossamfund skall vara oberoende av staten.

Moderaternas handlingsprogram 1993 (1993: 8) Trossamfundens oberoende gentemot staten är något som det argumenteras för ytterligare. Partiet slår fast att Svenska kyrkan skall frigöras ifrån staten. Religiösa traditioner och ritualer skall endast bli föremål för lagstiftning om de riskerar att kränka någon individs rättigheter. Att religiösa

spörsmål i övrigt behandlas inom det politiska systemet anses vara en rest ifrån en svunnen tid då kyrkan hade en lika stor roll politiskt som religiöst. Svenska kyrkans frigörande ifrån staten skall gå

stegvis och med fokus på att kyrkan skall kunna ”ta sitt evangeliska ansvar” (Moderaterna 1993: 64).

Dock är Moderaterna mycket tydliga med att kristendomen på intet sätt har spelat ut sin roll i det svenska samhället:

Ett frigörande av kyrkan från staten innebär inte att den skiljs från Sveriges historia eller identitet. Sverige har varit och är ett land präglat av kristendomens värden. Det är i ett av hävd och tradition kristet land naturligt att ge kristendomen försteg framför andra religioner och så bör det förbli.

Moderaternas handlingsprogram 1993 (1993: 64) Linjen drivs alltså att kristendomen inte bara har en viktig roll att spela, utan att det är naturligt att kristendomen skall ha försteg gentemot andra religioner. Partiet menar att kristna och humanistiska värden utgör grunden för det svenska samhället. Denna grund skall inte bara bevaras utan också förstärkas. Bristande kunskaper om kristendomen antas innebära en minskad förståelse för landets kulturarv, något som främjar idén om att kyrkans uppgift i samhället blir allt viktigare (Moderaterna 1993: 63f).

Slutligen argumenterar partiet också för kristendomens roll när det kommer till diskussionen om europeiskt samarbete. Tanken presenteras att kultur är något som garanterar en nations förankring, identitet och självkänsla. Denna kulturella förankring, eller kulturarv, anses vara viktig i den allt mer internationaliserade världen samt i det europeiska samarbetet ”tillsammans med länder som sedan mycket lång tid ingår i en tätare vävd kristen och humanistisk gemenskap” (Moderaterna 1993: 62). Europa anses äga en traditionell styrka av bl.a. tolerans, pluralism och ekonomisk frihet, något som tillskrivs kristendomen och humanismen (Moderaterna 1993: 10).

Handlingsprogrammet 2013

2013 års handlingsprogram skiljer sig betydligt mot de två övriga handlingsprogrammen när det kommer till argumentation kring religion.

Tidigare studerade handlingsprogram innehöll båda ett speciellt kapitel där frågor om religion och kyrkans roll i samhället behandlades. I 2013 års program återfinns inte något sådant kapitel och inte heller någon diskussion om frågorna. Ord såsom ”kristendom”, ”kristna”, eller ”kyrkor” står inte att finna i handlingsprogrammet, och inte heller något resonemang kring vilken roll

I inledningen slås fast att ”Oavsett bakgrund, kön, religion, etnicitet, ålder eller sexuell läggning ska alla ha möjlighet att växa och utvecklas” (Moderaterna 2013a: 3). Detta är enda gången ordet religion nämns i handlingsprogrammet. Partiet diskuterar vikten av att Sverige som nation vårdar sitt kulturarv:

Kulturarvet är våra gemensamma minnesnycklar som vi skapar och äger gemensamt. Tillsammans har vi ett ansvar att bevara, utveckla och bruka kulturarvet så att framtida generationer också kan ta del av det.

Moderaternas handlingsprogram 2013 (2013a: 26) Vilken roll religionen har haft eller eventuellt fortsatt har för detta kulturarv nämns dock inte i handlingsprogrammet. Inte heller när civilsamhällets roll i Sverige diskuteras lyfts religiösa samfund fram på något sätt (Moderaterna 2013a: 29).

Analys

Den konservativa idealtypen kring religion betonar kristendomens viktiga roll som traditionsbärare och uppfostrare. Den kristna kyrkan skall ges företräde framför andra religioner. Den liberala idealtypen ger dock uttryck för tankar om att staten inte bör favorisera någon religion och att den inte heller skall lägga sig i religiösa frågor utan lämna dessa till de individer som så önskar. Moderaternas argumentation kring religionens plats i samhället 1984 är tydligt konservativt präglad. Partiet argumenterar för den kristna tron som en etablerad institution som har en viktig roll att spela i samhället. Som en sådan har den ett egenvärde och bör bevaras och uppmuntras ifrån statens sida. Argumentationen kring kristendomsundervisningen i skolan knyter tydligt an till den konservativa människosynen om människan som irrationell och i behov av uppfostran. Även om partiet propagerar för religionsfrihet, en rättighet som ofta förknippas med liberalismen, intar den kristna kyrkan en sådan särställning i argumentationen utifrån kulturarv och etik att det svårligen går att argumentera för något annat än att kristendomen skulle tillskrivas en särställning. Det faktum att kristen mission skall ges en ökad andel av u-hjälpen torde vara ett gott exempel på den

särställning som den kristna kyrkan ges i handlingsprogrammet, då inget sägs om andra mer sekulärt präglade hjälporganisationer. En diskussion kan också föras kring vad Moderaterna kan antas mena med termen ”mission” i detta fall. Den förklaring av ordet som får antas vara gängse är att det rör sig om ”verksamhet för spridning av (kristen) religion” (Svenska akademins ordlista 2014). Detta talar alltså för att partiet ser kristendomen som en mycket viktig del av samhället, värd

att inte bara bevaras utan också spridas. Utifrån ovanstående resonemang råder det ingen tvekan om att partiets syn på religion enligt 1984 års handlingsprogram är konservativt präglad.

Också i 1993 års handlingsprogram tillskrivs kristendomen en stor vikt. Även om religionens oavhängighet gentemot staten och politiken betonas råder det inget som helst tvivel om att kristendomen anses äga en särställning. Faktum är att Moderaterna i mycket konkreta ordalag beskriver att kristendomen traditionellt sett har haft ett försteg gentemot andra religioner och att detta är önskvärt att bevara också i framtiden. Det faktum att partiet argumenterar för att Svenska kyrkan skall skiljas ifrån staten kan diskuteras. Åsikten skulle kunna ses som ett brott mot en nästintill tusenårig tradition av statskyrkoväsende i Sverige. Dock är Moderaterna tydliga med att detta åtskiljande ifrån staten till det organisatoriska, inte skall misstas för ett avståndstagande ifrån kyrkan i stort. Tvärtom kommer kyrkan fortfarande vara en del av landets historia och identitet. I samband med denna diskussion talas det om att kyrkan äger ett ”evangeliskt ansvar”. Detta begrepp är svårtydligt, men uppenbart är att (svenska) kyrkan antas ha någon form av ansvar för att erbjuda Sveriges befolkning undervisning i evangeliet, eller med andra ordalag, den kristna tron. Detta understryks genom argumentationen om att kyrkans roll i samhället kommer att bli än större, på grund av den förvirring som antas äga rum i landet kring vårt kulturarv och dess bakomliggande värden. Sammanfattningsvis driver Moderaterna i 1993 års handlingsprogram en konservativ argumentation kring religionens roll i samhället.

I 2013 års handlingsprogram är det uppenbart att något har skett kring partiets argumentation. Från att ha varit ett område som har ansetts förtjäna ett eget kapitel i de tidigare

handlingsprogrammen, berörs varken religion i stort (med ett undantag) eller kristendomen i det nya programmet. Här uppstår en tolkningssituation där en diskussion måste föras kring om

icke-argumentation faktiskt kan betraktas som en icke-argumentation i sig? Det faktum att Moderaterna inte med ett ord nämner kristendomens roll, varken i samtiden eller historiskt, måste betraktas vara ett medvetet val utifrån hur argumentationen sett ut i tidigare handlingsprogram. Ett skifte har skett där partiet har gått ifrån att upprepade gånger ha diskuterat kristendomen i positiva ordalag till att inte nämna den alls. Den liberala idealtypen kring religion beskriver först och främst att ingen religion bör särbehandlas av staten och vidare att religion är en fråga för individer och inte för samhället. Utifrån ovanstående resonemang dras i denna analys slutsatsen att Moderaterna genom sin icke-argumentation, tydligt uppfyller den liberala idealtypen kring religionens roll i samhället. Om religion är något förebehållet för individer att ägna sig åt, finns det helt enkelt ingen mening, utifrån en liberal ståndpunkt, för Moderaterna att som politiskt parti ens nämna frågan i sitt