Fastigheten Föreningen 13 ligger i hörnet av Nygatan och
Kärnbogatan i Mariefred. Fastighetens bebyggelse utgörs av Biohuset uppfört 1902 i det som då kallades för Mariefreds nya stadsdel.
Byggnaden omges av en grusad gårdsplan. På tomten finns ett mindre uthus.
Fastigheten förvaltas av Strängnäs Fastighets AB. Det finns idag ett flertal kultur- och föreningsverksamheter som använder byggnaden.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 5(39)
2.1 KULTURMILJÖLAGSTIFTNING
Fastigheten ingår i den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen som genomfördes på uppdrag av Strängnäs kommun 1978. Inventeringen gjordes av Södermanlands museum. Fastigheten är betecknad med Q i gällande detaljplan, DP 0486-P93-22, antagen 1993. I detaljplanen anges:
”Med Q betecknat område skall utgöra reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Rivningsförbud. Ursprungligt utförande, material och färgsättning ska användas vid renovering eller ombyggnad. Mindre tillbyggnad tillåts endast i undantagsfall och får ej förvanska byggnadens karaktär. Ny byggnad med i huvudsak samma utformning får endast uppföras om befintlig byggnad till väsentlig del förstörs av våda.”
Del av flygfoto över Mariefred. Föreningen 13 är markerat med gult.
Flygfotot är hämtat från Eniro.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 6(39)
2.2 PLAN- OCH BYGGLAGEN
Biohuset i Mariefred är en del av Mariefreds kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse. Vid ändring, om- och tillbyggnad ska därför fastighetens kulturvärden värnas och tillgodoses enligt 8 kap §§§ 13, 14 & 17 PBL.
Det innebär bl.a:
13 § En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
14 § Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk,
kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
17 § Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska,
miljömässiga och konstnärliga värden.
Varsamhetskravet syftar till att ta tillvara byggnadens värden, det vill säga positiva eller på andra sätt önskvärda egenskaper oberoende av byggnadens ålder. Varsamheten hos en lösning ligger både i vad som görs och hur det görs, det vill säga både i valet av åtgärder och hur
Gällande detaljplan, DP 0486-P93-22, antagen 1993.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 7(39)
åtgärderna genomförs. Mer information om vad varsamhetskravet och förbud mot förvanskning innebär går att läsa på Boverkets hemsida.
3 HISTORIK
3.1 BIOHUSET I MARIEFRED
Biohuset uppfördes 1902 av Mariefreds stads och kringliggande landsorts Arbetareförening. Huset ritades av Hagström & Ekman, ett av Stockholms ledande arkitektkontor mellan åren 1898–1918.
Firman var känd för sina jugendinspirerade- och nationalromantiska palats. Frithiof Ekman ansvarade oftast för husens yttre och George Teodor Hagström för planlösningen. Särskilda kännetecken för byggnader uppförda efter ritningar av arkitektkontoret är ofta förekommande vindsvåningar, som ligger inpressade under takfoten liksom de buktande burspråken och balkongerna med smidesräcken.
1898 vände sig föreningen till stadsfullmäktige och fick köpa tomt 100 i den nya stadsdelen i Mariefred, numera Föreningen 13. Tomten kostade 100 kr. Manufakturhandlaren Johan Peter Fagerström donerade 5000 kr till föreningen och lät sammankalla en
byggnadskommitté. Ekman & Hagström fick i uppdrag att ta fram ritningar och en kostnadskalkyl, vilken överlämnades 1902. Notan slutade på 35 782 kr.
Biohuset eller Mariefreds arbetareförenings hus är ett av de första husen i Mariefred som uppfördes i tegel. På grund av det kalla vädret putsades byggnaden året därpå. Bebyggelsen i den äldre stadskärnan är till största delen träbyggnader, en del reveterade och avfärgade i ljusa färger. Byggnaden uppfördes i en brytningstid mellan 1890-talets nystilar med vurm för natursten, tegel och puts i fasaderna samt framhävande av byggnadens konstruktiva delar och den nya jugend-arkitekturen vars böljande linjer med naturen som inspiration medförde ett mjukare och nytt formspråk. Jugend-arkitekturen medförde även en tanke om att huset skulle behandlas som helhet med en sammanhållen gestaltning både utvändigt och invändigt med ett mjukt formspråk.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 8(39)
Tidens kulörer var ljusa och det är troligt att de även var det vid färdigställandet av byggnaden 1902. Fasaderna putsades ofta i kalkputs och avfärgades i varma kulörer som gult, gulrosa eller gråvitt. Fasadytan var slät men med förekommande fält av grövre spritputs. Sparsamma ornament, ritsningar, blommor och blad förekom ofta som dekorationer i fasaden och balkonger utgjorde en effektfull del, med väl avvägd placering utmed gatan. Detta stämmer bra med äldre fotografier föreställande Biohuset, taget strax efter dess uppförande. Fasaden delades av med horisontella lister som markerade bottenvåning, mellanvåning och översta våningen. En mer traditionell indelning som lever kvar från föregående sekel. Fönstren anpassades till rummens funktion men en symmetri bibehölls i fasaden genom att blindfönster ordnades där salongen med sin stora volym placerades i huset. En tidstypisk balkong med smidesräcke fick smycka fasaden utmed gatan, något som även är kännetecknande för arkitekterna.
Mariefreds arbetareföreningshus 1902. Huset uppfördes i tegel och putsades 1903. Motivet visar fasaden som idag är vänd mot Nygatan. Huset är det första som uppfördes i kvarteret i den nya stadsdelen. Fönstren ovan balkongen är idag borta.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 9(39)
På gården ordnades med staket mot gatan och en brandmur mot grannfastigheten 1908. På tomten planterades också fem lindar år 1910.
Den ursprungliga tanken var att inreda sex enrumslägenheter samt en samlingssal och festsal på andra våningen. Kaminer och ugnar beställdes för uppvärmning av huset och stora trappan utfördes i marmor. Stolar beställdes från Tranås och Oskar II skänkte en takkrona av papier-maché. Idén med Jugend-arkitekturen var att den skulle spegla utsidan liksom insidan och det är troligt att
färgsättningen var ljus även interiört med högt i tak och påtagligt ljusinsläpp från de stora fönstren.
Svartvita fotografier visar festsalen, nuvarande salongen så som den ursprungligen såg ut. Scenen byggdes om till sitt nuvarande utseende omkring 1973. När fönstren byggdes för och demonterades är inte känt. Foton visar salongen innan den byggdes om 1938 och anpassades för bl.a. biografverksamheten med ett sluttande golv.
Om kulören ursprungligen var ljus eller mörk i salongen är svårt att avgöra utifrån svartvita foton.
Mariefreds arbetareföreningshus under tidigt 1900-tal. Den nyputsade byggnaden har försetts med festonger och texten Arbetareföreningen. Det övre partiet är slätputsat och det nedre partiet är grövre, troligtvis spritputs.
Sockel är av natursten.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 10(39)
Festsalen/salongen i Mariefreds arbetareföreningshus omkring 1902-1920.
Fotot visar samlingssalen så som den ursprungligen såg ut.
Festsalen/salongen i Mariefreds arbetareföreningshus omkring 1920-30-tal.
Foto är taget innan ombyggnationen då salen fick nytt sluttande golv och anpassades till bioverksamheten i slutet på 1930-talet.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 11(39)
Flera moderniseringar av huset följde under de närmsta årtiondena. El installerades 1917, ett år efter att Mariefred elektrifierades. År 1924, samma år som vatten- och avloppssystemet blev färdigt i Mariefred drogs även vatten och avlopp in i huset. Det medförde en avsevärd förbättring för bostadslägenheterna i huset, särskilt för herrarna som fick bekvämlighetsinrättning installerad. Något motsvarande för kvinnor nämns inte i källorna. Efter moderniseringen kunde föreningen ta ut 10% mer i hyra för sina bostadslägenheter.
Uppvärmning med kaminer var arbetskrävande. På 1930-talet installerades därför centralvärme med en panna och värmeledning.
Möjligheten till filmvisning i salongen hade funnits sedan 1909 och i slutet på 1930-talet försågs biografen med ny utrustning och salongens golv anpassades för att ge bättre sikt från de bakre platserna. Mindre underhåll och moderniseringar fortsatte under 1940-och 50-talen trots en sviktande ekonomi.
På 1960-talet skänkte föreningen biohuset till Mariefreds stad med förbehållet att lokalerna skulle hållas tillgängliga för föreningslivet samt att föreningen skulle få disponera en tvårumslägenhet och ha tillgång till festlokalen tre gånger per år. Föreningen behöll
inventarierna som takkronan av papier-maché, två gipsstatyetterna som syns på ett av de svartvita fotona, piano m.m.
Mariefreds stad blev en del av Strängnäs kommun 1971, som då blev ägare till fastigheten Föreningen 13 med biohuset. I samband med att kommunen övertog huset installerades ny ventilationslösning i huset och en omdisponering av rum och planlösning genomfördes. 1984 rustades föreningens disponerade lokaler av de egna medlemmarna.
En del senare moderniseringar av ytskikt har utförts även efter det. År 2005 fördes fastigheten över till Strängnäs Fastighets AB.
Jugendarkitektur
Vanligt förekommande interiöra snickeridetaljer under 1900–1910 var bl.a. bröstningspaneler, vanligen av ek, ådringsmålade eller målade i vit bruten kulör. Fotpaneler omkring 40 cm höga var också vanligt förekommande. Taken var vitmålade med dekorativa taklister eller hålkärlslister i stuck. Fiskbensparkett, brädgolv och linoleummattor var det dominerande golvmaterialet. Trapphusen dominerades av marmorgolv. Innerdörrarna var ofta traditionella med fyllningar och speglar, ådringsmålade, av ek eller målade i bruten vit färg.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 12(39)
3.2 BYGGNADSHISTORIK
3.3 MARIEFREDS ARBETAREFÖRENING
Mariefreds stads och kringliggande landsorts Arbetareförening bildades 1876 med vagnmakare A. Lundgren som ordförande.
Föreningen var en av omkring 140 stycken arbetareföreningar som bildades i Sverige mellan 1860–1880. Liksom föreningen i Mariefred ägnade sig de flesta arbetareföreningarna åt bildning med
föreläsningar för föreningens medlemmar, byggde upp bibliotek och bildade musikgrupper m.m. De bedrev även belåningsverksamhet och sjukkassor. De flesta arbetareföreningar strävade även efter att äga en egen fastighet med lokaler och bostadslägenheter som kunde bidra med hyresintäkter till föreningen.
Arbetareföreningen i Mariefred bildade en sjuk- och
begravningskassa. De kostade en krona i inträdesavgift för att bli medlem och dessutom 50 öre som skulle betalas varje månad. Under 1880-talet hade föreningen omkring 70 medlemmar men växte under följande årtionden för att bli omkring 400 under 1920-talet. Med växande medlemsantal byggde föreningen upp ett kapital. De erbjöd lån till sina medlemmar mot ränta och avsatte även medel till en byggkassa för den egna fastigheten. År 1913 delades Mariefreds
1902 Byggnaden uppfördes.
1903 Tegelbyggnaden putsades.
1908 Staket och brandmur ordnades på tomten mot grannfastighet och gatan.
1909 Tillstånd till biografvisning erhölls.
1910 Fem lindar planterades på tomten.
1917 El installerades i huset.
1924 Vatten och avlopp installerades i huset.
1934 Centralvärme installerades.
1938 Scenlokalen fick sluttande golv och däromkring sattes även bio-skylten på fasaden upp.
1961 En vattenklosett installerades för biografens gäster.
1973–75 Huset byggdes om med bl.a. kontorisering, ny ventilation och ändring av planlösning.
Uppdrag: 284795, Föreningen 13 - Statusbeskrivning m.m. 2018-04-16 Beställare: Strängnäs Fastighets AB
O:\STH\284795\BK\_Text\Leverans 13(39)
stads och kringliggande landsorts Arbetareförening upp i två
föreningar: Mariefreds Arbetareförening u p a som bl.a. tog hand om fastighetsskötseln och Mariefreds Arbetareförenings sjuk- och begravningskassa. Sjukkassan förblev i föreningens regi fram till 1934 då den överläts till Södermanlands sjukkassa, som sedan blev en del av den allmänna försäkringskassan.
Förutom biografvisning så anordnades föreläsningar, fest, teater och lustresor för medlemmarna. Under 1940–1970-talet användes även stora samlingssalen på plan 2 som skolmatsal för Mariefreds elever.
År 2000 bytte föreningen namn till Mariefreds Forum, bl.a. för att inte förknippas med politiskt bundna arbetarföreningar.