4 Motstående intressen
5.4 Förutsättningar för tillstånd
Här beskrivs speciella förutsättningar för tillståndsprövning av markavvattningsfö- retag. För allmänna tillståndsfrågor när det gäller vattenverksamhet hänvisas till Naturvårdsverkets handbok 2008:5 Vattenverksamheter.
5.4.1 Rådighet
En grundläggande förutsättning för att få bedriva en vattenverksamhet är att verk- samhetsutövaren har rådighet över det aktuella vattenområdet. Rådighet innebär att verksamhetsutövaren förfogar över vattenområdet antingen genom att äga det eller genom att det finns ett avtal eller en överenskommelse med fastighetsägaren96.
I vissa fall har man i lagen97 gett andra än fastighetsägaren den grundläggande
rådigheten att bedriva vattenverksamhet. En sådan rådighet har den som vill utföra en markavvattning som kommer att beröra även andra fastigheter än den egna. Rådigheten innebär i dessa fall att initiativtagaren kan yrka på att även andra fas- tigheter ska delta i markavvattningsföretaget.
Efter beslut i MD kan en verksamhetsutövare få rätt att utföra en markavvatt- nande anläggning på någon annans mark98. Den som är beroende av att vattenför- hållandena består kan i viss utsträckning ha rådighet att utföra sådana åtgärder99.
Den omständigheten att någon har rådigheten över vattnet befriar inte från de krav på tillåtlighet och i vissa fall tillstånd som ställs upp i MB.
5.4.2 Fiskets förutsättningar ska behållas
Ytterligare en särskild förutsättning för tillstånd är att fiskeintresset särskilt ska beak- tas när vattenverksamheten utförs. Verksamhetsutövaren har skyldighet att vidta och underhålla anordningar som kan behövas för att ta hänsyn till fisket. I detta fall räknas även musslor och kräftor m.m. som fisk.100
För att minimera påverkan på fisk, kräftor och musslor kan det också vara nöd- vändigt att minimera erosion och partikeltransport från det markavvattnande områ- det genom att utforma dikeskanter på ett särskilt sätt och anlägga fångdammar, sedimentationsbassänger m.m.
Ett alternativ till kompensationsåtgärder för fisket kan vara att betala fiskeav- gift101.
5.4.3 Villkor och tidsbegränsning
Ett tillstånd till markavvattning ska förenas med villkor för att motverka skador på allmänna eller enskilda intressen om så behövs. Det framgår av 11 kap. 13 § MB. Villkoren ska utformas med hänsyn till påverkan på och konsekvenser för mark och vatten, både inom och utanför verksamhetsområdet. Det kan till exempel vara fråga om att så långt som möjligt lokalisera och utforma ett dikessystem med hän- syn till naturmiljön eller att dikningen ska utföras vid en tidpunkt som är lämplig 96 2 kap. 1-2 §§ LSV 97 2 kap. 4 och 5 §§ LSV 98 28 kap. 10 § MB 99 kap. 5 § LSV 2 100 11 kap. 8 § MB 101
med tanke på växt- och djurlivet. Det går också att ställa sådana villkor som skyd- dar naturmiljön på omgivande mark och som förhindrar t.ex. en olämplig vägdrag- ning eller användning av olämpliga maskiner. Vid behov kan också verksamhetens omfattning begränsas102.
När det gäller dikning av skogsmark kan det vara lämpligt att föreskriva att den närmare utformningen och utförandet av dikessystemet ska ske i samråd med Skogsstyrelsen.
Tillståndsmyndigheten får under vissa förutsättningar ändra, upphäva eller meddela nya villkor eller andra bestämmelser. Det kan t.ex. bli aktuellt om villko- ren i tillståndet visar sig vara otillräckliga för att motverka negativ påverkan på naturmiljön eller om det uppkommit en olägenhet av någon betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts103 .
I ett beslut om tillstånd till markavvattning ska anges tiden inom vilken åtgär- derna ska vara utförda. Om markavvattningen inte är klar när denna tid löpt ut, förfaller tillståndet. Om verksamhetsutövaren har för avsikt att utföra åtgärder efter det att tillståndet förfallit måste ett nytt tillstånd sökas104.I avsnitt 6.2 finns mer information om när tillstånd upphöra att gälla.
I tillståndet bör det anges vilket höjdsystem som har använts för att ange nivå- er. Står det inte tydligt i domen vilka nivåer man utgår ifrån blir det svårt att senare styrka om en rensning har gjorts djupare än villkoren medger.
5.4.4 Tillstånd eller dispens får inte ges i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser
Ett tillstånd eller dispens får enligt 2 kap. 6 § MB inte lämnas i strid mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (PBL). Vid pröv- ningen av ett vattenärende ligger det på tillståndsmyndigheten att avgöra om den sökta verksamheten kommer att strida mot en detaljplan eller områdesbestämmel- ser. Vid tveksamheter bör tillståndsmyndigheten samråda med kommunen.
Om en verksamhet strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelse, kan tillstånd och dispens ändå ges, men med villkor som säger att en förutsättning för tillståndet eller dispensen är att planen eller bestämmelserna ändras105.
Det är dock inget som hindrar att tillstånd eller dispens vägras exempelvis för markavvattning inom naturmark som omfattas av gällande detaljplan. Läs mer om planbestämmelser i avsnitt 10.8.1.
5.4.5 Skadeförebyggande åtgärder och kompensationsåtgärder Tillstånd och dispenser kan också förenas med villkor om att den som får nytta av tillståndet ska utföra och bekosta särskilda undersökningar av ett berört område, åtgärder för att bevara området eller åtgärder för att kompensera för det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför106. Regler om detta finns i 16 kap. 9 § MB.
102
Miljöbalken – en kommentar, del 1 Bengtsson m.fl. sid 11:34 ev s. 11:37 (supplement 5, maj 2006)
103
24 kap 5 § MB
104
11 kap. 13 § MB
105
prop. 1997/98:45, del 2,sid.205f
106
Kompensationsåtgärder som ersättning för skador i områden med höga natur- värden bör inte kunna användas som ett skäl till att få dispens från markavvatt- ningsförbudet, eftersom dispens inte ska kunna ges om naturvärdena riskerar att försämras. Däremot bör kompensationsåtgärder kunna komma ifråga efter det att dispensfrågan är avgjord. Det kan t.ex. vara aktuellt när starka allmänna intressen inkräktar på våtmarksområden med höga naturvärden eller med betydande flödes- utjämnande egenskaper.
5.4.6 Oförutsedd skada
För de markavvattningar som prövas av MD ska det i tillståndet finnas uppgifter om inom vilken tid anspråk om ersättning ska göras om det uppstår en oförutsedd skada107. Det är bara när markavvattningsärendet avgörs av MD som en sådan
tidpunkt ska fastställas108. Detta förklaras av att länsstyrelsen främst har att pröva ansökningar där enbart sökandens fastigheter berörs.
5.4.7 Samordning med VFF
Markavvattning kan förekomma i direkt anslutning till sådana vatten som har an- setts vara vattenförekomster enligt vattenförvaltningens terminologi. Det är vatten- drag, sjöar och grundvatten av något större omfattning, liksom kustvatten och vat- ten i övergångszonen mellan sött och salt vatten (estuarier). Mark kan också av- vattnas genom diken, eller till diken som inte i sig är vattenförekomster, men som indirekt påverkar en nedströms liggande vattenförekomst.
De miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheten fastställer för vattenföre- komster ska tillämpas vid tillståndsprövning. Därmed ska bestämmelserna i 2 kap. 7 § andra stycket och 16 kap. 5 § MB beaktas. De innebär dels att rimlighetsavväg- ningen inte får leda till att en miljökvalitetsnorm åsidosätts (2 kap. 7 §), dels att tillstånd, godkännande eller dispens för en ny verksamhet inte får ges om den med- verkar till att en miljökvalitetsnorm överträds (16 kap. 5 §). Men om verksamhets- utövaren samtidigt genomför kompensationsåtgärder som gör att möjligheterna att uppfylla miljökvalitetsnormen ökar i inte obetydlig utsträckning kan verksamheten tillåtas.
Den miljökvalitetsnorm som är särskilt viktig att beakta är kravet på att vatten- förekomstens aktuella status inte får försämras annat än helt tillfälligt. Det finns ännu ingen rättspraxis för att man med säkerhet ska veta hur bestämmelserna i 11 kap. MB ska tillämpas i relation till vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. En särskild svårighet är att bedöma hur de normer som ska uppnås om ett antal år bör hanteras vid en tillståndsprövning.
Även om miljökvalitetsnormer fastställs för varje vattenförekomst, är risken för överträdelse av en norm inte knuten enbart till verksamheter i omedelbar anslut- ning till vattenförekomsten. Avgörande för bedömningen är om verksamheten riskerar att medverka till att en norm överträds, oberoende av var verksamheten bedrivs. 107 22 kap. 25 MB 108 24 kap. 13 § MB
För markavvattningsföretag kan det vara svårt att knyta en normöverträdelse till en enskild verksamhet, i synnerhet om den inte direkt påverkar en vattenförekomst. För att tillämpa kraven i 2 kap. 7 § andra stycket och 16 kap. 5 § MB i ett enskilt fall kan det därför behövas ett åtgärdsprogram som stöd för en helhetssyn eller någon annan liknande typ av samlad analys av markavvattningens betydelse i stort för ett vatten.