Fall 1 – Byggnader i 1 våning

Vid nybyggnation av ett trygghetsboende i 1 våning kommer byggnadsklassen bli Br3 medan den för ett behovsprövat särskilt boende kommer bli Br2.

Utrymningssäkerhet

Utrymningssäkerhet omfattar och ställer krav på tillgång till utrymningsväg, utformning av vägar samt utformning av trappor som utgör utrymningsväg. För byggnader i 1 våning kan utrymnings-säkerheten med få förberedande åtgärder säkerställas även om byggnaden ändrar verksamhet från ett trygghetsboende till ett behovsprövat särskilt boende.

Tillgång till utrymningsväg

Att utforma byggnaden så att en av utrymningsvägarna utgörs av tillgång till fönster bör undvikas. Detta eftersom tillgång till fönster inte är godkänt som utrymningsväg från ett behovsprövat särskilt boende.

Utformning av utrymningsvägar

För att uppfylla kraven gällande utrymningssäkerhet bör gångavståndet till närmsta utrymningsväg beräknas så att kraven för behovsprövade särskilda boende uppnås direkt vid nybyggnation. Detta innebär att sammanfallande väg till utrymningsväg beräknas som 2,0 gånger den verkliga längden. På detta vis undviks för långa gångavstånd till utrymningsväg vid en framtida verksamhetsförändring.

För dörrar som ska användas för utrymning bör slagriktningen uppmärksammas. Slagriktningen sätts med fördel redan vid nybyggnation till den riktning utrymning ska ske, alltså utåtgående från bostads-rummen. Detta underlättar en eventuell ändring då omhängning på samtliga dörrar undviks. Vidare är det inte nödvändigt att redan vid nybyggnation av trygghetsboende förse dörrar till utrymningsväg med anordning som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detta eftersom åtgärden inte kräver stora insatser i byggnaden och kan med fördel utföras vid den faktiska ändringen.

Utformning av trappor som utgör utrymningsväg

Ingen anpassning anses nödvändig då utformningen är lika för både trygghetsboende och behovsprövat särskilt boende i byggnader i en våning.

Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad

För att förebygga brand- och brandgasspridning inom en byggnad finns det krav på brandcellsindelning, brandteknisk klass på ytskikt inom byggnaden samt installationsbrandskydd. Eftersom det föreligger en skillnad i byggnadsklass vid tillämpning i byggnader i 1 våning kommer kraven på ytskiktsklass och installationsbrandskydd se olika ut beroende på om verksamheten i byggnaden utgörs av trygghets-boende eller behovsprövat särskilt trygghets-boende.

Brandcellsindelning

Ingen anpassning anses nödvändig då utformningen är lika för både trygghetsboende och behovsprövat särskilt boende i byggnader i en våning.

Brandteknisk klass på ytskikt inom byggnaden

Då byggnaderna faller under olika byggnadsklasser ser ytskiktskraven olika ut beroende på vilken verk-samhet som bedrivs.

Generellt i byggnaden är kraven på väggarnas ytskikt detsamma för både Br2 och Br3 byggnader, skillnaden kommer i takytorna där Br2 byggnader har ett högre krav (C-s2,d0) än vad Br3 byggnader har (D-s2,d0). Det är även i Br2 byggnader krav på att ytskiktet ska fästas på ett obrännbart underlag

(A2-Sid 35 av 63

s1,d0) eller på brandskyddande beklädnad (K210/B-s1,d0), vilket inte är ett krav i Br3 byggnader. Nedan följer exempel på byggmaterial i respektive ytskiktsklass:

Tabell 10. Exempel på vad olika byggnadsmaterial uppfyller för olika ytskiktsklasser Ytskiktsklass Exempel på

byggnads-material

B-s1,d0 Målad gipsskiva eller

betong. Betong med glasfiberväv. Brand-skyddsbehandlade träskivor.

C-s2,d0 Gipsskiva eller betong

med tapet. Brand-skyddsbehandlade isoleringsskivor.

D-s2,d0 Trä och träbaserade

skivor

Det föreligger alltså ett högre krav på ytskikt i takytor för ett behovsprövat särskilt boende än på ett trygghetsboende. Skillnaden är att takytorna i ett trygghetsboende kan utgöras av trämaterial medan det i ett behovsprövat särskilt boende ska utgöras av exempelvis gipsskivor. Ytskiktet bör även i behovs-prövat särskilt boende fästas på ett obrännbart material eller på en brandskyddad beklädnad.

Ytskiktskraven i utrymningsvägarna påverkas även dessa beroende på om byggnaden ska utföras i byggnadsklass Br2 eller Br3. I trygghetsboende är kraven att väggarna i utrymningsvägarna ska uppfylla ytskiktsklass C-s2,d0 medan de i behovsprövade särskilda boenden ska uppfylla ytskiktsklass B-s1,d0.

Även här krävs det att ytskiktet i behovsprövat särskilt boende fästs på obrännbart material eller på en brandskyddad beklädnad. I praktiken innebär detta att väggytor i utrymningsvägarna kan utgöras av exempelvis gipsskivor i trygghetsboende medan det i ett behovsprövat särskilt boende krävs målad gipsskiva eller betong.

Huruvida det är lämpligt att uppfylla ytskiktskraven för behovsprövat särskilt boende direkt vid nybygg-nation av ett trygghetsboende beror på det enskilda fallet och berörs mer under diskussionsavsnittet senare i denna uppsats. Det föreligger en skillnad som måste beaktas vid ändring av verksamhet i bygg-naden.

Installationsbrandskydd

Ett trygghetsboende i ett plan får utföras med kablar i klass Eca då byggnaden är en Br3 byggnad. I behovsprövade särskilda boende, som faller under byggnadsklass Br2, ska kablarna utföras i klass Dca -s2,d2. Det är dock möjligt att i behovsprövade särskilda boende utföra kablarna i klass Eca med hänsyn taget till det automatiska släcksystemet. Observera att endast ett sådant avsteg får tillämpas enligt förenklad dimensionering i byggnader som inrymmer behovsprövade särskilda boenden då ett automatiskt släcksystem här utgör ett föreskriftskrav. Genom att uppfylla kabelklass Dca-s2,d2 redan vid

Sid 36 av 63

nybyggnation av ett trygghetboende i en våning undviks situationen att behöva byta ut kablar vid en ändring till ett behovsprövat särskilt boende.

Skydd mot brandspridning mellan byggnader

Enligt rikstermbanken (2017a) definieras småhus som ”bostadshus som innehåller högst två bostads-lägenheter”. Trygghetsboende, verksamhetsklass 3A, kan byggas som sammanbyggda småhus enligt avsnitt 5:611 i BBR och därmed kan småhusregler gällande skydd mot brandspridning mellan byggnader tillämpas. Detta innebär att avståndet mellan byggnader kan understiga åtta meter och ändå uppfylla föreskriftskravet om att byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader enligt avsnitt 5:61 i BBR.

Om behovsprövade särskilda boende också kan byggas som sammanbyggda småhus är oklart. Det finns inga föreskrifter eller allmänna råd gällande brandskydd som motsäger att ett behovsprövat särskilt boende inte kan bedrivas i en byggnad som är utförd som sammanbyggda småhus. Vidare finns det inte heller föreskrifter och allmänna råd gällande brandskydd som förtydligar att ett behovsprövat särskilt boende kan bedrivas i sammanbyggda småhus.

Genom att tillämpa småhusregler gällande skydd mot brandspridning mellan byggnader är det möjligt att placera byggnader med mindre än åtta meters avstånd från varandra med begränsade krav på av-skiljning i yttervägg enligt tabell 5:611 i BBR. Skulle småhusregler inte tillämpas och avståndet mellan byggnader understiga åtta meter kan tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader ändock erhållas. Detta genom att byggnaderna begränsas med skydd som motsvarar det högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad enligt avsnitt 5:61 i BBR.

Då det är oklart om behovsprövade särskilda boende får bedrivas i en byggnad som är konstruerad som sammanbyggda småhus är det rekommenderat att inte bygga enligt småhusreglerna för att hantera brandspridning mellan byggnader. För att undvika framtida problem med avstånd mellan byggnader är det rekommenderat att planera och placera byggnader så avståndet mellan byggnader uppfyller minst åtta meter alternativt begränsa brandspridning genom att ytterväggar mellan byggnader uppfyller högsta kravet för brandceller eller brandväggar i respektive byggnad.

Brandtekniska installationer

För vissa byggnader ställs krav på brandtekniska installationer såsom nödbelysning, automatiskt brand-larm, brandvarnare och utrymningsbrand-larm, automatiskt släcksystem samt dörrstängare när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Det föreligger omfattande skillnader i utförandet mellan ett trygghetsboende och ett behovsprövat särskilt boende i 1 våningsplan, vilka beskrivs nedan.

Nödbelysning

I behovsprövade särskilda boende bör utrymningsvägarna vara försedda med nödbelysning, vilket inte är ett krav i trygghetsboende. De två vanligaste nödbelysningssystemen är enligt Johan Sjöberg¹, behörig ingenjör brandlarm på företaget Brand, el & säkerhetsteknik, ett UPS system eller ett system där nödbelysningsarmaturerna förses med ström genom inbyggd batteribackup. UPS står enligt riksterm-banken (2017b) för uninterruptible power supply där nödbelysningsarmaturernas funktion säkerställs genom att samtliga armaturer är sammankopplade med kabel till ett gemensamt batteri. Sjöberg² redogjorde för att det enligt hans uppfattning och erfarenhet vanligaste och billigaste systemet är ett

1 Johan Sjöberg, Produktionsledare på brand, el & säkerhetsteknik AB, telefonsamtal den 8 augusti 2017.

2 Ibid

Sid 37 av 63

system där respektive nödbelysningsarmatur har en inbyggd batteribackup. Installationen av detta system är i efterhand vid ändring av en byggnad enklare att genomföra än vad en installation av ett UPS system skulle medföra då ett UPS system kräver kabeldragning till varje enskild nödbelysningsarmatur.

Sjöberg³ syftade till att förberedande åtgärder gällande nödbelysning inte är nödvändigt redan vid en nybyggnation av ett trygghetsboende eftersom det är förhållandevis enkelt att åtgärda i efterhand då ett system bestående av armaturer med inbyggda batterier med fördel kan användas.

Automatiskt brandlarm, brandvarnare och utrymningslarm

Här föreligger en stor skillnad mellan ett trygghetsboende och ett behovsprövat särskilt boende. I ett trygghetsboende bör anordning för tidig upptäckt och varning i händelse av brand utgöras av brand-varnare. I ett behovsprövat särskilt boende föreligger krav på automatiskt brand- och utrymningslarm.

Om enbart brandvarnare installeras vid nybyggnation och det vid ändring ska installeras ett automatiskt brand- och utrymningslarm kan installationen försvåras om inga förberedande åtgärder har beaktats vid nybyggnation. Genom att redan vid nybyggnation förbereda byggnaden med att lägga ut tomma rörnät avsett för kabeldragning menar Sjöberg⁴ att installationen blir avsevärt enklare att genomföra. Detta medför en snabbare installationstid och därmed också en billigare installationskostnad tillskillnad mot om rören ska monteras vid aktuell ändring.

Antalet våningar i byggnaden samt byggnadens utformning avgör också om tomma rör med fördel kan monteras vid nybyggnation eller inte. I en högre byggnad som är förberedd med tomma rör redan vid nybyggnation undviks problem såsom håltagning samt passage av flera olika brandcellsgränser, vilket leder till längre installationstid samt krav på tätning av genomföringar. Om det i byggnaden finns under-tak kan rör- och kabeldragningar med enkla medel installeras ovanför underunder-taket. Är byggnaden utformad utan undertak och installationen ska ske vid ändring måste kablarna enligt Sjöberg⁵ förläggas i kabellister, vilket både ökar installationstiden och inverkar på estetiken i byggnaden. Vid en ändring i en byggnad i 1 våning är förutsättningarna däremot goda att lägga rör- och kabeldragning på vindsvåning, vilket gör att förberedande åtgärder som att montera tomma rör i en byggnad i 1 våning inte är lika självklart som i en byggnad i 3–8 våningar.

Sjöberg⁶ tydliggjorde att det är en allmänt mycket bra förberedande åtgärd att montera tomma rörnät för kabeldragning oavsett om byggnaden kommer ändra verksamhet eller inte. Skulle verksamheten i byggnaden inte ändras och det inte ställs krav på ett automatiskt brand- och utrymningslarm kan rör-dragningarna användas till annat, som exempelvis fiber eller andra elinstallationer.

Automatiskt släcksystem

Automatiskt släcksystem är ett föreskriftkrav för behovsprövade särskilda boenden och får därför inte frångås. Detta innebär att vid ändring av trygghetsboende till behovsprövat särskilt boende ställs krav på installation av ett automatiskt släcksystem. Släcksystemet bör då utformas som boendesprinkler av sprinklersystem typ 3.

Utförande, installation och underhåll av boendesprinkler regleras enligt svensk standard SS 883001:2009.

Här regleras bland annat klassificering av boendesprinklersystem, utformningskriterier och hur vatten-försörjning ska säkerställas. I denna analys behandlas boendesprinkler endast översiktligt, en noggrann

3 Johan Sjöberg, Produktionsledare på brand, el & säkerhetsteknik AB, telefonsamtal den 8 augusti 2017.

4 Ibid

5 Ibid

6 Ibid

Sid 38 av 63

analys av respektive ingående delar i exempelvis installationsprocessen eller sprinklerns uppbyggnad kommer inte beaktas.

Den mest kritiska och kostnadsdrivande delen vid installation av ett boendesprinklersystem är enligt Malin Hansson⁷, projekt- och serviceledare på företaget Bravida, hur tillgång till vatten ska säkerställas.

Vidare är också installationskostnaden en kostnadsdrivande del som är möjlig att minska om förbere-dande åtgärder vidtas redan vid nybyggnation.

Tillgång till vatten är en förutsättning för att ett sprinklersystem ska kunna installeras. Hur tillgång till vatten ska uppfyllas regleras i standarden för boendesprinkler, SS 883001:2009. I standarden anges att tillgång till vatten kan uppnås på tre olika sätt, via kommunalt vattenledningsnät, lagertankar eller trycktankar. Det billigaste alternativet är att koppla upp systemet till det kommunala vattenledningsnätet och på det viset säkerställa vattenförsörjning. Detta förutsätter att tillräckligt högt tryck och flöde finns i ledningen där byggnaden ska placeras. Hansson⁸ berättar att det på senare tid blivit allt vanligare att kommunerna inte godkänner att sprinklersystem kopplas på det kommunala vattenledningsnätet. Detta beror delvis på att kommuner är rädda att få tillbaka otjänligt vatten, så kallat ”svart vatten” ut i det vanliga vattenledningsnätet. Är det inte möjligt att koppla sprinklersystemet till det kommunala vatten-ledningsnätet måste åtkomst till vatten säkerställas på annat vis. Detta kan ske med lagertankar såsom reservoarer eller med hjälp av trycktankar. Om åtkomst till vatten inte kan säkerställas via kommunalt vattenledningsnät krävs alltså att någon form av behållare som kan förvara vatten installeras. En sådan installation medför både stora utgifter men också ett behov av ett utrymme där en sådan behållare kan förvaras, lämpligen i anslutning till eller i byggnaden.

MSB har utfört en kostnadsnyttoanalys som behandlar sprinkler i särskilda boende för äldre. Här redovisas kostnaderna för att installera boendesprinkler vid nybyggnation respektive vid ombyggnation.

Med en sprinklerlivslängd på 25 år blev den årliga kostnaden vid nybyggnation ca 800 kr per vårdplats respektive ca 1050 kr per vårdplats vid ombyggnation (MSB 2012). Det blir alltså 250 kr dyrare per vård-plats och år att installera sprinkler vid en ombyggnation i förhållande till vid nybyggnation.

Antalet människor som bor i ett boende i 1 våning uppskattas till 15 stycken. Skillnaden i installations-kostnad uppgår då till 250*15=3750 kr per år. Med en uppskattad livslängd på 25 år enligt MSBs kostnadsnyttoanalys blir den totala skillnaden i installationskostnad 25*3750=93750 kr.

Installationskostnaden blir nästan 100 000 kr mindre om installationen utförs direkt vid nybyggnation av ett boende i 1 våning än om det utförs vid ändring av verksamhet i byggnaden.

Denna installationskostnad motsvarar en komplett installation, enbart förberedande åtgärder som rör-dragning och liknande kan innebära en annan skillnad i installationskostnad då hela installationen inte slutförs vid ett aktuellt skede.

Det är dock viktigt att poängtera att även om installationen av sprinklersystemet blir 100 000 kr billigare vid nybyggnation än vid ändring av byggnaden krävs det vid en installation underhåll och kontroller om sprinklersystemet ska vara fullständigt installerat och i drift. Underhåll och kontroller innebär utgifter under förvaltningstiden, något som inte föreligger om enbart förberedande åtgärder vidtas eller om installationen fullständigt utförs vid den tidpunkt då ändringen genomförs. Om fullständig installation utförs vid nybyggnation föreligger det även en risk för läckage från sprinklersystemet, vilket kan bidra

7 Malin Hansson, Projekt- och serviceledare på Bravida, telefonsamtal den 16 augusti 2017.

8 Ibid

Sid 39 av 63

till fuktskador i huset. Denna risk undviks om enbart förberedelser utförs eller om installationen utförs i sin helhet vid ändring.

Om det är lämpligt att installera boendesprinkler direkt, endast göra förberedande åtgärder såsom förbereda utrymme i schakt och dra tomma rör eller vänta och utföra en fullständig installation vid en ändring beror på situation och kommunens avsikt med byggnaden.

Att förutse vem i byggnaden, i vilken lägenhet som kommer kräva behovsprövat särskilt boende först är omöjligt. Likaså ligger det en stor osäkerhet i när första personen i byggnaden kommer vara i behov av ett behovsprövat särskilt boende. Är denna period kort, exempelvis bara några månader eller enstaka år kan förberedande åtgärder vara lönsamt. Skulle perioden däremot vara längre, exempelvis över tiotals år kan det vara lämpligt att vänta med installationen till dess att ändringen faktiskt sker.

Är avsikten att hela eller en enskild del av byggnaden ska bedrivas som behovsprövat särskilt boende då första hyresgästen har fått beslut om insats kan det som tidigare nämnts vara lämpligt att förbereda byggnaden inför en kommande verksamhetsförändring. Hansson⁹ tydliggjorde att det finns mycket att vinna genom att förbereda byggnaden inför en kommande verksamhetsförändring redan vid ny-byggnation, inte bara mindre installationskostnad per kvadratmeter och en smidigare installation, utan även mindre påverkan på de boende. Hansson¹⁰ förklarade att det finns en risk att de boende upplever en otrygghet i form av stress om en installation ska ske under tiden boende finns kvar i byggnaden och att detta undviks om förberedande åtgärder har beaktats redan vid nybyggnation.

Det innebär inte nödvändigtvis att en fullständig installation är det mest lämpliga. Förberedande åtgärder såsom ledigt utrymme för installationer och planering för var sprinklercentral kan vara belägen är enligt Hansson¹¹ några exempel på förberedande åtgärder gällande installationen. I en byggnad i 1 våning kommer det vara mindre arbete med att dra rör till sprinkleranläggningen vid en ändring om man jämför med en byggnad i 3–8 våningar. Detta eftersom en installation i en byggnad i 3–8 våningar riskerar att passera brandcellsgränser och installationen blir betydligt mer omfattande eftersom den avskiljande förmågan mellan brandcellerna måste säkerställas. I en byggnad i 1 våning kan, under förutsättning att ledigt utrymme finns, vindsutrymme nyttjas för rörinstallationer och härigenom förse respektive lägenhet med sprinkler. Detta medför att inga brandcellsgränser behöver passeras och installationen blir enklare i förhållande till i en byggnad i 3–8 våningar.

Är det däremot osäkert om byggnaden i framtiden ska bedrivas som behovsprövat särskilt boende anses det inte föreligga några anledningar att förbereda något installationsmässigt.

Oavsett om byggnaden förbereds för installation av boendesprinkler eller inte bör den som upplåter byggnaden först kontrollera hur tillgång till vatten ska säkerställas. Genom att placera byggnaden på en strategisk utvald plats där vatten till sprinklersystemet kan säkerställas genom att använda det kommunala vattenledningsnätet förhindras extra utgifter som en beläggning av en reservoar hade medfört. Som tidigare nämnt är det enligt Hansson¹² allt vanligare att kommuner inte godkänner att sprinklersystemet kopplas på det kommunala vattenledningsnätet. Detta resulterar i en ökad installationskostnad om ett behovsprövat särskilt boende ska uppföras då det krävs att en reservoar och tryckhöjande pump installeras.

9 Malin Hansson, Projekt- och serviceledare på Bravida, telefonsamtal den 16 augusti 2017.

10 Ibid

11 Ibid

12 Ibid

Sid 40 av 63

Sammanfattningsvis menade Hansson¹³ att om det redan vid nybyggnation av ett trygghetsboende införs förberedande åtgärder inför en framtida komplett installation finns det stora möjligheter att göra ekonomiska vinster i förhållande till om en komplett installation ska ske vid tidpunkt för aktuell ändring.

Dörrstängare

Genom att anpassa byggnadens utformning kan kravet på dörrstängare i behovsprövade särskilda boenden frångås. I trygghetsboende behöver dörrarna till respektive lägenhet inte utformas med dörr-stängare. Genom att utforma huset så att maximalt åtta lägenheter ansluter till gemensamma utrymme frångås även kravet på dörrstängare i behovsprövade särskilda boende. Om fler än åtta lägenheter ansluter mot gemensamt utrymme måste samtliga lägenhetsdörrar förses med dörrstängnings-automatik. Genom att vid nybyggnation planera så att maximalt åtta lägenheter ansluter till gemensamt utrymme eller att det gemensamma utrymmet skiljs av med en avskiljande konstruktion i lägst brand-teknisk klass E 15 med dörrar i klass E 15-C, undviks kravet på dörrstängare för samtliga lägenhetsdörrar.

Att uppföra en sådan avskiljande konstruktion vid aktuell ändring medför ingen stor kostnad men är det inte planerat för en avskiljande konstruktion i planlösningen från början kan det bli svårt att få till i praktiken. Det bör alltså redan vid nybyggnation av ett trygghetsboende beaktas var en avskiljande konstruktion kan eller ska placeras.

Tillträdesväg för räddningstjänsten

Byggherren bör vid nyproduktion av ett trygghetsboende säkerställa att avståndet mellan närmaste trapphus eller motsvarande angreppspunkt för räddningstjänsten och den mest avlägsna delen i byggnaden inte överstiger 50 meter. Detta avstånd är inget krav för trygghetsboende men blir gällande då verksamheten i byggnaden övergår till behovsprövat särskilt boende. Om detta inte beaktas vid nybyggnation och det vid ändring visar sig att tillträdesvägen överstiger 50 meter, kan det bli problematiskt att åtgärda utan att det medför ett stort ingrepp i byggnaden och på byggnadens utformning.

Bärverk

Då byggnader som används som trygghetsboende och behovsprövade särskilda boende i en våning ska

Då byggnader som används som trygghetsboende och behovsprövade särskilda boende i en våning ska