Detta avsnitt syftar till att presentera resultatet utifrån föregående analys av vilka krav som skiljer sig i utförandet av ett trygghetsboende och ett behovsprövat särskilt boende gällande brandskydd samt vilka förberedande anpassningar som är lämpliga att utföra.
Samtliga förberedande åtgärder som har identifierats är inte nödvändiga att tillämpa i alla byggnader.
Utifrån analysen finns det förberedande åtgärder som är av absolut vikt för att överhuvudtaget ha möjlighet att i framtiden ändra verksamhet till behovsprövat särskilt boende. Vidare finns det förbere-dande åtgärder som är möjliga att åtgärda i sin helhet vid en aktuell ändring men som rekommenderas att utföras redan vid nybyggnation, av olika skäl som presenteras senare i aktuellt avsnitt. Till sist presenteras förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid en nybyggnation av ett trygghetsboende och som därmed kan åtgärdas vid tidpunkt för aktuell ändring.
För att tydligt presentera resultatet delas avsnittet in i underrubriker där följande rubriker finns:
• Förberedande åtgärder som är av absolut vikt vid nybyggnation.
Här presenteras åtgärder som är svåra, omöjliga eller mycket kostnadsdrivande att ändra i efterhand vid aktuell ändring.
• Förberedande åtgärder som är rekommenderade vid nybyggnation.
Här presenteras åtgärder som är möjliga att genomföra vid tidpunkt för aktuell ändring men som rekommenderas att utföras redan vid nybyggnation, av olika anledningar.
• Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybyggnation.
Här presenteras åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybyggnation. Det kan handla om åtgärder som inte medför några svårigheter att utföra vid ändring i förhållande till vid ny-byggnation eller som genererar onödiga utgifter under förvaltningstid fram till dess att ibruk-tagande blir aktuellt.
Resultatet presenteras som tre olika fall med följande upplägg:
• Fall 1 behandlar förberedande åtgärder som enbart berör byggnader i 1 våning.
• Fall 2 behandlar förberedande åtgärder som enbart berör byggnader i 3–8 våningsplan.
• Fall 3 behandlar förberedande åtgärder som är oberoende av antalet våningsplan. Dessa åtgärder är alltså gemensamma för byggnader i 1 våning och byggnader i 3–8 våningar.
5.1 Fall 1 – Byggnader i 1 våning
Följande förberedande åtgärder berör endast byggnader i ett våningsplan.
5.1.1 Förberedande åtgärder som är av absolut vikt vid nybyggnation
- Om bärverket i byggnadens huvudsystem utförs i brandteknisk klass R15 vid nyproduktion av ett trygghetsboende krävs omfattande åtgärder vid en ändring till ett behovsprövat särskilt boende. Eftersom det både är kostnadsdrivande och svårt under brukstid att förstärka bärverket anses det vara av absolut vikt att utföra bärverk som tillhör byggnadens huvudsystem i brand-teknisk klass R30 istället för R15 direkt vid nybyggnation.
Sid 51 av 63
5.1.2 Förberedande åtgärder som är rekommenderade vid nybyggnation.
Att uppfylla ytskiktskrav för behovsprövade särskilda boenden direkt vid nybyggnation ses som en rekommenderad åtgärd. Kraven på ytskikt kan åtgärdas i efterhand men kan resultera i onödiga kostnader beroende på vilken typ av ytskikt som väljs vid nybyggnation. Som tidigare nämnts i analysen är det osäkert när första individ i byggnaden kräver behovsprövat särskilt boende. När detta sker har individen rätt till ett tillfredställande brandskydd som uppfyller de krav som ställs för ett behovsprövat särskilt boende. Följande ytskiktskrav är då att rekommen-dera.
Generellt i byggnaden:
Ytskikt i takytor bör uppfylla ytskiktsklass C-s2,d0 fäst på ett obrännbart material eller på brand-skyddande beklädnad. Detta innebär att ytskikten i takytorna bör utgöras av exempelvis gips eller betong.
Ett utförande utan förberedelse innebär att takets ytskikt utförs i lägst brandteknisk klass D-s2,d0.
I utrymningsvägar:
Ytskikt på väggytor bör uppfylla ytskiktsklass B-s1,d0 fäst på ett obrännbart material eller på brandskyddande beklädnad. Detta innebär att ytskikten på väggytor bör utgöras av exempelvis målad gipsskiva eller betong.
Ett utförande utan förberedelse innebär att väggarnas ytskikt utförs i lägst brandteknisk klass C-s2,d0.
- Genom att planera och placera byggnader så avståndet mellan byggnader uppfyller minst åtta meter alternativt genom att ytterväggar mellan byggnader uppfyller högsta kravet för brand-celler eller brandväggar i respektive byggnad begränsas brandspridning mellan byggnader.
- För att underlätta en framtida installation av ett boendesprinklersystem är det rekommenderat att förbereda ett utrymme för kommande rördragning. Om byggnaden är utformad med vind där utrymme finns för installationer bör det säkerställas att det finns utrymme kvar för framtida förläggning av rör till sprinklersystemet.
5.1.3 Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybygg-nation.
- Att dra tomma rör för kommande installation av boendesprinkler anses inte vara nödvändigt redan vid en nybyggnation av ett trygghetsboende i 1 våning. Detta eftersom det med stor sannolikhet finns en vind att nyttja för montering av rör och att installationen då inte möter några hinder som gör skäl för förberedande åtgärder i form av att förlägga tomma rör.
Sid 52 av 63
5.2 Fall 2 – Byggnader i 3–8 våningar
Följande förberedande åtgärder berör endast byggnader i 3–8 våningsplan.
5.2.1 Förberedande åtgärder som är av absolut vikt vid nybyggnation
- En av utrymningsvägarna i ett trygghetsboende kan ersättas av tillgång till fönster, vilket inte är acceptabelt i ett behovsprövat särskilt boende. För att överhuvudtaget ha möjlighet att ändra verksamhet till behovsprövat särskilt boende i byggnaden måste det finnas möjlighet att säkerställa två av varandra oberoende utrymningsvägar. Detta anses därför vara av absolut vikt vid nybyggnation. Två av varandra oberoende utrymningsvägar kan säkerställas antingen genom att utforma byggnaden som ett loftgångshus eller genom att skapa sammanbundna trapphus.
- Trappor som utgör utrymningsväg bör utformas som raka trappor och inte spiraltrappor eftersom spiraltrappor inte får utgöra utrymningsväg i behovsprövade särskilda boende. Genom att tillämpa raka trappor direkt undviks att spiraltrappor måste bytas ut vilket hade medfört onödiga utgifter.
5.2.2 Förberedande åtgärder som är rekommenderade vid nybyggnation.
- Om två av varandra oberoende utrymningsvägar säkerställs genom sammanbundna trapphus bör trapphusens avstånd till varandra minimeras för att minska korridorens längd. Genom att placera trapphusen i nära anslutning till varandra undviks att potentiell boyta tas i anspråk i större omfattning än vad som är nödvändigt och därmed blir utformningen så kostnadseffektiv som möjligt.
- I ett trygghetsboende kan lägenheterna utformas i samma brandcell upp till två våningsplan medan det i ett behovsprövat särskilt boende ställs krav att lägenheterna ska delas in i brandceller i maximalt ett våningsplan. En rekommenderad åtgärd direkt vid nybyggnation är att dela in bostadslägenheterna i brandceller i ett våningsplan för att undvika kravet på minst en utrymningsväg från varje plan. Skulle bostadslägenheterna i trygghetsbostaden utformas i flera våningar måste framtida kostnadsdrivande åtgärder vidtas för att behovsprövat särskilt boende ska kunna bedrivas.
- Att montera tomma rör till kommande sprinklerinstallation i en byggnad i 3–8 våningar är en rekommenderad förberedande åtgärd. Denna åtgärd är möjlig att utföra i sin helhet vid aktuell ändring men underlättar framtida installationsarbete avsevärt eftersom det vid nybyggnation är enklare att passera brandcellsgränser och säkerställa att den avskiljande förmågan kvarstår.
Genom att lägga ut tomma rör redan vid nybyggnation undviks också risken att de boende upplever en otrygghet som en installation under byggnadens driftstid hade inneburit.
5.2.3 Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybygg-nation.
- Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybyggnation och som enbart berör byggnader i 3–8 våningsplan saknas
Sid 53 av 63
5.3 Fall 3 – Gemensamt för byggnader i 1 våning respektive 3–8 våningsplan
Följande förberedande åtgärder är gemensamma och berör både byggnader i ett våningsplan och byggnader i 3–8 våningsplan.
5.3.1 Förberedande åtgärder som är av absolut vikt vid nybyggnation
- Att utforma byggnaden så att gångavstånd till närmaste utrymningsväg uppfyller kraven för behovsprövade särskilda boende direkt vid nybyggnation anses vara av absolut vikt vid nybygg-nation. Detta eftersom för långa gångavstånd till utrymningsväg kan medföra svårigheter att uppfylla kraven vid aktuell ändring. Genom att räkna sammanfallande väg till utrymningsväg som 2,0 gånger den verkliga längden som är kravet för behovsprövade särskilda boenden istället för 1,5 gånger den verkliga längden som är kravet för trygghetsboenden, undviks risken att svåra och kostnadsdrivande åtgärder behöver vidtas för att uppfylla kraven på gångavstånd till närmaste utrymningsväg.
- Att kontrollera hur tillgång till vatten kan säkerställas för att överhuvudtaget ha möjlighet att installera ett boendesprinklersystem anses vara av absolut vikt redan vid nybyggnation. Detta innebär att kontrollera om kommunens vattenledningsnät kan användas, både med hänsyn till tryck och flöde men också om det är godkänt av kommunen att sprinklersystemet kopplas på deras vattenledningsnät. Om det inte är möjligt att koppla sprinklersystemet på det kommunala vattenledningsnätet bör det kontrolleras om och hur reservoar och tryckhöjande pump kan installeras på aktuell plats innan byggnaden uppförs.
5.3.2 Förberedande åtgärder som är rekommenderade vid nybyggnation.
- I ett trygghetsboende kan dörrar utformas med valfri slagriktning i förhållande till i ett behovsprövat särskilt boende där dörrar avsedda för utrymning ska vara utformade med slagriktning i utrymningsriktningen. Genom att montera dörrar som används för utrymning så slagriktning är i utrymningsriktning undviks framtida omhängning av dörrarna. Detta kan utföras vid aktuell ändring men ses som en rekommenderad åtgärd redan vid nybyggnation då framtida kostnader undviks.
- För att möjliggöra andra avsteg med hänsyn till automatiskt släcksystem är det rekommenderat att använda kablar som uppfyller kabelklass Dca-s2,d2 direkt vid nybyggnation.
- Dörrar till bostäder i trygghetsboenden kan utformas utan dörrstängare. Detsamma gäller för behovsprövade särskilda boenden under förutsättningar att maximalt åtta lägenheter ansluter mot gemensamt utrymme. Genom att anpassa byggnadens utformning så maximalt åtta lägenheter ansluter mot gemensamt utrymme undviks kravet på dörrstängare, vilket i flerbostadshus utgör en kostnadsdrivande installation.
- I ett behovsprövat särskilt boende ställs krav på maximalt 50 meters insatsväg för räddningstjänsten, vilket inte regleras för trygghetsboenden. Det anses därför vara rekommenderat att säkerställa att avståndet mellan närmaste trapphus eller motsvarande angreppspunkt för räddningstjänsten och den mest avlägsna delen i byggnaden inte överstiger 50 meter för att uppfylla kraven på tillträdesväg för räddningstjänsten i behovsprövade särskilda boende.
- I trygghetsboenden ska anordning för tidig upptäckt och varning i händelse av brand utgöras av brandvarnare medan det i ett behovsprövat särskilt boende ställs krav på ett automatiskt
Sid 54 av 63
brand- och utrymningslarm. Att förbereda kommande kabeldragning till automatiskt brand- och utrymningslarm genom att montera tomma rörnät vid nybyggnation ses som en rekommenderad förberedande åtgärd för att underlätta framtida installation och därav också minska installationskostnaden.
- Vid en verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende ska byggnaden utrustas med boendesprinkler. Redan vid nybyggnad av ett trygghetsboende är det rekommenderat att planera och förbereda ett utrymme där sprinkleranläggning och eventuell tryckhöjande pump kan placeras. Ett sådant utrymme kan i efterhand bli svårt att tillhandahålla eftersom det ställs krav på brandteknisk avskiljning och skydd i form av automatiskt släcksystem. Det är heller inte godkänt att dessa placeras i ett utrymme som nyttjas för annat ändamål som exempelvis i ett förråd.
5.3.3 Förberedande åtgärder som inte anses nödvändiga vid nybygg-nation.
- Dörrar till utrymningsväg i ett behovsprövat särskilt boende ska förses med anordning som gör det möjligt för personer att återvända efter passage, vilket inte är ett krav i trygghetsboenden.
Att förse dörrar med anordning som möjliggör för personer att återvända efter passage anses inte nödvändigt vid nybyggnation av ett trygghetsboende då detta motsvarar samma arbete vid en ändring som vid en nybyggnation. Det kan med fördel åtgärdas vid aktuell ändring.
- I ett behovsprövat särskilt boende bör utrymningsvägarna förses med nödbelysning, vilket inte är ett krav i trygghetsboenden. Installation av nödbelysning anses inte nödvändigt vid en nybyggnation då några svårigheter inte förväntas uppstå i samband med ändring av byggnaden.
Installationen anses inte heller innebära några ökade kostnader vid en ändring i förhållande till vid en nybyggnation.
Sid 55 av 63