Fall 2 – Byggnader i 3–8 våningar

För byggnader i 3–8 våningar föreligger ingen skillnad i byggnadsklass mellan ett trygghetboende och ett behovsprövat särskilt boende, byggnadsklassen blir Br1.

Utrymningssäkerhet

Utrymningssäkerhet omfattar och ställer krav på tillgång till utrymningsväg, utformning av utrymnings-vägar samt utformning av trappor som utgör utrymningsväg. För byggnader i 3–8 våningar föreligger stora skillnader på hur tillfredställande utrymningssäkerhet ska säkerställas. Om förberedande åtgärder inte vidtas vid nybyggnation krävs omfattande förändringar vid tidpunkt för aktuell ändring.

Tillgång till utrymningsväg

Skillnaderna vad gäller kraven på tillgång till utrymningsvägar är stora mellan ett trygghetsboende och ett behovsprövat särskilt boende i 3–8 våningar. Om ett trygghetsboende ska vara möjligt att ändra till ett behovsprövat särskilt boende krävs omfattande förändringar, om detta inte redan vid nybyggnation beaktats. I ett behovsprövat särskilt boende ska det, enligt BBR avsnitt 5:321, alltid finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar förutom i markplanet där dörr direkt till säker plats kan utgöra den enda utrymningsvägen enligt avsnitt 5:322. Eftersom trapphus Tr1 och Tr2 inte får utgöra enda utrymnings-vägen i ett behovsprövat särskilt boende som i ett trygghetsboende är det vid nybyggnation av ett trygghetsboende inte lämpligt att använda denna utformning som tillgång till utrymningsväg. Vidare är det inte heller aktuellt att projektera för utrymning från fönster med hjälp av räddningstjänsten, då behovsprövade särskilda boenden ska kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänst.

En förberedelse som är av yttersta vikt för om ett trygghetsboende ska kunna ändras till ett behovsprövat särskilt boende är alltså hur två av varandra oberoende utrymningsvägar ska uppfyllas, utan att tillämpa ovan nämnda alternativ som enbart är genomförbart för ett trygghetsboende i detta fall.

Problemet kan enligt följande lösas på tre olika sätt:

1. Loftgångshus med tillgång till ett trapphus i vardera ände av loftgången.

2. Binda samman två intilliggande trapphus med varandra.

3. Utvändig trappa från respektive lägenhet.

Alternativ 1 och 2 anses vara de mest genomförbara utifrån ett rimlighets- och kostnadsperspektiv.

Teoretiskt hade alternativ 3 medfört att kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar hade uppfyllts men denna utformning är varken estetiskt eller ekonomiskt tilltalande, därav kommer alternativ 3 inte analyseras vidare.

Loftgångshus

Om kommunens detaljplan inte begränsar möjligheterna att bygga ett loftgångshus kan denna utformning redan vid nybyggnation uppfylla framtida krav på två av varandra oberoende utrymnings-vägar. Kommunens detaljplan visar hur mark och vatten får användas och hur bebyggelsen ska se ut.

Detaljplanen reglerar alltså både var byggnader får uppföras och hur utformningen får se ut (Boverket 2016).

Utformningen av ett loftgångshus kan variera från byggnad till byggnad, ett exempel på utformning är enligt figur 16 nedan:

Sid 42 av 63

Genom att placera ett trapphus i vardera ände av loftgången uppfyller byggnaden kraven på två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymningsvägen mellan trapphusen utgör då en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar enligt avsnitt 5:321 i BBR och bör avskiljas i enheter om högst 60 meters längd.

Sammanbundna trapphus

I de fall där detaljplanen motsäger att ett loftgångshus inte får uppföras på aktuell plats, eller om det av annan anledning inte är aktuellt med ett loftgångshus kan problemet med två av varandra oberoende utrymningsvägar lösas genom att binda samman två trapphus med varandra genom en horisontell passage eller korridor. Ett vanligt sätt att bygga flerbostadshus är att anordna trapphusen med kontinuerligt avstånd mellan varandra som illustreras i figur 17 nedan:

I detta fall utgör trapphuset den enda utrymningsvägen om behovsprövat särskilt boende ska bedrivas i byggnaden, vilket inte uppfyller kraven på två av varandra oberoende utrymningsvägar. Genom att binda samman trapphusen med varandra med hjälp av en horisontell passage eller korridor kan utrymning ske antingen via trapphus, som utgör gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar enligt Figur 16. Exempel på uppbyggnad av ett loftgångshus

Figur 17. Exempel på en vanligt förekommande placering av trapphus i flerbostadshus

Sid 43 av 63

avsnitt 5:321 i BBR, samt via korridor som i detta fall utgör den andra utrymningsvägen. Byggnaden uppfyller därför kravet på två av varandra oberoende utrymningsvägar.

Att binda samman trapphus på detta sätt kräver att boyta tas i anspråk, vilket medför mindre yta för byggherren att hyra ut. Genom att låta denna yta vara en del av en eller flera lägenheter under den tid då enbart trygghetsboende bedrivs undviker byggherren att boyta inte används på ett optimalt sätt. När det sedan krävs en ändring av byggnaden till ett behovsprövat särskilt boende tas en förbestämd yta i anspråk för att konstruera en korridor mellan aktuella trapphus, se figur 18. Detta förutsätter och måste troligen regleras i hyresavtal att hyresgästerna i de drabbade lägenheterna är väl bekanta med situationen och vad som kommer ske när verksamheten i byggnaden förändras från ett trygghetsboende till ett behovsprövat särskilt boende.

I praktiken innebär detta att boyta tas i anspråk och en ny vägg i brandteknisk klass EI 60 sätts upp som skiljer av drabbade lägenheter från den nya korridoren. Hur detta utformas bäst för att stjäla så lite boyta som möjligt är en fråga för arkitekten men ett exempel kan vara följande, se figur 18.

Figur 18. Exempel på sammanbundna trapphus i flerbostadshus

Genom att planera byggnaden så att trapphusen kommer så nära varandra som möjligt minskar den boyta som behöver tas i anspråk för korridoren. Byggherren bör alltså vid nybyggnation beakta vilka möjligheter som finns att placera trapphusen i närmre anslutning till varandra för att på ett så kostnads-effektivt sätt som möjligt uppfylla kraven på två av varandra oberoende utrymningsvägar vid ändring från ett trygghetsboende till ett behovsprövat särskilt boende.

Sid 44 av 63

Om korridoren mellan trapphusen ska uppföras direkt vid nybyggnation eller i anslutning till ändring av byggnaden är upp till byggherren att avgöra. Om trapphusen binds samman redan vid nybyggnation förlorar byggherren yta att hyra ut men sparar arbete vid den aktuella ändringen. Som tidigare nämnt är det svårt att avgöra vem i bostaden som blir behovsprövad först samt hur lång tid det tar tills detta sker, vilket är en avgörande faktor till om det är rekommenderat att binda samman trapphusen redan vid nybyggnation eller vid den aktuella ändringen.

Om trapphusen binds samman med hjälp av korridoren redan vid nybyggnation av ett trygghetsboende kan utrymning säkerställas genom dessa två utrymningsvägar. Skulle korridoren tillkomma vid ändringen förutsätter detta att utrymning primärt kan ske via aktuellt trapphus samt från fönster med hjälp av räddningstjänsten under den tid då enbart trygghetsboende bedrivs.

Utformning av utrymningsvägar

För att uppfylla kraven gällande utrymningssäkerhet bör gångavståndet till närmsta utrymningsväg beräknas så att kraven för behovsprövade särskilda boende uppnås direkt vid nybyggnation. Detta innebär att sammanfallande väg till utrymningsväg beräknas som 2,0 gånger den verkliga längden. På detta vis undviks för långa gångavstånd till utrymningsväg vid en framtida verksamhetsförändring.

För dörrar som ska användas för utrymning bör slagriktningen uppmärksammas. Slagriktningen sätts med fördel redan vid nybyggnation till den riktning utrymning ska ske, alltså utåtgående från bostads-rummen. Detta underlättar en eventuell ändring då omhängning på samtliga dörrar undviks. En situation där slagriktningen på dörrar riskerar att vara mot utrymningsriktningen är fallet med sammanbundna trapphus. I korridoren som binder samman trapphusen med varandra kommer dörrarna bara kunna öppnas i en slagriktning, beroende från vilket trapphus personerna utrymmer genom korridoren kommer alltså dörren att öppnas antingen i utrymningsriktning eller mot utrymningsriktningen. Genom att tillämpa analytisk dimensionering kan det vara möjligt att göra avsteg från att samtliga dörrar behöver ha en slagriktning i utrymningsriktningen och därmed tillåta att minst en av dörrarna öppnas mot utrymningsriktningen. Då denna studie enbart behandlar förenklad dimensionering analyseras problemet inte vidare.

Vidare är det inte nödvändigt att redan vid nybyggnation av trygghetsboende förse dörrar till utrym-ningsväg med anordning som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detta eftersom åtgärden inte kräver stora insatser i byggnaden och kan med fördel utföras vid den faktiska ändringen.

Utformning av trappor som utgör utrymningsväg

Eftersom spiraltrappor inte får användas som utrymningsväg i ett behovsprövat särskilt boende är det rekommenderat att avstå från detta och istället använda raka trappor redan vid nybyggnation. På detta sätt undviks en framtida hög kostnad som en ombyggnad av spiraltrappor hade inneburit.

Skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnad

För att förebygga brand- och brandgasspridning inom en byggnad finns det krav på brandcellsindelning, brandteknisk klass på ytskikt inom byggnaden samt installationsbrandskydd. Genom att anpassa byggnadens utformning och val av produkter kan skydd mot brand- och brandgasspridning inom byggnaden begränsas och även uppfylla ställda krav på behovsprövade särskilda boende i 3–8 våningar.

Brandcellsindelning

I trygghetsboende får brandcellsindelningen omfatta utrymmen i fler än två plan, vilket inte gäller för behovsprövade särskilda boenden. Det vanligaste utförandet av traditionella bostadslägenheter är att

Sid 45 av 63

utföra lägenheten i ett våningsplan. Genom att undvika att utföra bostadslägenheterna i brandceller i fler än ett plan kan framtida verksamhetsförändring till behovsprövade särskilda boende förenklas.

Brandteknisk klass på ytskikt inom byggnaden

Då kraven på ytskikt till stor del beror på vilken byggnadsklass som byggnaden tillhör föreligger liknande krav på ytskikt oberoende om verksamheten utgörs av trygghetsboende eller behovsprövat särskilt boende i byggnader i 3–8 våningsplan, då båda byggnaderna hänförs till byggnadsklass Br1. En anpassning gällande ytskikten anses därför inte nödvändig.

Installationsbrandskydd

Då kablar bör utföras i lägst klass Dca-s2,d2 i både trygghetsboende och behovsprövade särskilda boende i byggnader som tillhör byggnadsklass Br1, föreligger ingen nödvändig anpassning vid en ny-byggnation av ett trygghetsboende. I behovsprövade särskilda boende är det möjligt att utföra kablarna i klass Eca med hänsyn till det automatiska släcksystemet. Observera att endast ett sådant avsteg får tillämpas enligt förenklad dimensionering i byggnader som inrymmer behovsprövade särskilda boenden då ett automatiskt släcksystem här utgör ett föreskriftskrav.

Skydd mot brandspridning mellan byggnader

Ingen anpassning anses nödvändig då utformningen är lika för både trygghetsboende och behovsprövat särskilt boende i byggnader i 3–8 våningsplan.

Brandtekniska installationer

För vissa byggnader ställs krav på brandtekniska installationer såsom nödbelysning, automatiskt brand-larm, brandvarnare och utrymningsbrand-larm, automatiskt släcksystem samt dörrstängare när detta är en förutsättning för brandskyddets utformning. Det föreligger omfattande skillnader i utförandet mellan ett trygghetsboende och ett behovsprövat särskilt boende i 3–8 våningsplan, vilka beskrivs nedan.

Nödbelysning

I behovsprövade särskilda boende bör utrymningsvägarna vara försedda med nödbelysning, vilket inte är ett krav i trygghetsboende. De två vanligaste nödbelysningssystemen är enligt Johan Sjöberg¹⁴, behörig ingenjör brandlarm på företaget Brand, el & säkerhetsteknik, ett UPS system eller ett system där nödbelysningsarmaturerna förses med ström genom inbyggd batteribackup. UPS står enligt riksterm-banken (2017b) för uninterruptible power supply där nödbelysningsarmaturernas funktion säkerställs genom att samtliga armaturer är sammankopplade med kabel till ett gemensamt batteri. Sjöberg¹⁵ redogjorde för att det vanligaste och billigaste systemet är ett system där respektive nödbelys-ningsarmatur har en inbyggd batteribackup. Installationen av detta system är i efterhand vid ändring av en byggnad enklare att genomföra än vad en installation av ett UPS system skulle medföra då ett UPS system kräver kabeldragning till varje enskild nödbelysningsarmatur. Sjöberg¹⁶ syftade till att förberedande åtgärder gällande nödbelysning inte är nödvändigt redan vid en nybyggnation av ett trygghetsboende eftersom det är förhållandevis enkelt att åtgärda i efterhand då ett system bestående av armaturer med inbyggda batterier med fördel kan användas.

14 Johan Sjöberg, Produktionsledare på brand, el & säkerhetsteknik AB, telefonsamtal den 8 augusti 2017.

15 Ibid

16 Ibid

Sid 46 av 63 Automatiskt brandlarm, brandvarnare och utrymningslarm

Här föreligger en stor skillnad mellan ett trygghetsboende och ett behovsprövat särskilt boende. I ett trygghetsboende bör anordning för tidigt upptäckt och varning i händelse av brand utgöras av brand-varnare. I ett behovsprövat särskilt boende föreligger krav på automatiskt brand- och utrymningslarm.

Om enbart brandvarnare installeras vid nybyggnation och det vid ändring ska installeras ett automatiskt brand- och utrymningslarm kan installationen försvåras om inga förberedande åtgärder har beaktats vid nybyggnation. Genom att redan vid nybyggnation förbereda byggnaden genom att lägga ut tomma rörnät avsett för kabeldragning menar Sjöberg¹⁷ att installationen blir avsevärt enklare att genomföra.

Detta medför en snabbare installationstid och därmed också en billigare installationskostnad tillskillnad mot om rören ska monteras vid aktuell ändring.

Antalet våningar i byggnaden samt byggnadens utformning avgör också om tomma rör med fördel kan monteras vid nybyggnation eller inte. I en högre byggnad som är förberedd med tomma rör redan vid nybyggnation undviks problem såsom håltagning samt passage av flera olika brandcellsgränser, vilket leder till längre installationstid samt krav på tätning av genomföringar. Om det i byggnaden finns undertak kan rör- och kabeldragningar med enkla medel installeras ovanför undertaket. Är byggnaden utformad utan undertak och installationen ska ske vid ändring måste kablarna enligt Sjöberg¹⁸ förläggas i kabellister, vilket både ökar installationstiden och även inverkar på estetiken i byggnaden.

Sjöberg¹⁹ tydliggjorde att det är en allmänt mycket bra förberedande åtgärd att montera tomma rörnät för kabeldragning oavsett om byggnaden kommer ändra verksamhet eller inte. Skulle verksamheten i byggnaden inte ändras och det inte ställs krav på ett automatiskt brand- och utrymningslarm kan rör-dragningarna användas till annat som exempelvis fiber eller andra elinstallationer.

En rekommenderad förberedande åtgärd i byggnader i 3–8 våningar är därför att montera tomma rörnät avsedda för kabeldragning. Att lägga ut tomma rörnät redan vid nybyggnation bidrar inte till stora utgifter i förhållande till hela byggnationskostnaden och de fördelar som detta innebär vid en aktuell ändring. Det är inte heller en kostnad som inte riskerar att nyttjas under byggnadens brukstid då rören även kan användas till andra elinstallationer om behovet finns.

Automatiskt släcksystem

För byggnader i 3–8 våningar föreligger samma krav som vid ändring i en byggnad i 1 våning, byggnaden ska uppfylla kravet på automatiskt släcksystem vid en ändring från trygghetsboende till ett behovsprövat särskilt boende. Vidare gäller även här tillämpning av standarden för boendesprinkler SS 883001:2009 som bland annat reglerar hur tillgång till vatten kan säkerställas.

Tillgång till vatten kan med fördel säkerställas genom det kommunala vattenledningsnätet under förutsättning att tillräckligt tryck finns tillgängligt i ledningen och att kommunen inte motsäger sig denna möjlighet. För byggnader i 3–8 våningar finns risken att trycket i det kommunala vattenlednings-nätet inte är tillräckligt högt för att säkerställa att samtliga våningar har det skydd som föreskrivs i SS 883001:2009. För att säkerställa att trycket i sprinklersystemet ska uppfylla de krav som finns kan en tryckhöjande pump installeras, denna ska då enligt standarden placeras i ett utrymme försett med sprinkler. Pumpen ska placeras i ett utrymme som endast är avsett för detta ändamål och som är avskilt

17 Johan Sjöberg, Produktionsledare på brand, el & säkerhetsteknik AB, telefonsamtal den 8 augusti 2017.

18 Ibid

19 Ibid

Sid 47 av 63

från övriga utrymmen med en brandcellsgräns som uppfyller 60 minuter. Det är alltså inte tillåtet att placera en sådan pump i samma utrymme som används som ett förråd eller annan verksamhet.

Utifrån MSBs kostnadsnyttoanalys gällande sprinkler i särskilda boende för äldre kan en skillnad i installationskostnad beräknas om installationen sker i samband med nybyggnation eller i samband med ändring av byggnaden. Enligt tidigare resonemang och MSBs kostnadsnyttoanalys blir installations-kostnaden 250 kr dyrare per vårdplats och år om installationen sker vid en ändring tillskillnad från vid nybyggnation (MSB 2012).

Antalet människor som bor i ett boende i 3–8 våningar varierar beroende på antalet våningar och utformning av bostadslägenheterna. För att uppskatta skillnaden på installationskostnaden att införa boendesprinkler vid nybyggnation eller ändring antas denna siffra vara 40 stycken. Skillnaden i installationskostnad uppgår då till 250*40=10 000 kr per år. Med en uppskattad livslängd på 25 år enligt MSBs kostnadsnyttoanalys blir den totala skillnaden i installationskostnad 25*10 000=250 000 kr.

En komplett installation vid nybyggnation tillskillnad från en likadan installation vid en ändring i byggnaden blir alltså en kvarts miljon billigare om byggnaden rymmer 40 boenderum. Denna kostnads-skillnad ökar ju fler boenderum som byggnaden består av.

Liksom för byggnader i 1 våning är det viktigt att poängtera att en komplett installation direkt vid ny-byggnation inte enbart innebär en mindre installationskostnad utan även ökade utgifter under förvaltningstiden såsom kontroller och underhåll av befintligt boendesprinklersystem. Det föreligger även en risk för läckage och därav fuktskador i byggnaden, vilket undviks om enbart förberedelser utförs eller om installationen utförs i sin helhet vid ändring.

Med utgångspunkt att hela eller enskild del av byggnaden kommer bedrivas som behovsprövat särskilt boende är vissa förberedande åtgärder att rekommendera. Liksom för byggnader i 1 våning är det osäkert när en ändring kan komma att ske, då detta beror på de boendes hälsoutveckling och förmåga att klara sig på egen hand. Om förberedande åtgärder ska ske eller om en fullständig installation sker vid ändring är upp till byggherren att avgöra. Hansson²⁰ menar dock att det finns fler fördelar med att förbereda en byggnad i 3–8 våningar än en byggnad i 1 våning eftersom installationen i en högre byggnad blir mer komplicerad. En högre byggnad innebär också fler boende som blir drabbade av aktuell ändring, skulle komplett installation ske vid ändring finns enligt Hansson²¹ risk att de boende känner otrygghet i form av stress. Då en ändring blir aktuell i nära anslutning till nybyggnation kan följande förberedande åtgärder enligt Hansson²² underlätta en installation och minska utgifterna kraftigt.

1. Kontrollera hur tillgång till vatten kan säkerställas, kan kommunala vattenledningsnät nyttjas på den plats där byggnationen är avsedd att vara?

2. Dra rör till sprinklersystem i schakt och ut till respektive bostadslägenhet.

3. Förbereda utrymme avsedd för tryckhöjande pump.

4. Förbereda utrymme för placering av sprinklercentral.

20 Malin Hansson, Projekt- och serviceledare på Bravida, telefonsamtal den 16 augusti 2017.

21 Ibid

22 Ibid

Sid 48 av 63

Enligt Hansson²³ är en av de mest kostnadsdrivande delarna vid installation av sprinkler hur tillgång till vatten ska säkerställas. Genom att kontrollera om tillgång till vatten kan säkerställas från det kommunala vattenledningsnätet undviks extra kostnader som en reservoar eller ett tryckhöjande kärl hade medfört.

Att förbereda rör till sprinklersystemet vid nybyggnation underlättar arbetet med att passera brandcells-gränser då den avskiljande förmågan med större säkerhet kan kontrolleras utan att byggnaden ännu är i drift. Installationen behöver inte medföra att rören fylls med vatten, dessa kan förbli tomma till dess att driftsättning blir aktuellt. Genom att behålla rören tomma undviks risken för läckage och att systemet föråldras under den tid då det inte används. När det blir aktuellt kan installationen slutföras i sin helhet och sprinklern installeras den sista biten ut i respektive bostadslägenhet. Hansson²⁴ var tydlig med att om tomma rör ska läggas ut som en förberedande åtgärd är det viktigt att den entreprenadjuridiska biten mellan byggherren och entreprenören är uppfylld. Detta innebär att om tomma rör ska installeras måste det säkerställas att samtliga komponenter i sprinklersystemet klarar av att både ligga tomma samt utsättas för vatten och att det tydligt framgår vilka garantier entreprenören då kan lämna.

Det rekommenderas att redan vid nybyggnation planera för var tryckhöjande pump och placering av sprinklercentral kan vara beläget. Att i efterhand tillhandahålla ett utrymme för tryckhöjande pump kan bli problematiskt då det i sådana utrymmen föreligger både byggnadstekniska och brandtekniska krav såsom brandcellsindelning och krav på automatiskt släcksystem. Utrymmet kan under den tid då enbart trygghetsboende bedrivs nyttjas temporärt för annat ändamål.

Om byggherren väljer att installera ett komplett sprinklersystem direkt vid nybyggnation kan byggnadens utformning inom vissa gränser anpassas efter önskemål. Genom att installera ett automatiskt släcksystem i ett trygghetsboende kan två avsteg från föreskriftskrav genomföras inom ramen för förenklad dimensionering. Möjliga lösningar är då enligt avsnitt 5:331 i BBR att förlänga

Om byggherren väljer att installera ett komplett sprinklersystem direkt vid nybyggnation kan byggnadens utformning inom vissa gränser anpassas efter önskemål. Genom att installera ett automatiskt släcksystem i ett trygghetsboende kan två avsteg från föreskriftskrav genomföras inom ramen för förenklad dimensionering. Möjliga lösningar är då enligt avsnitt 5:331 i BBR att förlänga