Bakgrund
Till en början bestod fältarbetet av endagsvistelser för att lära känna verksam-heten. Jag tillbringade mest tid i och kring gjutstationen men redan under våren år 2000 kom det första teknikbytet i verksamheten. Det var autoklaver-na i K-fabriken som skulle få ett nytt digitalt härdingsprogram. Teknikbytet kom att bli det första tillfället då jag på plats i K-fabriken följde arbetet under en längre sammanhängande period. Erfarenheterna från detta tillfälle var go-da. Av den anledningen bestämde jag mig för att göra ytterligare några sam-manhängande fältarbeten i verksamheten.
Delstudie 1 – Gjutstationen i K-fabriken
Gjutstationen var central för K-fabrikens verksamhet. Trots att jag initialt tillbringade utspridda dagar i kontrollrummet kände jag behovet av att skaffa mig en ingående bild av vilka aktiviteter som ägde rum. Arbetet i gjutstationen dokumenterades med fältanteckningar och videokamera. Anteckningarna blev omfattande där specifika händelser men också generella företeelser som på-gick i och runt gjutstationen noterades. Jag var speciellt intresserad av stör-ningar och driftstopp och hur dessa hanterades. Videobanden (24 timmar) har studerats men några transkriptioner har inte gjorts. Material i form av olika dagböcker, journaler, larmrapporter, gjutlistor med mera har insamlats. En del av detta material finns med i avhandlingen.
Tabell 3. Förteckning över intensivstudien i gjutstationen år 2003.
Datum Tid Timmar Datum Tid Timmar
7 april 06.30–13.20 6.50 14 april 06.15–12.45 6.30 8 april 03.25–11.20 7.55 15 april 07.00–13.10 6.10 9 april 07.00–13.40 6.40 16 april 06.45–12.40 5.55 10 april 06.15–12.35 6.20 17 april 06.30–12.30 6.00 11 april 07.00–12.00 5.00 Summa 57.20
Deltagarna i denna delstudie var två gjutare och en hjälpgjutare. Gjutarna var mellan 50 och 60 år och hade gått i folkskola. Båda hade varit anställda i över 30 år. Hjälpgjutaren var 27 år och hade arbetat fyra år på företaget. Han hade gått ett yrkesförberedande program på gymnasiet. Ingen av deltagarna hade genomgått någon personalutbildning. Resultatet och analysen av denna del-studie ingår som en del i den historiska beskrivningen över arbetet i gjut-stationen under den tredje teknikgenerationen (kapitel 5).
Delstudie 2 – Teknikbyte i autoklavstationen
Investeringar i ny produktionsteknik är ofta förknippade med stora satsningar, både personella men också finansiella. Händelser av detta slag inträffar av den anledningen inte så ofta. Under våren år 2000 varskodde produktionschefen mig om att ett teknikbyte var på gång och på kort varsel bestämdes det att jag skulle intensivstudera driftsättningen. Det var härdingsprocessen vid autokla-verna som skulle datoriseras. Autoklaverarna informerades av mig personligen på plats, medan driftsättarna informerades av produktionschefen. Material i form av olika protokoll, offerter, minnesanteckningar, manualer med mera har insamlats. En del av detta material finns med i avhandlingen. Driftsättningen observerades enligt nedanstående.
Tabell 4. Förteckning över intensivstudien vid driftsättningen år 2000.
Datum Tid Timmar Datum Tid Timmar
25 juli 11.00–18.30 8.30 31 augusti 07.50–19.00 11.10 26 juli 08.00–17.00 9.00 1 augusti 06.56–18.30 11.45 27 juli 08.00–15.00 7.00 2 augusti 06.50–17.45 10.55
Summa 57.20
En presentation av deltagarna, deras ålder, utbildningsbakgrund samt antal yrkesverksamma år i företaget finns i kapitel 6 tillsammans med analysen. Videodokumentation och observationer kompletterades med samtal med autoklaverare, driftsättare och andra berörda deltagare. När driftsättningen var avslutad, gick jag igenom hela materialet och upprättade en kronologisk för-teckning över olika händelser under driftsättningen med stöd av mina fältan-teckningar. Driftsättningen innebär av naturliga skäl mycket väntan och då användes inte kameran. Den tiden kom i stället att användas till att göra fält-anteckningar med reflektioner över händelseförloppet men också till diskus-sioner med inblandade personer. Antalet inspelade timmar blev totalt nio, varav sex under den andra veckan. Videobanden från den första veckan gick inte att transkribera på grund av bullret i fabriken, men de visade sig trots det vara informativa tillsammans med fältanteckningarna. Andra veckans video-band transkriberades till fullo. Syftet var att studera vilka aktiviteter som ägde rum i det nya kontrollrummet och hur deltagandet såg ut. Särskilt intressant var de tillfällen då det uppstod problem med det nya härdningsprogrammet och den efterföljande interaktionen.
Analysarbetet har dels skett individuellt, dels tillsammans med handledare, dels kollektivt i olika former av datasessioner. Möjligheten att spela upp en sekvens för andra forskare och därmed få hjälp med att analysera aktiviteten är en styrka i arbetet med analysen (Heath och Luff, 200, s. 21). En annan fördel i detta sammanhang har varit möjligheten att obegränsat kunna åter-vända till materialet för att studera helheten eller vissa delar. Resultatet blev en ”ax till limpa”-beskrivning (kapitel 6). Syftet är att visa på hur arbetet med ett nytt IKT-stöd kan se ut från det att beslut fattas i styrelsen till att det nya produktionssystemet är i drift. Mer specifikt handlar det om att visa hur olika typer av resurser ingår i en verksamhets aktiviteter och hur samspelet mellan arbetet, teknik och interaktion kan se ut (Luff, Hindmarsh & Heath, 2000).
Förhoppningarna om ett ökat bostadsbyggande präglade vid denna tid-punkt företaget, det ovan nämnda teknikbytet kan ses som en konsekvens av
detta. Samtidigt pågick det vid Yxhult ett annat projekt som var omgärdat med stor sekretess. Det handlade om byggandet av en ny fabrik i Kvarntorp för tillverkning av helväggselement. Orsaken till hemlighetsmakeriet var det att konkurrenten PEAB hade en liknande anläggning i Katrineholm. Arbetet med denna nyinvestering på 25 Mkr tog sin början vintern 2000/2001.22
Under vintern 2002 byggdes fabriken och under våren påbörjades tillverkning-en. Den nya produktionsanläggningen hade Yxhult köpt begagnad från Tysk-land. Driftsättarna som ansvarade för installationen kom också från TyskTysk-land. Jag följde driftsättningen under 12 dagar med tillhörande videoupptagning (15 timmar). Det visade sig så småningom att driftsättningen var omöjlig att tran-skribera på grund av oljudet i fabriken. Ganska snart konstaterades det att ar-betet med den nya fabriken och den efterföljande driftsättningen hade både likheter och olikheter med den ovan nämnda delstudien. Av den anledningen beslutade jag att inte använda detta material i undersökningen.
Delstudie 3 – Standardisering, kategorisering och Lättbetonghandboken
Företagsarkivet vid Yxhult innehöll mängder med material, som redan påpe-kats. Det var vid utforskandet av företagsarkivet som jag hittade Lättbetong-handboken. Rune berättade att den första Lättbetonghandboken lanserades år 1965. Yxhult producerade från år 1965 och framåt 13 handböcker. I arkivet hittade jag också en rad broschyrer och annat material som jag använt mig av i avhandlingen. En närmare redovisning av handböckernas utveckling sker i kapitel och materialet består av handböcker från år 1965 och år 1993 samt en internetversion från år 2002 och en broschyr från år 1942. Motivet till att inkludera broschyren är att den till sin karaktär kan ses som en förlaga till Lättbetonghandboken 1965. Lättbetonghandboken 1993 är med då den utgör den sista tryckta versionen. Broschyren från 1942 och de efterföljande hand-böckerna sammanfaller med teknikskiftena i produktionen. Lättbetonghand-böckerna återfinns inom det forskningsperspektiv som behandlar sakprosa-texter. Inom denna inriktning betonar man en djupare analys av en texts bety-delse och diskuterar dess sammanhang (Hellspong & Ledin, 1997; Karlsson, 2006). Jag har gjort en innehållslig språklig analys av texterna för att visa på den utveckling som de genomgått under åren.
I mitt fall började jag med en systematisk och noggrann genomläsning av handböckerna. För att få en överblick över dessa, gjorde jag ett excel-blad för var och en av handböckerna innehållande samtliga rubriker och underrubriker. Utifrån dessa excel-blad kunde jag jämföra hur texterna på en övergripande nivå förändrats. Jag har fått hjälp av byggnadsingenjör Boris Erlandsson, an-ställd vid Yxhult. I arbetet med tabellen över tekniska egenskaper var Boris med sina kunskaper om området och om Yxhult en ovärderlig hjälp. En an-nan person som varit betydelsefull är chefen för FoU, Kjell Nygren. Med sina kunskaper om myndigheter, byggregler och standardiseringsprocesser har de hjälpt mig orientera i handböckernas texter. Boris och Kjell har båda fått mig se samband och förstå utvecklingen i ett längre perspektiv och hur man arbe-tat med dessa processer vid Yxhult. När kategorierna i analysmodellen var bestämda tog jag tema för tema, till exempel textuell form, och arbetade mig igenom en handbok i taget. På så sätt kunde jag se den utveckling som hand-böckerna genomgått. Jag kunde också se relationen med andra texter inom byggsektorn och hur de med tiden gick in i varandra. Resultatet redovisas i kapitel.