Byggsektorn har genomgått en snabb teknisk omvandling under tiden efter andra världskriget. Staten har på olika sätt varit en stark pådrivare i denna förändring bland annat genom olika typer av ekonomiska stöd och subven-tioner. Till en början handlade det om att underlätta arbetet på byggarbets-platsen med nya maskiner som grävmaskiner, lyftkranar, hissar och andra transportanordningar (Isacsson, 2002). Men det kom också en rad nya bygg-nadsmaterial, till exempel lättbetong och armeringsjärn till tak- och bjälklag (Björk, Kallstenius & Reppen, 2003). Denna utveckling förutsatte ett om-fattande arbete avseende koordinering och samordning av både material och olika byggnadsdelar. Det arbetet kom att utföras av standardiseringsorganisa-tioner men också av företagens egna FoU-avdelningar och andra aktörer inom byggsektorn. Arbetet var en del av industrialiseringen av bostadsbyggandet med en expanderande förtillverkning av bland annat element eller husväggar, se fotografi 3. Elementsystemen innebar stora investeringar i anläggningar och maskiner, som i sin tur krävde långa serier och begränsningar i utförandet för att nå lönsamhet. Fördelen var att lägenheter med hög standard kunde massproduceras för att sedan monteras på plats under en kort period. Många arbetsuppgifter flyttas från byggarbetsplatsen till fabriken, med nya yrkeskate-gorier som följd (Björk, Kallstenius & Reppen, 2003).
Fotografi 3. Montering av ett enfamiljshus med Ytongelement år 1967. Foto: Yxhultbygdens Kultur- och Hembygdsförening, bildarkiv nr. 7060. Fotograf okänd.
I förhållande till övrig tillverkningsindustri har byggsektorn och byggnads-ämnesindustrin legat sent vad gäller användningen av IKT (SOU 2000:44, s. 40). Det var främst konstruktörerna som använde datorbaserade modeller för olika typer av beräkningar, medan projektering och planering under lång tid var manuella verksamheter (Wikforss, 2003, s. 28). Under 1980-talet kom ett nytt arbetsredskap, Computer Aided Design, CAD. CAD-programmen inne-bar att konstruktion och projektering datoriserades och det var början till den byggvisualisering som vuxit fram där det har blivit möjligt att genomföra verklighetstrogna simuleringar av byggprojekt. Som kommunikationskanal har utvecklingen av internet inneburit att byggnadsämnesföretagen kunnat expo-nera sina produkter på ett helt annat sätt än tidigare. Tryckt produktinforma-tion har blivit dyr och har begränsade uppdateringsmöjligheter. Så småningom lade Yxhult ut produktinformation i form av bilder, detaljerade instruktioner och utförligare information på företagets webbplats. Informationsspridning med hjälp av datorer förändrar förutsättningarna bland annat med snabbare uppdateringar. Jag har ovan lämnat en kort beskrivning av den omgivning inom vilken Yxhult verkat som byggmaterialtillverkare inom byggsektorn. En sektor som under lång tid används som konjunkturutjämnare (Bröchner, 1997), banden mellan politik, teknik och ekonomi har varit starka.
Bostads-polititiken och de satsningar som följde därpå gjorde Yxhults framgångssaga möjlig under 1950- och 1960-talen.
Byggsektorn
Byggandet är en viktig del av samhällsekonomin och sysselsätter en stor del av befolkningen antingen direkt eller indirekt (Bröchner, 1997; SOU, 2002:115, s. 13). Till byggsektorn räknas i vid mening alla som medverkar i byggprocessen. Det är företag som bedriver förvaltnings- och byggnadsverksamhet, bygghant-verksföretag, byggnadsämnesindustri, byggvaruhandel och arkitekter (SOU 2000:44, s. 40). Byggindustrins andel av BNP uppgick år 2004 till 4,1 pro-cent.14 Antalet sysselsatta inom byggsektorn uppgår till cirka 450 000 personer, vilket motsvarar 10 procent av samtliga sysselsatta (SOU 2002:115, s. 13). Av tradition har den fackliga rörelsen inom byggsektorn varit mycket stark och organiseringsgraden hög. Byggsektorn består av ett 60-tal yrkeskategorier. Utbildningsnivån är låg, andelen yrkesverksamma med eftergymnasial utbild-ning är 8 procent (SOU 2002:115, s. 223f). Den del av byggsektorn som syss-lar med bearbetning av råvaror och tillverkning av produkter till byggnads-industrin benämns byggnadsämnesbyggnads-industrin. Näringsgrenen består av cement- och betongindustrin, jord- och stenvaruindustrin, tegelindustrin, mineralulls-industrin samt trämineralulls-industrin. Graden av koncentration varierar inom respektive produktslag (Bröchner, 1997). Jord- och stenvaruindustrin, till vilken Yxhult hör, har av praktiska orsaker varit i stort sett hemmamarknadsinriktad. Många av företagen är underleverantörer till byggsektorn, vilket gör dem starkt konjunkturberoende (SOU 2002:115).
Tabell 1. Nybyggnation av lägenheter i flerfamiljshus och småhus 1957–2002
Källa: SCB statistik 2003-05-09.
Tabell 1 visar hur bostadsbyggandet sett ut från 1957 till och med 2002. Det var till en början en stadig uppgång vad gäller nyproduktion av flerfamiljshus. Toppen nåddes under år 1970 då årsproduktion av lägenheter i flerfamiljshus och småhus omfattade 109 843 lägenheter15 motsvarande siffra för år 1998 var 11 459.16 Diagrammet visar sedan en stadig nedgång i bostadsbyggandet, undantaget är några år i slutet av 1980-talet. Tyvärr har det inte gått att få fram statistik avseende nybyggnation tidigare än 1957.
Syftet med detta kapitel har varit att ge en ram för förståelse av den dynamik som utmärkt den sektor inom vilken Yxhult verkat. I teoretiska termer, och för att länka över till mina egna studier av arbetsprocesser, utgör byggsektorn exempel på vad som kallas ett aktivitetssystem eller en verk-samhet (Engeström, 1987; Engeström & Sannino, 2010), som fyller en speciell funktion i samhället och som arbetar mot specifika mål. Inom detta aktivitets-system uppkommer kontinuerligt spänningar som har att göra med tekniska innovationer, förändringar i regelsystem, politiska ambitioner och nya sociala och ekonomiska förutsättningar. Genom de förändringar som uppkommer i
15 SCB Statistik nybyggnationer av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus perioden 1957–2002 från 2003-05-09.
16 SCB Statistik nybyggnationer av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus perioden 1957–2002 från 2003-05-09. 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 1957 1962 1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997 2002 Antal lägenheter Småhus Flerbostadshus
verksamhetsystemet ändras också arbetsdelningen; nya arbetsuppgifter till-kommer och gamla försvinner, och vid mer radikala förändringar upptill-kommer nya behov av kompetenser hos dem som utför arbetet.