dern för flottan gjordes den inskränkningen att den materiel som för marinens bruk skulle rekvireras från handelsflottan ej skulle tas i anspråk. 76 Trots denna order förhyrdes ett antal fartyg från handelsflottan. Detta kan ha berott på att HBK den 5 augusti till Konungen anmälde att det rådde stor brist på båtar lämpade att upprätthålla kommunikationerna mellan kustflot tans mest avlägsna fartyg samt på bogserbåtar.77 HBK skyllde
denna brist på att materiel från handelsflottan undantagits i mobiliseringsbeslutet. I ett kungligt brev av den 18 augusti 1914 reglerades slutligen att "materiel från handelsflottan må utan begränsning tagas i anspråk och rustas i den form som bestäms i kommandoväg". 78
I början och mitten av augusti förhyrdes alltså ett antal fartyg från handelsflottan för bruk inom örlogsflottan. VCK förhyrde fartyg för Karlskronaavdelningens och Göteborgsavdelningens räkning. För Kustflottan och Stockholmseskadern förhyrdes föl jande fartyg. 79
För Kustflottan Typ Namn Hjälpvb typ I Othilia " Drott " Hercules ,, Fix ,, Antrax " Gulleck --- ---- Lysmaskinbåt Bore " Castor Vattenbåt Grogg I För Stockholmseskadern Sjöposition/typ Arholma (AH) Vb typ I Botveskär (BS) Vb typ I Eknö (EÖ) Vb typ I Gålö (GÖ) Vb typ I Namn Ferm Vigor Eol Sigfrid Framåt Viken Sandhamn Vidar Gylfe Hero Pampus Oden I Frigga Ägare Byggår Sthlm tp och bogs AB 1900 Rederi AB Freja 1914 Sthlm tp och bogs AB 1874 Rederi AB Freja 1898 Sthlm tp och bogs AB 1890 " 1892 ---
---
--- Landskrona stad Trelleborgs Ångfartygs Nya AB Ångbåts AB Grogg Sthlm Ägare Sthlm stads renhållningsverk Sthlm stads byggnadskontor Rederi AB Freja Karlholms bruk----
---- Vifsta varv Sthlm tp och bogs AB " Sthlm tp och bogs AB Sthlm tp och bogs AB " 1899 1875 1884 Byggår okänt 1900 1904 1905----
1983 1865 1871 1863 1874 1874 1874 1872 1883 De sjöpositioner som omtalas ovan var underställda Chefen för Stockholmseskadern. Vad avser de av VCK förhyrda fartygen finns inte lika detaljerade uppgifter. För Karlskrona fästning förhyrdes emellertid i början av augusti följande fartyg. 80Typ Namn Ägare Byggår Transportfartyg Corfitz
Gluckauf Emma Fernström Trelleborgs Ångfartygs Nya AB 1871 1889 Vedettbåtar Isbjörn
Thor Björn
Red AB Norden
Sidney Boldt Landskrona Oregistrerad
1894 1904 Okänt
VCK beordrades av Kungl Maj:t att förhyra eller rekvirera 8 st vedettbåtar för Göteborgsavdelningens räkning. Vilka dessa var har varit svårt att utröna. Sommaren 1915 tillhörde emellertid följande 6 vedettbåtar Göteborgsavdelningen. 81
Under depåfartyget Pb Thordön vb Torsten Thor Axel Under depåfartyget Pb Tirfing vb Tyr
Albert Gustav
Ovanstående vedettbåtar kan vara sex av de åtta som förhyrdes hösten 1914.
För positions befälhavaren i Fårösund förhyrdes bogserångaren Uranus främst med uppgift att upprätthålla förbindelserna med Gotska Sandön. 80
Redan tidigt under augusti 1914 kom ett beslut på att när de sjötransportmedel som rekvirerats från handelsflottan inte läng re behövdes skulle de återställas till resp ägare.82
I samband med den partiella demobiliseringen i oktober 1914 återställdes också de flesta fartygen till sina respektive ägare. När det gällde avrustning av de förhyrda fartygen har det varit svårt att skapa en helhetsbild. Vissa fartygsöden har dock kun nat följas.
Namn Castor Fix Bore Drott Hercules Vidar Vigor Vidare öden Avrustades 4 nov 191483 83 83
Kolliderade och sjönk 27 september 1914 Avrustades vintern 191584
Avrustades 24 september 191585
Till Öresundsavdelningen Avrustades först mars 191886
Statsmakterna ville vid mobiliseringen 1914 undanta handels flottans materiel. Skälet till detta var troligen att man ville vålla den civila sjötrafiken så små avbräck som möjligt. Det visade sig emellertid att det var svårt att genomföra mobiliseringen utan tillgång till framför allt sjötransportresurser och bogserbåtar. Sjöfarten låg i detta läge i stort sett nere. Behovet av t ex bogserbåtar i hamnarna torde ha varit ringa. De inhyrningar som gjordes borde alltså inte ha vållat sjöfarten några allvarliga stör ningar. Inga klagomål över inhyrningarna har heller kunnat på träff as. De marina myndigheterna verkade dessutom medvetna om att de inhyrda fartygen även behövdes inom ordinarie verk samhet och behöll dem endast den tid de behövdes för mobilise ringens genomförande.
Fartyg från handelsflottan förhyrda senare under kriget Sedan mobilisering och partiell demobilisering hade genomförts under hösten 1914 förekom under resten av kriget inga mera omfattande inhyrningar av fartyg från handelsflottan. För speci ella ändamål eller uppgifter inhyrdes dock diverse fartyg, för längre eller kortare tid, under hela kriget. Här nedan kommer några exempel.
Minsökning längs västkusten
I februari 1915 träffades en överenskommelse mellan Sverige, Danmark och Norge om rapporteringsskyldighet till varandra angående drivande minor. Statens bevakningsfartyg Skagerack samt en förhyrd trålare som hette Carolina utskickades under vårvintern på minspaning i Skagerack och Kattegatt. 87
Carolina ingick i Göteborgsavdelningen under mars 1915. Hon avrustades därefter och återställdes till ägaren. Bevaknings fartyget Skagerack kvarstod i Göteborgsavdelningen till den 30 juli 1915. Under våren 1916 genomförde Skagerack ytterligare en minsökningsexpedition.88 Ingen uppgift om medverkande trålare finns detta år.
Vedettbåt till Gotland89
Under 1915 förekom flera irriterade skrivelser mellan CMS och positionsbefälhavaren i Fårösund. Anledningen var att man hade svårt att få fram en lämplig båt att sköta transporterna till Gotska Sandön. Den planerade bogserbåten Greb hade av vissa skäl ej kunnat förhyras och ersättare blev bogserångaren Uranus. Kontraktet med Uranus fick senare, av ej angivna skäl, annule ras. Livbåten Drottning Viktoria lånades då av "Sällskapet för räddning av skepps brutna". Denna livbåt krävdes åter i juni 1915. Positionsbefälhavaren hade fått in en offert från Helsing borgs Ångslups AB om att få inhyra deras bogserbåt Björn. Detta alternativ tyckte emellertid CMS var alltför dyrt. Hur historien slutade framgår tyvärr inte.
Bevakningsf artyg i Öresund
Öresundsavdelningen bildades på våren 1915. Från början be stod avdelningen av ett fartyg nämligen kanonbåten Skuld. Efter hand utökades den bl a med flera inhyrda fartyg. För att kunna ta igenom segelfartyg i Kogrundsrännan krävdes bogsering. Bog serbåtarna Willy och Vigor ingick i Öresundsavdelningen under lång tid. Vigor fram till mars 191890 och Willy var kvar ännu i oktober 1918.
Malmö stads isbrytande bogserbåt Bore inhyrdes till Öre sundsavdelningen i april 1916 som ersättare för torpedkryssaren Claes Uggla.91 Bore blev kvar i Öresundsavdelningen som bog serbåt och isbrytare under hela kriget och var dessutom under en tid avdelningschefsfartyg. Hon gick under benämningen hjälpkanonbåt. Beväpningen utgjordes av 2 st 57 mm kanoner. Besättningen uppgick till 43 man.
sund intilf svensk tremilsgräns bemyndigades ACÖ att förhyra två bogserbåtar för minsvepning i Kogrundsrännan.92
I och med den svenska mineringen av Kogrundsrännan på sommaren 1916 tillstyrkte CMS ett förslag från Redarförening en om kostnadsfri bogsering för segelfartyg i Kogrundsrännan. Fyra bogserbåtar skulle förhyras och ställas till ACÖ förfogan de.93 Vilka dessa totalt sex bogserbåtar var är svårt att fastställa. I Öresundsavdelningen ingick från och till under 1916 följande bogserbåtar Namn Färdig Trelleborg SJ Isbjörn Flintrännan Hemort Helsingborg Trelleborg Norrköping Malmö Anm from 7 augusti 191694 95 from l nov 1916 96 95
Eskort åt svenska trälastade fartyg
I början av juli 1917 inkom till marinstaben en önskan från svenska Trävaruexportföreningen om särskild eskort för svenska trälastade fartyg från Östersjön till västerhavet innanför svensk tremilsgräns.97 För genomförande av eskorten föreslog CMS att 4 st stora trålare skulle förhyras. Dessa skulle genomföra eskor ten från Landsort till Göteborg. De fyra trålarna var98
Namn Ägare Byggår Anm
Laxen Häller & Odenb erg 1896 tilldelad HBK Ejdern Fiskeri AB Ejdern 1891 Il
Tomten Westerberg & Berglund 1891 "
Gunnar Fiskeri AB Sälen 1890 tilldelad ACG
En anledning till att dessa trålare förhyrdes var att man ville begränsa slitaget på torpedbåtar och vedettbåtar samt minska kolförbrukningen. 98 1917 var ett kritiskt år även för kolimpor ten.
Laxen och Ejdern återställdes till sina ägare i mitten av de cember 1917.99 Gunnar kvarhölls i Göteborgsavdelningen till i
början av mars 1918.100 Angående Tomten saknas uppgift om när hon återställdes.
Svenska expeditioner till Finland vintern/våren 1918101
I samband med de tre svenska evakueringsexpeditionerna till Mäntyluoto samt den s k Ålandsexpeditionen förhyrdes ett antal svenska ångare som transportfartyg samt Stockholms stads bägge isbrytare.
Till de tre Mäntyluotoexpeditionerna förhyrdes Stockholms Isbrytaren II (sedermera St. Erik) samt de bägge ångarna Heim dal och Vineta. Under den tredje expeditionen till Mäntyluoto råkade ångaren Vineta ut för packis och sjönk den 25 februari sedan passagerare och besättning räddats till Isbrytaren IL
För Ålandsexpeditionens olika turer ingick följande förhyrda fartyg. Namn Isbrytaren Isbrytaren II Heimdal Runeberg Södra Sverige Luelå Sundsvall V estmanland Sehlstedt Ägare Stockholms stad
Stockholms Rederi AB Svea Ej registrerat
Stockholms Rederi AB Svea
Ej registrerat
" 102
Ytterligare förhyrning av fartyg förekom som t ex ett antal för minsvepning i Ålands hav under 1916. Några namn på dessa fartyg har dock inte återfunnits.
Förhyrning av fartyg från och med oktober 1914 och resteran de del av kriget företogs på grund av uppkommet specifikt behov. Antalet förhyrda fartyg var relativt sett ganska litet. Detta hade säkert sin orsak i den tillfredsställande tillgången på stamstridsfartyg. Neutralitetsvakten slet dock hårt på de mindre stamstridsfartygen och mot slutet av kriget när dessutom koltill gången var dålig, ersattes stamstridsfartyg då och då med förhyr da fartyg såväl i bevaknings-, eskort- och minröjningstjänsten.
Övrig materielsamverkan
Förutom fartygsförhyrning förekom även en del övrig materiel samverkan. Drivande minor var ett stort hot. På framställan från
Sveabolagets "Heimdal" förhyrdes för Ålandsexpeditionen.
fartygsbefälhavarna utlämnades från statens förråd gevär och ammunition för att handelsfartygen skulle kunna beskjuta mi norna och därmed få dessa att detonera.103
I mobplanerna fanns upptagna två st hjälpminfartyg. Dessa var ångarna Gauthiod och Svithiod tillhöriga Stockholms Rederi AB Svea. CMS föreslog CSD att undersöka om de bägge Trelle borgsfärjorna Gustav V och Drottning Victoria kunde använ das. 104 En av anledningarna till att Gauthiod och Svithiod en dast var begränsat användbara som minfartyg var, enligt CMS, att de saknade minräls. CMS hemställde i en skrivelse till KMF att två st under byggnad varande Sveaångare redan i bygget skulle förses med minräls. 105 Resultatet av denna skrivelse har ej kunnat kontrolleras.
Det fanns under 1915 i marinstaben vissa planer på att försö ka konvertera en ångare tillhörande Rederi AB Sverige-Norden till en s k auxilärkryssare.106 Den skulle då beväpnas med 8 st 12 cm kanoner och få maxfart 21 knop. Planerna realiserades aldrig.
Ett fall av omvänd fartygsförhyrning inträffade år 1916.107 Flottans ångare Ran utlånades då till en Spetsbergsexpedition.
Fartyget visade sig dock vara alltför dåligt. Expeditionen lämna de Tromsö den 22 juli med kurs mot Spetsbergen, men måste redan två dagar senare vända. Man tvangs byta fartyg till den isförstärkta träångkorvetten Laura för att kunna fortsätta sin resa.
Till sist en sorglustig hisoria hämtad ur Svensk Sjöfarts Tid ning.108 Den handlar om den av flottan förhyrda vedettbåten Drott som den 27 september 1914 kolliderade med ångaren Norra Sverige i Kodjupet utanför Waxholm. Norra Sverige var på ingång mot Stockholm och Drott på väg ut till flottan med ca 100 st återvändande permittenter. Norra Sverige rände rakt på Drotts bog. Kaptenen på Norra Sverige beordrade sakta framåt för att med stäven täcka hålet i Drott. Det visade sig dock lönlöst. Drott sjönk mycket hastigt och de som ej hann över till Norra Sverige fick kasta sig i sjön. Alla blev dock räddade och förda in till W axholm. Befälhavaren på Drott var "en bevärings man Sjöström" styrman i Sveabolaget.
Av ovan beskrivna övriga materielsamverkan var det främst möjligheten för handelsfartygen att med bra vapen från kronan bekämpa drivande minor som fick någon betydelse. Drivminor var ett stort hot och det krävdes mausergevär med helmantlade kulor för effektiv bekämpning.
Sammanfattning
Planer fanns år 1914 för en omfattande förhyrning och rekvisi tion av fartyg från handelsflottan. Dessa kom p g a krigets natur och den goda tillgången på stamstridsfartyg endast att utnyttjas till en del. De förhyrningar av fartyg som gjordes vid mobilise ringen och under resterande del av kriget kan inte sägas ha varit till något större förfång för sjöfarten. En mera omfattande för hyrning hade utarmat handelsflottan på främst dess befäl och på så vis kunnat förorsaka sjöfarten allvarlig skada. De förhyrningar som nu gjordes får istället anses ha främjat sjöfarten. Det var ju i mångt och mycket de förhyrda fartygen som möjliggjorde sjöfart förbi Falsterbo.