Till Finansdepartementet hör 52 myndigheter, inklusive 21 länsstyrelser. 37 myndigheter har inkommit med redovisningar till KBM. 25 av Finansdeparte-mentets myndigheter har ett särskilt ansvar för krisberedskapen enligt 11 § krisberedskapsförordningen: Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Skatte-verket, Tullverket och samtliga länsstyrelser. Av dessa har samtliga inkom-mit med redovisningar, men Länsstyrelsen i Norrbottens län lämnar bara en redogörelse över varför man inte har upprättat en risk- och sårbarhets-analys.
Finansinspektionen anger att det behövs samverkan inom sektorn för att anpassa beredskapen till förändrade hotbilder samt djupare utreda sårbar-heter och beroendeförhållanden inom sektorn. Man lyfter även att sektorn behöver stöd i sin löpande omvärldsbevakning. Vidare konstateras att Finansinspektionens egna krishanterings- och beredskapsplaner behöver förtydligas och uppdateras. Planerna behöver dessutom förankras djupare i organisationen.
Länsstyrelsen i Blekinge län planerar att genomföra en övning för infor-mationssamordning och en fördjupad samordning av IT-driften för att öka dess robusthet. Länsstyrelsen i Blekinge län framhåller även att det är av största vikt att kriterierna för riskvärdering systematiseras så att det blir lättare att jämföra risk- och sårbarhetsanalyser, oavsett om de är utförda på lokal, regional eller central nivå. Dessutom bör internationella aspekter vägas in.
Länsstyrelsen i Dalarnas län avser skapa förutsättningar för användandet av WIS (skyddat webbaserat informationssystem) för informationsutbyte vid kriser med kommunerna i Gävleborgs och Dalarnas län, förbättra regional samverkansledning genom övning, stödja kommunerna i risk- och hetsanalysarbetet samt att vidareutveckla den regionala risk- och sårbar-hetsanalysen. Vidare tänker man aktivt verka för utveckling av den regional pandemiplanering samt analysera risker gällande Dalälven med biflöden, främst genom att driva beredskapsplanering för utrymning.
Länsstyrelsen i Gotlands län anger att de egna lednings- och informa-tionsfunktionerna behöver förstärkas och att epizootiberedskapen behöver integreras bättre i länsstyrelsens övriga krisberedskapsarbete. Länsstyrelsen ser ett behov av åtgärder hos andra aktörer, exempelvis uppmanar man Vattenfall att lagerföra transformatorer vid händelse av ett långvarigt el-avbrott och Luftfartsverket att bygga ut kapaciteten vid Gotlands flygplats.
Ladugårdar med djurhållning bör installera reservkraft. Gotlands kommun uppmanas bland annat verka för att en reservhamn byggs. Länsstyrelsen anser att KBM bör vidareutveckla metoderna för risk- och sårbarhets-analyser, främst vad gäller kritiska beroendeförhållanden. Man efterfrågar även tekniskt stöd för samverkande ledning.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län anger att man vill stärka och utveckla länets befintliga nätverk och då speciellt mot det privata näringslivet. Inom
länsstyrelsen behövs det en större samverkan mellan risk- och sårbarhets-analyser och fysisk planering. De bristfälliga rutinerna för varning till all-mänheten vid dammbrott uppmärksammas och måste åtgärdas. Länsstyrel-sen ser åtgärdsbehov hos kommunerna inom länet. Bland annat anser man att de behöver öka säkerheten vad gäller dricksvattenförsörjningen. Läns-styrelsen uppmanar de centrala myndigheterna att anpassa sina risk- och sårbarhetsanalyser till ett regionalt perspektiv.
Länsstyrelsen i Hallands län anger att man ska fördjupa sina kunskaper om transporter av farligt gods, främst de till sjöss. Länsstyrelsen uppmanar Sjöfartsverket att verka för att transporter av ammoniak som passerar den halländska kusten genomförs längre ut till sjöss. Länets kommuner kommer att utbildas i konsekvenserna av radiologiska olyckor och naturolyckor.
Länsstyrelsen har dragit slutsatsen att informationshanteringen vid en kärn-teknisk olycka inte kommer att kunna hanteras av den egna organisationen.
Därför behöver man knyta ett antal professionella informatörer till myndig-heten.
Länsstyrelsen i Jämtlands län redovisar dels generella åtgärdsbehov, dels specifika behov kopplade till olika situationer. Bland de generella be-hoven märks utvecklad kompetens vad gäller ledningsplatsen samt övnings-och utbildningsverksamheten. Bland behoven av åtgärder som relaterar till specifika situationer kan nämnas att man planerar att inventera länets resurser för att kunna hantera ett utsläpp eller attentat med biologiska eller kemiska ämnen, utred frågan om drivmedelsförsörjning till reservkrafts-aggregat, identifiera samhällsviktiga verksamheter i händelse av en pan-demi, ta fram gemensamma rekommendationer för samhällsplaneringen gällande översvämningsrisker och utbilda länsstyrelsens krishanterings-organisation.
Länsstyrelsen i Jönköpings län uppmanar Regeringskansliet att se över lagstiftningen vid störningar i betalningsväsendet och utreda om det bör finnas någon form av ”undantagstillstånd” för att skydda medborgare som i ett sådant läge inte kan sköta sina betalningar. Man vill även att Regerings-kansliet ska se över möjligheterna att prioritera knappa resurser i händelse av drivmedelsbrist. För länsstyrelsen handlar åtgärdsbehoven främst om att säkra bemanningen vid personalbrist genom att förbereda för bemanning från angränsade län eller annat län där det finns resurser.
Länsstyrelsen i Kalmar län konstaterar att det behövs en större sam-verkan med näringslivet, bland annat med el- och telebolag och LRF vad gäller skogsröjning. Länsstyrelsen planerar även ta fram en regional kris-informationsplan. Länets kommuner kommer man att stödja i arbetet mer risk- och sårbarhetsanalyser och det förebyggande arbetet inför extraordi-nära händelser. En digital miljöatlas kommer att färdigställas. Länsstyrelsen har även ett 20-tal åtgärdsbehov vad gäller kärnkraftberedskapen, bland annat större samverkan, utbildningar, övningar och seminarier.
Länsstyrelsen i Kronobergs län kommer att ta fram ett planerings-underlag för omfattande sanering efter kärnteknisk olycka i samarbete med
kommunerna och övriga aktörer i länet. En övning med fokus på en kärn-teknisk olycka kommer att genomföras. Man tar även upp att det i länet saknas uppställningsplatser för farligt gods och att man saknar resurser för operativa insatser vid ett radioaktivt nedfall, till exempel avspärrning och evakuering. Kommunerna uppmanas att se över sin dricksvattenförsörjning.
Vid en epizooti anger länsstyrelsen att det kan uppstå brist vad gäller vissa nyckelpersoner och att det finns ett stort behov av övningar med Jordbruks-verket och övriga län.
Länsstyrelsen i Skåne län ser åtgärdsbehov inom flera områden inom den egna verksamheten. Bland annat behöver samverkan med andra aktörer samt informationsarbetet bli bättre. Länsstyrelsen ska uppdatera åtgärds-listor och planverk. Man ska även verka för att säkra tillgången på kompe-tent personal inom länsstyrelsens organisation.
Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar ett antal åtgärdsbehov inom den egna organisationen. Bland annat ska man ta fram kontinuitetsplaner, utbilda växelpersonal, se till att fler kan arbeta hemifrån vid behov och utreda delegations- och beslutsordningar. Länsstyrelsen uppmanar el-bolagen att vidta åtgärder för att minska risken för långvariga bortfall i elförsörjningen.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anger att det finns brister i organisa-tionens uthållighet och att man under 2007 ska se över länsstyrelsen be-manning, informations- och samverkansförmåga. Man ska även utveckla en regionala risk- och sårbarhetsanalysen.
Länsstyrelsen i Uppsala län ska tillsammans med Forsmarks kärnkraft-verk, Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion revidera informationsplanen för kärnkraftberedskapen mot bakgrund av inträffade incidenter i kärnkraftverket.
Länsstyrelsen i Värmlands län planerar att utföra utbildningar för personal i ledningsplatsen, inklusive utbildning av tjänsteman i beredskap.
Länsstyrelsen har genom övningar sett brister i det länsövergripande sam-arbetet, främst vad gäller informationshanteringen och resursutbyte. Detta sägs bero på att krishanteringsorganisationen som helhet endast är övad en gång. Länsstyrelsen uppmanar KBM att genomföra sambandstekniska utbildningar. Länsstyrelsen uppmärksammar de centrala myndigheternas oförmåga att samordna åtgärder gentemot länsstyrelserna. Oklarheter uppkom i samband med evakueringar av svenskar från Libanon då Social-styrelsen kontaktade länsSocial-styrelsen. LänsSocial-styrelsen ser KBM som sin naturliga kontakt.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har under 2006 analyserat konsekven-serna av en pandemi och under de kommande åren kommer dammbrott och höga flöden i de stora älvarna att utredas. Länsstyrelsen ser en brist i att det saknas register över hästgårdar vilket försvårar spårning och begräns-ning av smittspridbegräns-ning mellan djurbesättbegräns-ningar. Detta är, enligt länsstyrel-sen, en fråga som måste hanteras på central nivå av Jordbruksverket.
Läns-styrelsen ser även brister i kunskaperna om transporterna och transportväg-arna för farligt gods. Detta gäller även vid olyckor med utsläpp av radio-aktiva ämnen eller andra farliga ämnen vid transport, lagring och till-verkning.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har uppmärksammat brister i reservkraftskapaciteten och reservvattenförsörjningen. Man saknar även en saneringsplan i händelse av radioaktivt nedfall. Länsstyrelsen anser att frågan om omsättning av skyddsmasker bör utredas av Statens räddnings-verk och KBM i samräddnings-verkan. Man anser även att Säkerhetspolisen behöver öka samverkan och förfina sina underlag.
Länsstyrelsen i Västmanlands län härleder länsstyrelsens egna brister främst till ofullständiga risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen upp-märksammar att det saknas rutiner för insamling av sektorsmyndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och dessa redovisningar är sällan anpassade till regionala förhållanden. Man ser behov av en kartläggning av höga flöden längs större vattendrag i länet tillsammans med älvgrupperna. Länsstyrel-sen ser även ett behov av ökad samverkan med bland annat elbolag i länet för att säkerställa goda kontaktvägar. Länsstyrelsen påtalar att det, på nationell nivå, bör tas fram riktlinjer för hur länsstyrelserna ska lösa sin uppgift att vid en kris kunna prioritera och inrikta statliga och internationella resurser. Vidare anser man att innebörden och omfattningen av länsstyrel-sernas geografiska områdesansvar bör tydliggöras. Man uppmanar även KBM att ta initiativ till att belysa naturolycksproblematiken i ett samlat grepp, inte minst i ljuset av klimatförändringarna. Genom att dessa frågor inte utgör ett särskilt samverkansområde finns risk för att de glöms bort i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har angivit den låga tekniska sta-tusen vid Skarakontoret som en brist. Här finns enbart begränsade telekom-munikationsmöjligheter och man saknar reservkraft.
Länsstyrelsen i Örebro län framhåller att det behövs nätverksinsatser för att öka robustheten i den tekniska infrastrukturen. Länsstyrelsen ser även att det behövs många åtgärder vad gäller transporterna i länet. Vägverket uppmanas att förbättra statusen på Bergslagsdiagonalen. Vidare bör Väg-verket åtgärda de trånga passagerna så att det blir ett jämnt och säkert trafikflöde mellan Örebro län och Göteborg i båda riktningarna. Länsstyrel-sen framhåller att väghållarna måste få ett tydligare ansvar när det gäller att öppna blockerade vägar.
Länsstyrelsen i Östergötlands län konstaterar att det behövs fördjupade studier inom området transporter av farligt gods och det behövs även en ökad kunskap om transporterna och transportvägarna genom länet. Läns-styrelsen ska genomföra en identifiering av känsliga platser i länet om kan påverkas av klimatförändringar. Tillsammans med andra aktörer avser läns-styrelsen genomföra övningar, utreda informationshanteringen mellan olika aktörer och identifiera samhällsviktig verksamhet. Man ska även föra en dialog med el- och telebolagen om minimikravnivåer. Länsstyrelsen
konsta-terar att möjligheten till omvärldsbevakning är en gränssättande faktor, både vad gäller att hålla sig underrättad och att bli underrättad. Länsstyrel-sen upplever det som angeläget att utreda den legala grunden för beslut under allvarliga kriser och vilka aktörer som har ett samhällsövergripande ansvar.
Riksgäldskontoret anger att man har ett stort nyckelpersonsberoende.
Denna brist ska åtgärdas genom en ökad kompetensöverföring.
Skatteverket hänvisar till föregående års redovisning där det framgår att man ska kartlägga och analysera verksamhetens behov av reservkraft.
Tullverket ska ta fram planer för hur man hanterar ett utslaget Tulldata-system och stärka samarbetet med andra totalförsvarsmyndigheter, bland annat genom Försvarets telenät (FTN).
Verket för förvaltningsutveckling redovisar åtgärdsbehov inom informa-tionssäkerhet och IT-drift. Vidare ska man utbilda sin personal i krishan-tering. Statens fastighetsverk planerar bland annat att ta fram styrande dokument om krishantering, utarbeta krisplaner, förbättra egna IT-system och utreda jordbävningsrisker i områden där Sverige har utlandsmyndig-heter. Myndigheten konstaterar att man behöver bygga ut reservkraften och samverka med andra för lån av reservaggregat, öva tillsammans med hyresgäster och planera för manuell hantering. Statistiska centralbyrån ser behovet av en analysinsats för att klargöra vilken statistik som kan behövas inom olika samhällssektorer vid en kris, och hur kvaliteten på denna kan säkerställas. Även andra statistikansvariga myndigheten behöver i så fall involveras i arbetet. Myndigheten önskar besked om huruvida ett sådant projekt är önskvärt. Vidare rapporterar Statistiska centralbyrån brister i informationssäkerheten och arbetet med risk- och sårbarhets-analyser. I närtid kommer följande åtgärder att vidtas: genomförande av säkerhetsronder, utarbetande av en kontinuitetsplan, översyn av kris-hanteringsorganisationen, införande av PKI21och aktiva kort samt utvec-kling av en riskhanteringsmodell.
Statens pensionsverk redovisar ett antal åtgärdsbehov inom informa-tionssäkerhetsområdet: förbättrad kontrollen av viktiga data, genomföra externt penetrationstest mot IT-systemen, förbättra loggfunktionerna för att bättre upptäcka IT-angrepp och planera för verksamhet i datorlöst tillstånd.
Man behöver också utföra brandskyddsövningar, minska nyckelperson-beroendet genom att överföra kompetens, dokumentera avbrottsplaner, öka redundansen i system som är känsliga ur avbrottssynpunkt och genomföra en krisövning med ledningen. Insättningsgarantinämnden lyfter dimen-sioneringen av nämndens kansli som en gränssättande faktor. Vid en allvar-lig kris hoppas man kunna använda personal från Finansinspektionen, Riks-banken eller Riksgälden, alternativt hyra in personal från bemanningsföre-tag. Man menar att det finns ett behov av lagändringar inom området.
Regeringen har dock uppmärksammats på detta i särskild ordning.
21Public Key Infrastructure, en standard för att hantera publika krypteringsnycklar.
Ekonomistyrningsverket redovisar åtgärdsbehov främst inom två om-råden: den tekniska infrastrukturen och kompetensförsörjningen. Man har uppmärksammat Regeringskansliet på behovet av reservlokaler vid en all-varlig kris och ämnar återkomma i frågan. Kammarkollegiet konstaterar att myndigheten är en liten organisation med unika kompetenser inom varje verksamhet är man generellt sårbara och har begränsade möjligheter att hantera krissituationer. Lotteriinspektionen anger att en katastrofövning ska genomföras. Verksamhetskritisk information ska spridas till flera per-soner och utbildning till personal ska ske löpande. Bokföringsnämnden anger att man utnyttjar Finansinspektionens beredskap, och får därför antas ta resurser från Finansinspektionen i anspråk vid en kris.
Länsstyrelsen i Norrbottens län har endast inkommit med en redovisning som anger att man ännu inte har upprättat en risk- och sårbarhetsanalys.
Arbetsgivarverket, Konjunkturinstitutet och Premiepensionsmyndig-heten redovisar inga särskilda åtgärdsbehov.