inkommit med risk- och sårbarhetsanalyser som uppvisar vissa brister. I många fall motsvarar dessa redovisningar intentionerna för en regional analys, men de behöver utvecklas i något avseende.
Länsstyrelsen i Gotlands län utgår från myndighetens verksamhets-ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor och epizootilagen samt det geografiska områdesansvaret på regional nivå. Man har tolkat uppgiften som att den avser ”en analys av sårbarhet och risker som allvarligt kan försämra förmågan till information, ledning och samverkan i mycket all-varliga situationer”. Det uttalade målet är att arbetet ska leda fram till en åtgärdsplan som syftar till att utveckla säkerhet och trygghet på Gotland.
Länsstyrelsen har i hög grad samverkat med Gotlands kommun eftersom länet endast omfattar en kommun. Båda aktörerna är dessutom geografiskt områdesansvariga. Arbetet har till stor del skett inom ramen för sex sär-skilda arbetsgrupper (motsvarande samverkansområdena). Ytterligare två arbetsgrupper har bildats för att belysa kvinnors respektive barns och ung-domars perspektiv. I arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsana-lysen har Försvarsmakten, Luftfartsverket, Vägverket, Polisen, Kustbevak-ningen, Tullverket, Skatteverket, Sveriges Radio och Svenska kyrkan del-tagit. Privat-offentlig samverkan har skett med GEAB, Vattenfall, Gotlands åkericentral, Skyways, Preem, Destination Gotland, Gotlandsflyg, Läns-försäkringar, Nordea, Swedbank och Handelsbanken. Redovisningen består av två delar: en analys för myndigheten och en avseende länet. I den senare beskriver länsstyrelsen hur arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har bedrivits. Analysen tar sin utgångspunkt i en risk-inventering som gjordes för drygt fem år sedan. KBM bedömer att analysen behöver uppdateras och utvecklas i vissa delar.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län ser det som sin uppgift att analysera hot, risker och sårbarheter både inom den egna myndigheten och i rollen som geografisk områdesansvarig. En beskrivning av vad som är utmärkande för länet och vad som är skyddsvärt finns. Hänvisningar görs till krisbered-skapsförordningen, lagen om skydd mot olyckor och epizootilagen. Läns-styrelsen har involverat ett stort antal aktörer i arbetet: kommunerna, landstinget, Försvarsmakten, polismyndigheten, Banverket, Vägverket och Sveriges Radio Gävleborg. Privat-offentlig samverkan har utvecklas med Telia Sonera AB, Tele 2, Fortum distribution, Preen Gävle depå. Samarbetet mellan länsstyrelserna i de sex nordligaste länen är under utveckling och för närvarande pågår ett projekt som ska se över samverkansformerna och utveckla dem. Länsstyrelsen fokuserar på hot och risker mot myndigheten och man har inte fullt ut analyserat länets risker och sårbarhet. KBM be-dömer att det finns utvecklingsmöjligheter vad gäller den regionala risk- och sårbarhetsanalysen.
Länsstyrelsen i Hallands län utgår från myndighetens övergripande upp-gift: att främja länets utveckling på invånarnas villkor utifrån uppdrag från riksdag och regering. Tillsynsverksamheten betonas och det geografiska områdesansvaret lyfts fram. Man har en beskrivning av vad som är utmär-kande för länet (exempelvis fördubblas folkmängden under sommaren).
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen anges till att identifiera och minska regionala risker och sårbarheter. Man har en etablerad regional riskhan-teringsgrupp (kommunerna i länet, landstinget och polismyndigheten) och samverkar med Högskolan i Halmstad, Region Halland, Statens räddnings-verk och Kustbevakningen. Länsstyrelsen påpekar att de i dagsläget saknar en risk- och sårbarhetsanalys som motsvarar de krav länsstyrelsen själv och andra aktörer kan ställa. KBM bedömer att länsstyrelsens redovisning har vissa brister, men även förtjänster. Nio situationer kopplas på ett tydligt sätt samman med erfarenheter från i länet inträffade händelser, pågående verksamhet och behov av framtida åtgärder.
Länsstyrelsen i Jönköpings län anger att ”länsstyrelsens områdesansvar utgörs av Jönköpings län.” Man har samverkat med länets kommuner, landstinget, polismyndigheten, Försvarsmakten, Sveriges Radio, Försäk-ringskassan, Skatteverket, Banverket och Vägverket. Privat-offentlig sam-verkan har skett med Vätterhem, Fastighetsbolaget Linden, E.on, Vattenfall, Jönköping Energi, ICA Maxi, Smålandsbanken, Securitas Bevakning, Securi-tas Värde, Svenska Shell och Länstrafiken. Ett långvarigt avbrott i elförsörj-ningen belyses ur många olika aspekter och är mycket väl analyserat. KBM bedömer dock att redovisningen behöver utvecklas till att omfatta fler situationer.
Länsstyrelsen i Kalmar län anger att rollen som områdesansvarig myn-dighet innebär ett ansvar för att samordna krisberedskapsarbetet i länet tillsammans med sektorsansvariga myndigheter, kommuner och berörda organisationer. Man ska verka för, inrikta, samordna och stödja aktörer för att alla ska sträva mot samma mål. I den regionala risk- och sårbarhets-analysen ska länets samlade krishanteringsförmåga bedömas. Länets kris-hanteringsråd har varit med och tagit fram underlag till risk- och sårbar-hetsanalysen. I rådet ingår bland annat centrala myndigheter, kommunföre-trädare samt el- och telebolag. Länsstyrelsen uppger dock att samverkan med näringslivet behöver utvecklas. Fem olika situationer (kallade typ-händelser) analyseras. Man har en bra genomgång av genomförda och planerade åtgärder. KBM bedömer att analysen behöver utvecklas med fler situationer, vilket också länsstyrelsen uppger.
Länsstyrelsen i Skåne län hänvisar till krisberedskapsförordningen och länsstyrelseinstruktionen samt myndighetens regleringsbrev för år 2007.
Myndighetens roll tolkas utifrån lagen om skydd mot olyckor, epizootilagen samt det geografiska områdesansvaret. Samverkan sker med angränsande län, Socialstyrelsen, Lunds universitet, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Tullverket, Sjöfartsverket, Beredskapsstyrelsen i Danmark, Malmö stad och Statens räddningsverk. Privat-offentlig samverkan har skett med E.on och Telia i samband med stormen Per. Man uppmärksammar också ett lokalt
privat-offentligt samverkansprojekt (LFSPOS) som har startats upp i Kristianstads handelsområde. Länsstyrelsens analys beaktar både den interna riskhantering och länet i stort. Redovisningen utgörs av två delar.
KBM bedömer att den första delen – en genomgång av hur myndigheten ska uppfylla sitt ansvar vid en pandemi – väl motsvarar intentionerna för en analys. Den andra delen, som behandlar myndighetens områdesansvar, har dock mer karaktär av redovisning av den verksamhet som genomförts under året.
Länsstyrelsen i Uppsala län anger krisberedskapsförordningen som grun-den för analysen, men de faktorer som myndigheten särskilt ska beakta kommer från 2002 års förordning. Länsstyrelsen menar att ”som geografiskt områdesansvarig myndighet på regional nivå har myndigheten ambitionen att analysera alla de sårbarheter och risker som kan utgöra allvarliga hot mot samhällets funktionsförmåga eller tillgång på nödvändiga resurser på regional nivå.” Man hänvisar också till informationsansvaret gentemot rege-ringen om tillståndet i länet enligt länsstyrelseinstruktionen. Vidare har läns-styrelsen dels ett räddningstjänstansvar vid utsläpp av radioaktiva ämnen, dels en möjlighet att överta ansvaret för kommunal räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor. Om statlig räddningstjänst innefattas av in-satsen ska länsstyrelsen ansvara för att inin-satsen samordnas. Länsstyrelsen har huvudsakligen arbetat tillsammans med länets kommuner, landsting och polismyndighet. Man har vidare en beskrivning av de huvudsakliga när-ingarna i länet. KBM bedömer att länsstyrelsen har lagt stor vikt vid för-mågebedömningen. Analyserade hot och risker redovisas i en matris på ett överskådligt sätt. Dock behövs föregående års redovisning för att få en bild av bakomliggande sannolikhets- och konsekvensresonemang för respektive situation.
Länsstyrelsen i Värmlands län uppger att myndigheten kan få ett opera-tivt ledningsansvar enligt länsstyrelseinstruktionen, krisberedskapsförord-ningen, lagen om skydd mot olyckor och epizootilagen. Man har tolkat upp-giften som att analysera hot, risker och sårbarheter utifrån det geografiska områdesansvaret. Kännetecknande för Värmlands län är skogen och vattnet.
I länet finns en stor förekomst av internationellt verksamma skogsföretag såsom Stora Enso, Billerud, Moelven och BTG Källe. Samverkan har skett med angränsande län, Nordsjöprojektet FLOWS, smittskyddsläkaren, länets kommuner (särskilda informationssatsningar i samband med pandemiplane-ringen), polismyndigheten, Svenska kyrkan och Försäkringskassan. Man har haft diskussioner med Handelskammaren i Värmland om samhällsviktig verksamhet inom näringslivet. Man har även samverkat med Företagarna, Telia-Sonera, Fortum och medieföretag. Länsstyrelsen har identifierat ett tiotal hot och risker, men analyserar endast en situation med pandemisk influensa närmare. Man har dock en kortfattad genomgång av inträffade händelser under året. KBM bedömer att länsstyrelsen behöver utveckla sin analys för att omfatta fler situationer.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anger att myndigheten har två roller i sammanhanget: ansvaret under en extraordinär händelse och det geogra-fiska områdesansvaret. Länsstyrelsen hänvisar dock till 2002 års
krisbered-skapsförordning. Ansvaret att i vissa fall leda en insats enligt lagen om skydd mot olyckor samt medverka i hanteringen av smittsamma djursjuk-domar anges. Länets förutsättningar beskrivs kortfattat. Arbetet har be-drivits i projektform i två arbetsgrupper; en för myndigheten och en för den regionala analysen. Man uppmärksammar näringslivets medverkan och menar att detta måste ges större vikt: ”utan detta deltagande haltar arbetet och blir inte heltäckande”. Myndigheten har analyserat hot och risker samt förmåga avseende både den egna myndigheten och länet. KBM bedömer dock att analysen behöver utvecklas med utförligare resonemang kring sannolikhet och konsekvenser.
Länsstyrelsen i Östergötlands län hänvisar till uppgifter enligt krisbered-skapsförordningen och länsstyrelseinstruktionen. Myndigheten har ett reso-nemang om det geografiska områdesansvarets innebörd. Länsstyrelsen har samverkat med drygt 50 myndigheter och organisationer i arbetet med risk-och sårbarhetsanalys. Följande privata aktörer har deltagit i en eller flera av de sex workshops (motsvarande samverkansområdena) som myndigheten arrangerat: E.on Elnät Sverige AB, Folksam, Företagarna, Green Cargo, Linköpings flygplats, Linköping Kraftnät AB, Mjölby-Svartådalen Energi AB, Norrköpings flygplats, Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Securitas värde AB, Svensk Energi, Svensk kassaservice, Tekniska Verken AB, Tele2 Sverige AB, Telia Sonera AB, Vattenfall Eldistribution AB, Östgöta brandstodsbolag, Östgötatrafiken. Totalt presenteras 181 åtgärdsförslag. KBM bedömer att länsstyrelsen bedriver ett ambitiöst arbete som ligger i linje med det geo-grafiska områdesansvaret. En omfattande inventering av tänkbara olyckor och händelser har gjorts, varav elva situationer bedöms vara både sannolika och få allvarliga konsekvenser. Dock finns vissa brister avseende analys och bedömningsgrunder.