FINANSIELLA RISKER

Med finansiella risker avses marknadsrisker såsom ränte-, valutakurs- och aktiekursrisker samt likviditetsrisker.

Ränterisker

Koncernens ränterisker uppkommer som ett resultat av att räntebindningstiderna för tillgångar och skulder

in-klusive derivat inte sammanfaller. Koncernens ränte-bundna tillgångar utgörs framför allt av krediter. Ränte-risken i dessa är i huvudsak eliminerad, antingen genom att de finansierats med räntebunden upplåning, eller ge-nom att koncernen ingått swapavtal där koncernen betalar bunden ränta.

En höjning av samtliga marknadsräntor med en pro-centenhet skulle den 31 december 2002 ha medfört en minskning av värdet av koncernens räntebärande till-gångar och skulder, inklusive derivat, med 735 mkr (913).

Värdeminskningen för positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 469 mkr (533) och i utländsk valuta till 266 mkr (380). Koncernens ränterisk i utländsk valuta

74 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2

finns i huvudsak i de utländska dotterbolagen FI-Holding och Hansabank. Vid en räntehöjning med en procent-enhet skulle koncernens nettoresultat av finansiella transaktioner den 31 december 2002 ha minskat med 194 mkr (402). Minskningen av känsligheten i netto-resultat av finansiella transaktioner uppkommer främst på grund av en förkortad duration i koncernens likvidi-tetsportfölj i Danmark.

I koncernen finns även positioner i realränteinstru-ment, denominerade i svenska kronor, som vid en höj-ning av realräntan med en procentenhet den 31 december 2002 skulle öka i värde med 10 mkr. Värdeökningen skulle i sin helhet påverka redovisat nettoresultat av finansiella transaktioner. Per den 31 december 2001 beräknades motsvarande ränteförändring medföra att värdet av kon-cernens positioner i realränteinstrument minskade med 36 mkr, varav 13 mkr skulle påverka redovisat nettoresultat av finansiella transaktioner.

En räntehöjning skulle även påverka räntenettot. Hur stor effekten blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna till-gångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning banken anpassar räntorna på in- och utlåning med rörlig ränta. Om marknadsräntorna stiger med en procent-enhet och därefter ligger kvar på den nya nivån i ett år, samtidigt som koncernen höjer in- och utlåningsräntorna lika mycket, beräknas koncernens räntenetto öka med cirka 20 mkr. Per den 31 december 2001 beräknades att koncernens räntenetto skulle ha förblivit oförändrat vid motsvarande ränteförändring.

Valutakursrisker

Valutakursrisker uppkommer då värdet av tillgångar och skulder i en valuta, inklusive derivat, inte överensstäm-mer. Koncernens valutakursrisker hanteras genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta anpassas till önskad nivå. Anpass-ningen sker i huvudsak genom användande av derivat-instrument såsom räntevalutaswappar och valutaterminer.

Vid årets slut var 24 (23) procent av koncernens till-gångar och 42 (47) procent av skulderna denominerade i utländsk valuta. Drygt hälften av koncernens tillgångar och knappt en tredjedel av skulderna i utländsk valuta finns i FI-Holding och Hansabank. Ytterligare drygt en

tredjedel av koncernens skulder i utländsk valuta har uppkommit till följd av att dotterbolaget Spintab tagit upp lån i utländsk valuta. Eftersom Spintab inte tar valuta-positioner är denna upplåning i sin helhet swappad till svenska kronor. I moderbolaget var skulderna i utländsk valuta något större än tillgångarna i utländsk valuta vid årsskiftet. Huvuddelen av valutarisken i den överskju-tande delen av skulderna var eliminerad genom valuta-terminer och räntevalutaswappar.

Vid årsskiftet hade Hansabank en tillgångsposition i euro till ett motvärde av knappt 10 mdkr. Positionen är skapad dels genom att Hansabank placerat en stor del av bankens likviditetsreserv i värdepapper denominerade i euro dels genom att en stor del av Hansabanks utlåning i euro är finansierad av inlåning denominerad i estniska kronor. Värdet av den estniska valutan baseras på en sedelfond i euro och växelkursen gentemot euro (till 1999 gentemot tyska mark) är sedan valutareformen 1992 fast-ställd och fixerad enligt estnisk lag. I Hansabank fanns vid årets slut även strategiska positioner i lettiska lat och litauiska litas till följd av investeringar i utländska dotter-bolag i Lettland och Litauen.

FöreningsSparbankens strategiska innehav i utländska bolag såväl som i dotterbolag är som regel finansierade i respektive lands valuta. Som undantag är bankens innehav i Hansabank finansierat i en kombination av euro och svenska kronor samt en korg av valutor till vilken den let-tiska valutan är knuten.

En kursrörelse för svenska kronan gentemot utländska valutor om +/– 5 procent skulle vid årets utgång innebära ett sämsta utfall avseende värdeförändring på koncernens tillgångar och skulder, exklusive goodwill, i utländsk valuta om cirka 50 mkr.

Aktiekursrisker

Exponering för aktiekursrisker uppstår till följd av inne-hav i aktier och aktierelaterade derivat. Med aktiekurs-risk avses aktiekurs-risken för förluster vid förändringar i aktiekurser och förväntningarna om dessas framtida volatilitet.

Bankens aktiehandel är i huvudsak kundrelaterad. Posi-tionerna i bankens tradingrörelse är normalt sådana att endast begränsade förluster kan uppkomma vid större kursrörelser. Dessa positioner syftar bland annat till att skapa likviditet åt bankens kunder.

Inverkan på värdet av tillgångar och skulder i SEK samt utländsk valuta, inklusive derivat, om marknadsräntorna stiger med en procentenhet

Varav finansiella omsättningstillgångar som marknadsvärderas i koncernen

SEK – 79 – 32 2 – 16 5 – 44 – 82 152 – 61 – 155

Utländsk valuta – 18 – 17 4 – 8 4 2 13 11 – 30 – 39

SUMMA – 97 – 49 6 – 24 9 – 42 – 69 163 – 91 – 194

En generell kursrörelse om +/– 10 procent skulle vid årets utgång innebära ett oförändrat värde på trading-verksamhetens positioner.

Utöver innehavet i bankens tradingverksamhet finns mindre innehav i FI-Holding och Hansabank.

Marknadsrisker i bankens tradingverksamhet Bankens tradingverksamhet bedrivs inom Swedbank Markets och syftar i första hand till att tillfredsställa kundernas behov av att göra transaktioner på den finan-siella marknaden. Positionstagandet sker endast i begränsad omfattning vilket medför att risknivån i verk-samheten är låg. Den fortsatt låga risknivån framgår tyd-ligt av diagrammet nedan som visar att den dagliga intjä-ningen i verksamheten under 2002 legat på en stabil nivå med små variationer under året.

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker uppstår som ett resultat av att förfallo-strukturen för kassaflöden från tillgångar och skulder inklusive derivat ej sammanfaller. Risken är att bankens betalningsåtaganden ej kan fullgöras eller att finansie-ringskostnaden ökar till följd av betydande behov av finansiering en enskild dag. Koncernen bedriver en aktiv likviditetshantering för att undvika dessa risker. Hante-ringen sker bland annat genom upprätthållandet av en likviditetsreserv i syfte att skapa en betalningsbered-skap vad avser såväl betalningsåtaganden under dagen som under längre löptider. Reserven består av i Riksbanken pantsättningsbara tillgångar. Likviditetsreserver i form av pantsättningsbara värdepapper i respektive lands cen-tralbank finns även i FI-Holding och Hansabank. Vård och vidareutveckling av relationer med långivare är av strategisk betydelse för att bibehålla och utveckla den väldiversifierade upplåningsbasen, vad avser såväl antalet marknader som antalet investerare. Dessutom sker en löpande uppföljning av koncernens likviditetssituation och koncernens upplåning planeras på ett sådant sätt att alltför stora kortfristiga finansieringsbehov undviks.

Koncernen har således en god likviditetsberedskap baserad på en konservativ risksyn inom detta område.

Derivatinstrument

Derivatinstrument används i koncernen inom Swedbank Markets, Treasury och i vissa av dotterbolagen. Inom Swedbank Markets görs affärer i derivatinstrument dels i syfte att möta kundernas behov, dels i marketmakingakti-viteter samt för att täcka och ta marknadsriskpositioner.

Aktierelaterade derivat används bland annat för att risk-avtäcka emitterade warranter och aktieindexobligationer.

Inom övriga enheter syftar användningen av derivat främst till att minska ränte- och valutarisker. Derivat-instrument påverkar koncernens finansiella risk eftersom instrumentens värde påverkas av rörelser i räntor, valuta-och aktiekurser. Finansiella risker förknippade med derivat limiteras och följs upp inom den övergripande hanteringen av finansiella risker. De kassaflöden som uppkommer genom koncernens derivattransaktioner bevakas och följs upp på samma sätt som övriga kassaflöden inom koncernen.

I not 28 redovisas koncernens derivatpositioner den 31 december 2002, fördelade i grupperna ränte-, valuta-och aktiederivat samt övriga. Kontrakt med positiva marknadsvärden är summerade för sig och kontrakt med

F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2 • • • • F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 75 Känslighetsanalys, 12 månader

Förändring Effekt på rörelse-resultat, mkr Räntenetto

Höjda räntor på in- och

utlåning med rörlig ränta + 1%-enhet 20

Sänkta räntor på in- och utlåning med rörlig ränta (lågräntekonton

undantagna) –1%-enhet – 540

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Marknadsränta +1%-enhet – 194

–1%-enhet + 176

Börsutveckling +/– 10 % +/– 142

Personalförändring +/– 100 personer –/+ 45

Löneförändring +/– 1% –/+ 62

Osäkra fordringar¹⁾ +/– 1 mdkr –/+ 50

Kreditförlustnivå +/– 0,1% enhet –/+ 707

1) Kalkylränta 5 procent.

Rating

FSPA Spintab FIH Hansabank Moody´s

Bankens dagliga intjäning i mkr i tradingverksamheten. Höjden på staplarna visar antalet dagar med den intjäningsnivå som anges i diagrammets underkant.

Fördelning av daglig intjäning i bankens tradingverksamhet 2002, mkr

76 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2

negativa värden för sig. I tabellen anges dessutom hur stor andel av koncernens derivat som är avräknade mot en clearingorganisation. Kontrakt med positivt marknadsvär-de medför att koncernen har en fordran på motparten. I den mån kontraktet är avräknat mot en clearingorganisa-tion har banken en fordran på denna. Clearinginstitutet hanterar och reducerar motpartsrisker genom tagande av marginalsäkerheter och löpande avräkning. Motparts-risken i dessa kontrakt blir därför negligerbar och anses inte utgöra någon kreditrisk för banken. Inte heller ingår dessa kontrakt i riskvägt belopp vid beräkning av ban-kens kapitalkrav för motpartsrisker. För övriga kontrakt, så kallade OTC-derivat, medför ett positivt marknads-värde en kreditrisk. För att reducera kreditrisken i OTC-derivat tecknar koncernen som regel avtal med motpar-terna som innehåller klausul om nettning, det vill säga att i händelse av motparts obestånd kan bankens eventuella transaktioner med negativa marknadsvärden nettas mot transaktioner med positiva marknadsvärden och på så sätt reducera kreditrisken.