Koncernens riskkontroll
OPERATIONELLA RISKER
Operationell risk definieras i koncernens riskpolicy som
”risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel och felaktiga system eller till följd av yttre händelse”. Enkelt uttryckt handlar det till stor del om risker kopplade till felhante-ring, dålig kontroll, oklara ansvarsförhållanden, bristfälliga tekniska system, olika former av brottsliga angrepp och bristande beredskap inför störningar.
Ansvaret under styrelsen för hur dessa risker hanteras åvilar inom hela koncernen respektive verksamhetsansvarig
som ska identifiera, begränsa och kontrollera sin enhets operationella risker. Det åligger styrelsens revisions- och säkerhetsutskott att särskilt följa de operationella riskerna.
Organisation
På koncernnivå finns en särskild stabsenhet med funktio-nellt ansvar för uppföljning, bevakning och rapportering av de operationella riskerna inom koncernen. Inom koncernens olika affärsområden och dotterbolag finns särskilt utsedda medarbetare med ansvar för koordinering av riskkontrollen i respektive verksamhet. Därutöver finns särskilda enheter för till exempel fysisk säkerhet och IT-säkerhet.
Riskområden
Självutvärderingar av operationella risker har under året genomförts inom samtliga affärsområden och inom prio-riterade stabs- och stödfunktioner. Analys av detta om-fattande material utgör en viktig grund för ytterligare fokuserade insatser för att stärka kontrollen av de opera-tionella riskerna.
Koncernens policies och instruktioner ses löpande över mot bakgrund av utvecklingen inom området och förväntade nya krav från tillsynsmyndigheterna.
Olika angreppssätt
Operationella risker återfinns i alla delar av koncernens verksamhet. Riskerna fördelas över ett brett spektrum.
Konsekvenserna av och sannolikheten för ett riskutfall varierar också.
Kvalitetsarbete med sikte på ständig förbättring är en förutsättning för att minimera mer frekventa men be-loppsmässigt mindre förluster i den operativa verksam-heten. För att undvika oväntade och större riskutfall genomförs särskilda risk- och sårbarhetsanalyser kom-pletterade med beredskapsplanering.
Metoder och prioriteringar
Inom den finansiella sektorn pågår internationellt ett inten-sivt arbete kring bland annat metoder och tekniker för att identifiera, värdera och hantera operationella risker. Koncer-nen håller sig på olika sätt väl informerad om detta arbete.
Metodutvecklingen går via kvalitativa metoder till exempel självutvärderingar, mot mer kvantitativa metoder som förlustdatabaser, modellering etc. Koncernen deltar aktivt i denna utveckling. Under året har en så kallad operationell förlustdatabas implementerats och ett arbete kring särskilda riskindikatorer påbörjats.
I tillägg till det breda riskarbetet som utförs inom koncernens olika delar fortsätter särskilt prioriterade insatser inom följande områden:
◆ e-business.
◆ Lansering av nya tjänster och produkter.
◆ IT kopplat till affärsverksamheten.
◆ Kompetensförsörjning.
Tillsammans med koncernens försäkringsmäklare fortgår en dialog kring risktransferering genom bland annat nya försäkringslösningar.
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2 • • • • F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 79 Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde-pappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd samt Redovisningsrådets rekommen-dationer.
Ändrad redovisningsprincip
De av Redovisningsrådets rekommendationer, som trädde i kraft 2002, har beaktats men ej medfört någon väsentlig påverkan. Redovisningen har anpassats till Finansinspek-tionens förändrade värderings- och upplysningsregler avseende lånefordringar. De förändrade reglerna har inte medfört någon väsentlig förändring av låneportföljens värdering. De nya upplysningskraven framgår i noterna.
Jämförelsetalen har omräknats.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar FöreningsSparbanken AB och de bolag där banken direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde. Dessa bolag har inta-gits i koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden. Upp-kommen goodwill avskrives individuellt på högst 20 år.
Koncernredovisningen innehåller även intressebolag, bolag där banken direkt eller indirekt innehar mer än 20 procent av aktiernas röstvärde och där ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse mellan banken och bolaget.
Intressebolag konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, med undantag av Eskilstuna Rekarne Sparbank AB som konsolideras enligt klyvningsmetoden. Resultat före skatt i intressebolag redovisas på egen rad i resultaträk-ningen efter avdrag för avskrivning på goodwill.
Bolag övertagna för skyddande av fordran har ej kon-soliderats då de är av ringa betydelse eller bedöms kunna avvecklas inom snar framtid.
Utländska dotterbolag och intressebolag
Aktier i utländska dotterbolag och intressebolag, för vilka refinansiering skett i samma valuta, värderas i likhet med refinansieringen till anskaffningskurs i moderbolaget.
I koncernen sker omräkning av dotterbolag enligt dags-kursmetoden. Detta innebär att tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs medan resultaträkningen omräknas till genomsnittlig kurs för räkenskapsåret.
Uppkomna omräkningsdifferenser vid användandet av dagskursmetoden påverkar direkt bundet respektive fritt eget kapital. I konsekvens härmed förs även kursdiffe-renser hänförliga till finansiering, i utländsk valuta, av investeringen i dotterbolagsaktier direkt till eget kapital med beaktande av uppskjuten skatt.
Utländska filialer, dotterbolag och intressebolag klas-sificeras som självständiga verksamheter.
Tillgångar och skulder i utländsk valuta
Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens stängningskurs. Utestående terminskon-trakt marknadsvärderas till balansdagens terminskurser.
Innehavet av utländska sedlar har värderats till köpkurser för sedlar per balansdagen.
Finansiella tillgångar
Innehavet av finansiella instrument indelas i finansiella anläggningstillgångar och finansiella omsättningstill-gångar. Värdepapper, som avses att innehas till förfall eller på mycket lång sikt, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. Övriga värdepapper, samt derivat-instrument klassificeras som finansiella omsättningstill-gångar.
Kursdifferenser vid köp av räntebärande värdepapper redovisas som ränta och periodiseras så att den effektiva avkastningen blir konstant under instrumentets ränte-bindningstid. Instrumentets anskaffningsvärde justerat med kostnads- eller intäktsförd kursdifferens benämns instrumentets upplupna anskaffningsvärde.
Finansiella anläggningstillgångar som utgörs av ränte-bärande värdepapper värderas till upplupet anskaff-ningsvärde. Realiserade resultat på finansiella anlägg-ningstillgångar redovisas under Övriga rörelseintäkter respektive under Övriga rörelsekostnader.
Finansiella omsättningstillgångar, som utgörs av över-låtbara värdepapper och derivatinstrument i tradingverk-samheten, värderas till verkligt värde. Vinst som upp-kommer till följd av att det bokförda värdet överstiger anskaffningsvärdet, eller i fråga om räntebärande värde-papper det upplupna anskaffningsvärdet, sätts av till en fond för orealiserade vinster. Fonden tas upp under bundet eget kapital efter beaktande av uppskjuten skatt. Övriga finansiella omsättningstillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. I resultaträk-ningen tas så väl orealiserade som realiserade vinster upp under Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Derivatinstrument med positivt bokfört värde redovisas inom Övriga tillgångar och derivatinstrument med nega-tivt bokfört värde inom Övriga skulder.
Återköpstransaktioner
Vid äkta återköpstransaktion, så kallad repa, redovisas tillgången fortsatt i den säljande partens balansräkning och erhållen likvid redovisas som skuld. Det sålda värde-pappret redovisas som ställd pant inom linjen i balans-räkningen. Hos den köpande parten redovisas erlagd lik-vid som en lånefordran på den säljande parten.
Skillnaden mellan likvid för avistaledet och terminsledet periodiseras över löptiden som ränta.
Redovisningsprinciper
80 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2
Värdepapperslån
Värdepapper som lånas ut kvarstår i balansräkningen som värdepapper och redovisas som ställd säkerhet inom linjen, medan inlånade värdepapper inte tas upp som tillgång. Värdepapper som lånas ut värderas på samma sätt som övriga innehavda värdepapper av samma slag. I de fall avyttring av inlånade värdepapper sker, så kallad blankning, skuldbokförs ett belopp motsvarande värde-pappernas verkliga värde.
Säkringsredovisning
Säkringsredovisning innebär att säkringsinstrument vär-deras enligt samma värderingsprincip som den skyddade positionen.
För att skydda vissa tillgångar och skulder eller i avtal fixerade betalningsflöden mot ränterisker, aktiekursrisker eller valutakursrisker matchas dessa positioner mot posi-tioner med balanserande flöden och löptider. Uppskjuten säkringsredovisning tillämpas på positioner som är indi-viduellt eller gruppvis identifierade och som har en effektiv säkring, det vill säga hög korrelation vid värde-förändring. Säkringens effektivitet bedöms regelbundet under säkringens löptid.
När säkringsredovisning avbryts genom att skyddande position realiseras medan säkrad position kvarstår i balansräkningen, upptagen till anskaffningsvärde, perio-diseras realisationsresultatet över den säkrade position-ens återstående löptid.
I Spintab säkringsredovisas all upplåning och utlåning med bunden ränta eftersom de ömsesidigt matchar varandras räntebindning. Vid återköp av upplåning och förtidsinlösen av utlåning periodiseras därför realiserad kursskillnad och ränteskillnadsersättning över respektive instruments återstående löptid. När banken köper Spintabs upplåningsinstrument sker, i koncernredovisningen, en motsvarande periodisering av skillnaden mellan bankens anskaffningsvärde för det uppköpta instrumentet och Spintabs bokförda värde av detsamma.
Lånefordringar
Lånefordringar upptas till anskaffningsvärde så länge de inte anses vara osäkra.
Osäkra lånefordringar är sådana för vilka det är sanno-likt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren.
En lånefordran är inte osäker om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättningar för eventuella förseningar. När en låne-fordran blivit osäker redovisas kontraktsenliga räntor när de betalas.
Osäkra lånefodringar värderas till sitt bedömda åter-vinningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och återvinningsvärde belastar resultatet som reservering för sannolik kreditförlust. Reservering för sannolik kredit-förlust sker som huvudregel baserat på individuell värde-ring. Om det bedöms som sannolikt att kreditförluster har inträffat i en grupp av lånefordringar som ska värderas individuellt men där förlusterna ännu inte kan hänföras
till de individuella lånefordringarna görs en gruppvis reservering. För homogena grupper av fordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk tillämpas gruppvis värdering.
Förlust konstateras när den helt eller delvis kan fast-ställas beloppsmässigt och det inte finns några realistiska möjligheter till återvinning av lånefordran.
Bokfört värde på lånefordringar är anskaffningsvärdet reducerat med bortskrivningar och reserveringar. På skuldsidan redovisas reserveringar för sannolika förluster för garantier och andra ansvarsförbindelser.
Licenser avseende programvaror
Kostnader för licenser avseende programvaror för data-system periodiseras över den tidsperiod licensen avser, dock längst 36 månader.
Leasingobjekt
Koncernens leasingverksamhet utgörs av finansiell leasing och redovisas därför som utlåning. Detta medför att erhållna leasingavgifter redovisas dels som ränteintäkter och dels som amortering.
Finansiella skulder
Finansiella skulder upptas antingen till upplupet anskaffningsvärde eller, när skulden har korta räntebind-ningstider, till nominellt belopp.
Kursdifferenser vid emissioner resultatförs som ränta och periodiseras på samma sätt som för räntebärande tillgångar.
Avskrivningar
Inventarier för eget bruk avskrivs planenligt med 20 pro-cent.
Fastigheter, förutom övertagna för skyddande av for-dran, avskrivs med skattemässigt högsta tillåtna belopp.
Goodwillavskrivning baseras på ekonomisk livslängd vilket innebär att goodwill skrivs av planenligt med 5 procent för Föreningsbanken AB, Robur Försäkring AB, AS Hansapank och FI-Holding. Dessa förvärv ses som mycket långsiktiga investeringar i stabila och på sina marknader ledande företag inom FöreningsSparbankens långsiktigt prioriterade hemmamarknad. Goodwill avse-ende övriga dotterbolag skrivs av planenligt med 10 eller 20 procent. Goodwill avseende intressebolag skrivs av med 5, 10 eller 33 procent.
Pensionsförpliktelser
Koncernens pensionsförpliktelser täcks genom försäk-ringar, avsättningar till pensionsstiftelser och avsättningar i balansräkningen.
Som rörelsekostnad redovisas, enligt Finansinspek-tionens anvisningar, en kalkylmässig pensionskostnad avseende pensionsförpliktelser som tryggats i egen regi, samt löneskatt. Den kalkylmässiga pensionspremien återförs som bokslutsdisposition under Avräkning av pensioner, där avräkning sker mot utbetalade pensioner,
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2 • • • • F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E 81 verklig löneskatt och avkastningsskatt, eventuell
gottgö-relse från eller avsättning till pensionsstiftelserna, samt förändring av pensionsavsättning i balansräkningen.
Skatt
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har beräknats med 28 procent i Sverige och med respektive lands skattesats för utländska bolag.
Uppskjuten skattefordran som inte kan avräknas mot uppskjuten skatteskuld redovisas som övrig tillgång.
Uppskjutna skatteskulder redovisas som avsättningar.
Här redovisas också skatt på andelar i intresseföretags resultat.
82 D E F I N I T I O N E R • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2
ANDEL OSÄKRA FORDRINGAR
Osäkra fordringar netto i förhållande till bokfört värde för utlåning till kredit-institut och allmänheten.
ANTAL ANSTÄLLDA
Antal anställda vid årets utgång, exklusive långtidsfrånvarande, i relation till tjänstgöringsgrad uttryckt i heltidstjänster.
AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL
Rörelseresultat i relation till genomsnittlig balansomslutning.
BÖRSKURS/EGET KAPITAL
Börskurs vid årets utgång i relation till utgående eget kapital per aktie.
DATAKOSTNADER
Kostnader för datakonsulter, programvaror, datakommunikation samt extern drift och förvaltning av datasystem.
DIREKTAVKASTNING
Utdelning per aktie i relation till börskursen vid årets utgång.
DURATION
Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalnings-flödet uttryckt i antal år.
EGET KAPITAL PER AKTIE
Eget kapital i relation till antalet utestående aktier.
JUSTERAT EGET KAPITAL PER AKTIE
Eget kapital samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde i innehav av finansiella anläggningstillgångar i relation till antalet utestående aktier.
KAPITALBAS
Summan av primärt och supplementärt kapital minus avdragsposter enligt 2 kap. 7 § lagen om kapitaltäckning. För att täcka kapitalkrav för marknads-risker får förlagslån med en ursprunglig löptid på minst två år inkluderas i en utvidgad del av kapitalbasen.
KAPITALTÄCKNINGSGRAD
Utgående kapitalbas i relation till utgående riskvägt belopp.
KASSAFLÖDE PER AKTIE
Årets kassaflöde i relation till antalet utestående aktier.
K/I-TAL
Summa kostnader i relation till summa intäkter.
KREDITFÖRLUSTER, NETTO
Årets konstaterade och sannolika förluster med avdrag för återförda reser-veringar och återvinningar avseende lånefordringar samt årets nettokost-nad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser.
KREDITFÖRLUSTNIVÅ, NETTO
Kreditförluster netto och värdeförändringar på övertagen egendom i för-hållande till ingående balans för utlåning samt övertagen egendom och kreditgarantier.
LIKVIDA MEDEL I KASSAFLÖDESANALYSEN
Kassa och tillgodohavande hos centralbank, vid nettofordran nettot av dagslånefordringar och dagslåneskulder med löptid upp till fem dagar samt i Riksbanken belåningsbara statsskuldsförbindelser och bostadsobli-gationer med beaktande av repor och blankning.
LÖPTID
Tid fram till en fordran eller skuld har villkorsändringsdag eller förfallodag.
OSÄKRA FORDRINGAR
Lånefordringar där betalningarna sannolikt inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren. En sådan lånefordran anses inte som osäker om det
finns säkerhet för den som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättningar för eventuella förseningar. Osäkra fordringar brutto med avdrag för specifika reserveringar för individuellt värderade låneford-ringar samt reservelåneford-ringar för gruppvis värderade homogena lånefordlåneford-ringar utgör osäkra fordringar netto.
P/E-TAL
Börskurs vid årets utgång i relation till resultat per aktie.
PLACERINGSMARGINAL
Räntenetto i relation till genomsnittlig balansomslutning.
PRIMÄRKAPITAL
Eget kapital, i moderbolaget inklusive 72 procent av obeskattade reserver, minus goodwill, samt kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapital-basen som primärt kapital enligt 2 kap. 6 § lagen om kapitaltäckning. I den finansiella företagsgruppen ingår även minoritetsandelar som belöper på företag som omfattas av gruppbaserad redovisning.
PRIMÄRKAPITALRELATION
Utgående primärkapital i relation till utgående riskvägt belopp.
RESERVERINGSGRAD FÖR INDIVIDUELLT IDENTIFIERADE OSÄKRA FORDRINGAR
Specifika reserveringar för individuellt värderade lånefordringar samt reser-veringar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar i relation till osäkra fordringar brutto.
RESULTAT PER AKTIE FÖRE UTSPÄDNING
Den del av årets resultat som är hänförlig till stamaktierna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier.
RESULTAT PER AKTIE EFTER UTSPÄDNING
Den del av årets resultat som är hänförlig till stamaktierna i relation till ett vägt genomsnitt av antalet under året utestående stamaktier justerat för utspädningseffekten av potentiella stamaktier.
RISKVÄGT BELOPP
Summa tillgångar i balansräkningen och åtaganden utanför balansräkningen, uppdelade i kredit- och marknadsrisker, värderade och riskvägda enligt gällande kapitaltäckningsföreskrifter. Volymerna vägs med hänsyn till bedömd risk så att de kommer att ingå i den riskvägda volymen till 0 pro-cent, 20 propro-cent, 50 procent eller 100 procent.
RÄNTEMARGINAL
Skillnaden mellan medelräntan på samtliga tillgångar och medelräntan på samtliga skulder.
RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL
Årets resultat i relation till genomsnittligt eget kapital.
RÄNTEBINDNINGSTID
Avtalad tid under vilken räntan på en tillgång eller skuld är bunden.
SUBSTANSVÄRDE PER AKTIE
Eget kapital enligt balansräkningen samt kapitalandelen av skillnaden mellan bokfört värde och verkligt värde på tillgångar och skulder i relation till det utgående antalet utestående aktier.
SUPPLEMENTÄRT KAPITAL
Tidsbundna förlagslån, efter viss reduktion om den återstående löptiden understiger fem år, eviga förlagslån samt kapitaltillskott och reserver som får ingå i kapitalbasen som supplementärt kapital enligt 2 kap. 6 § lagen om kapitaltäckning.
TOTAL RESERVERINGSGRAD OSÄKRA FORDRINGAR
Samtliga reserveringar för lånefordringar i relation till osäkra fordringar brutto.
Definitioner
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2 • • • • R E S U L T A T R Ä K N I N G 83