Affärsområde Spara erbjuder sparande i bankkonton och fonder och riktar sig till privatpersoner, institutionella kunder och företag. Fondsparande erbjuds genom direkt-sparande i fonder, det individuella pensionsdirekt-sparandet IPS, försäkringslösningar (inklusive avtalspension) och PPM.
Roburs investeringsfilosofi omfattar aktiv kapitalför-valtning med en väl strukturerad fundamental analys-process med målet att överträffa relevanta index.
Inlåning
FöreningsSparbanken erbjuder mycket konkurrenskraftiga inlåningskonton, däribland ett av marknadens bästa lönekontoerbjudanden, ett e-sparkonto med hög ränta samt andra individuella lösningar. FöreningsSparbanken har också som enda storbank slopat alla uttagsavgifter.
Utöver detta erbjuds specialprodukter som till exempel fastränteinlåning och inlåning i euro. Anpassning av sorti-mentet sker kontinuerligt för att det ska tilltala kunderna och kunna möta efterfrågan på nya produkter.
FöreningsSparbanken ökade sin marknadsandel av ny-inlåningsmarknaden under 2002, från 17,6 procent 2001 till preliminärt 26 procent. Den enskilt största förklaringen till detta är den framgångsrika introduktionen av e-spar-kontot i slutet av 2001. Detta har resulterat i en närmast
26 S P A R A • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2
bibehållen total marknadsandel för 2002 på en relativt kraftigt växande marknad.
Fond- och kapitalförvaltning
Robur erbjuder idag 81 olika fonder. Under året lanserades två nya fonder, en aktie- och en räntefond. Under oktober månad lanserades Etikfond Global Mega, som placerar globalt i företag som uppfyller Roburs etiska krav. I november startade Realräntefonden, som placerar främst i realränteobligationer utgivna av svenska staten och vars syfte är att erbjuda kunderna ett placeringsalternativ med inflationsskyddad avkastning. Under året har fyra fonder slagits samman till två. Kapitalinvest och Aktiesparfonden slogs samman till Kapitalinvest medan Sparinvest och Sverigefonden lades ihop till en ny Sverigefond.
42 procent av Roburs aktiefonder har under året ut-vecklats som, eller bättre än, sina respektive jämförelse-index (motsvarande siffra för 2001 var 37 procent). De högsta relativa avkastningstalen återfanns i branschfonder såsom Skogsfonden, Realinvest och Råvarufonden.
Inom den institutionella kapitalförvaltningen bedriver FöreningsSparbanken Kapitalförvaltning aktie- och ränte-förvaltning åt kommuner, landsting, organisationer, stif-telser och större privata företag. Förvaltat kapital per 31 december uppgick till 31,4 mdkr.
Pension & försäkring
Försäkringssparandet i FöreningsSparbanken är framför allt fokuserat på kapitalförsäkringar och avtalspensions-marknaden, medan banken valt att lyfta fram det indivi-duella pensionssparandet, IPS, för privat pensionsspar-ande. Tillsammans med fristående sparbanker och del-ägda banker har FöreningsSparbanken cirka 50 procent
av allt IPS-sparande, vilket ger en marknadsandel för det totala privata pensionssparandet om cirka 15 procent.
Inom fondförsäkring är marknadsandelen för Robur För-säkring cirka 18 procent.
Under året inledde Robur ett samarbete med försäk-ringsbolaget Pinnacle. Robur förmedlar riskprodukter från Pinnacle, såsom sjukvårds-, olycksfalls- och indivi-duella livförsäkringar. Motivet till samarbetet är att kunna erbjuda kompletta tjänstepensionslösningar för företags-segmentet.
FÖRSÄLJNINGSKANALER
Affärsområde Sparas produkter erbjuds via Förenings-Sparbankens lokala kontor och de fristående sparbankerna och delägda bankerna. Samarbetet med lokalbanksrörelsen inom FöreningsSparbanken och de fristående sparbank-erna och delägda banksparbank-erna är avgörande för framgången inom samtliga kundsegment.
Utanför Sverige finns samarbete etablerat med Aktia Sparbank i Finland och SpareBank1 Gruppen i Norge.
Dessutom distribueras fonder genom Hansabank i Balti-kum samt av FöreningsSparbanken Luxemburg.
Robur Svenska fondbolag 31 december 2002
Marknadsdata affärsområde Spara 2002
Nysparande netto fonder 9,7 mdkr
Nysparande marknadsandel fonder 17 procent
Fondförmögenhet Robur 206 mdkr
Marknadsandel fondförmögenhet Robur 28,9 procent Nysparande marknadsandel fondförsäkring 18,1 procent 30 september 2002
Fondförmögenhet fondförsäkring 30,8 mdkr
Robur under fem år
mkr 2002 2001 2000 1999 1998
Intäkter 1 330 1 524 1 740 1 237 949
Kostnader – 594 – 655 – 607 – 447 – 298
Rörelseresultat 736 869 1 133 790 651
mdkr
Balansomslutning 35 46 48 41 19
Fondförvaltning 206 266 288 291 193
Eget kapital, mkr 2 326 2 087 1 817 n/a n/a
Antal anställda 282 283 263 270 144
28 L Å N A • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2
Vad kännetecknar den svenska lånemarknaden under 2002, totalt sett samt inom FöreningsSparbanken?
Lånemarknaden har påverkats av en allmän osäkerhet samt av den svaga konjunkturutvecklingen under året. Kreditefter-frågan i Sverige har trots det fortsatt att stiga påtagligt under 2002. Ränterörelserna sedan årsskiftet har dock bidragit till att osäkerheten ökat. Utvecklingen har även påverkat kundernas agerande. Vi har till exempel märkt att efterfrågan för bank-krediter under året har minskat. Trenden har också gått mot att allt fler kunder flyttat sina topplån till hypotekslån samt i högre grad valt att binda sina bolån. Andelen lån med korta bindningstider har till exempel minskat till cirka 35 procent av lånestocken i slutet av året. Men trots konjunkturläget har vi kunnat befästa våra ställningar och i vissa fall öka marknads-andelarna. Det kanske tydligaste exemplet gäller hypotekslån som ökat med hela 26,6 miljarder kronor i Spintab. På års-basis är det vår största enskilda ökning någonsin.
Vilka är de viktigaste affärshändelserna inom affärsområde Låna under året?
Vi har fortsatt att vidareutveckla och förfina den affärs-modell som tidigare etablerats med lokalt kundnära arbete.
Inriktningen bygger på att vi tillhandahåller stöd för kund-rådgivarna, till exempel genom att säkerställa att praktiska rutiner och stödsystem fungerar felfritt. En nyhet under året är att hela affärsområde Låna nu är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Därmed har vi en enhetlig form för vårt framtida förbättringsarbete, vilket underlättar när vi snabbt behöver fånga upp och anpassa våra erbjudanden till kundernas enskilda behov.
Vilka är idag de största konkurrensfördelarna inom Låna?
Vår förmåga att erbjuda helhetskoncept till både privat-personer och företag är den kanske viktigaste styrkan. För alla olika behov har vi lämpliga kreditlösningar. Det må gälla inköp och investeringar i företag eller privatpersoners behov av krediter för konsumtion, boende eller större kapitalvaror.
Banken kan också erbjuda fler kontaktpunkter än någon annan aktör på marknaden. Tillsammans med fristående
sparbanker och delägda banker har vi nästan lika många kontor som våra konkurrenter sammantaget kan uppvisa.
Via vår telefon- och internetbank har vi sett till att bredda tillgängligheten för lån ännu mer.
Vad innebär köpet av HSB Bank för Förenings-Sparbanken?
HSB Bank har med stor framgång blivit starka på storstads-och tillväxtmarknader med ett bra koncept storstads-och med försälj-ning och kundkontakter via internet. I och med HSB Banks expansion på bolånesidan och inom bostadsrättssegmentet förstärks nu bankens position som finansiell aktör med ökad närvaro på viktiga marknader.
Har det gjorts några nya satsningar för att stärka och utveckla verksamheten ännu mer?
Arbetet med intern kompetensutveckling har accelererat under året. Den har bland annat riktats mot våra lokala kund-rådgivare, som är nyckelpersoner i försäljningsarbetet. Sats-ningen har omfattat flera tusen medarbetare och inriktats på områden som affärs- och produktkompetens. Vi bedriver också utbildningsverksamhet för våra kunder. Ett exempel är Husköparskolan, som vi erbjuder kunder som överväger att skaffa hus. Vi anordnar även särskilda utbildningar för professionella fastighetsägare. Vi har också vidareutvecklat vårt arbete inom kreditanalys. Ett system för credit scoring har implementerats avseende krediter till privatpersoner för att effektivisera kreditanalysen, vilket dels underlättar för oss, dels gör att vi kan lämna snabbare kreditbesked till våra kunder.
Vilka är utsikterna för 2003?
Situationen påminner till stor del om hur det såg ut inför 2002.
Osäkerheten på marknaden är fortsatt stor och flertalet indikationer pekar på att återhämtningen kan komma att dröja.
En folkomröstning under hösten med ett ja som valresultat för anslutning till EMU kommer att ställa krav på att interna rutiner och kreditsystem anpassas för införandet av euron. Inom låneområdet kommer vi att befästa vår ställning och utveckla vårt produktutbud för att på så sätt förbättra våra kundmöten.
Låna
I affärsområde Låna samlas FöreningsSparbankens svenska verksamhet inom utlåning. Samordningen skapar förutsätt-ningar för ett komplett och konkurrenskraftigt produktutbud samt en rationell hantering av låneaffären.
INTERVJU MED MIKAEL INGLANDER CHEF FÖR AFFÄRSOMRÅDE LÅNA
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2 • • • • L Å N A 29
LÅNA
Verksamheten
I affärsområde Låna ingår hela den svenska delen av låneverksamheten i koncernen. Det omfattar bankkrediter inom FöreningsSparbanken och HSB Bank samt bolagen FöreningsSparbanken Finans, Spintab med dotterbolaget FöreningsSparbanken Jordbrukskredit och Kundinkasso Aktiebolag.
Försäljningsutvecklingen
År 2002 uppgick utlåningen inom affärsområdet till 572 mdkr, vilket är en ökning med 5,3 procent jämfört med 2001. Genomförda rationaliseringar inom privatsegmentet har frigjort mer tid till försäljning och bearbetning av kunder. En annan förklaring till de ökade volymerna är att utlåningen i högre grad kunnat skräddarsys för olika kundbehov. Under 2002 har en rad olika låneinriktade marknadsaktiviteter genomförts med gott försäljnings-resultat, där såväl billån som räntetak kopplat till privata bolån uppskattats av våra kunder.
Bankutlåningen till företag har varit svag under 2002, vilket till stor del kan förklaras av det rådande konjunk-turläget. Många företag har under året sett över sin skuld-sättning och portföljsammanskuld-sättning och i samband med detta minskat sina lån.
Utlåningen i banken till hushållskunder har under året minskat då dessa till större del utnyttjat de högre bostadspriserna och omplacerat delar av sina topplån till bottenlån.
Prioriteringar 2003
2003 sker en ökad bearbetning av utvalda marknader då främst storstäder och större universitetsstäder förväntas utgöra tillväxtmarknaderna. Affärsområdet avser särskilt att öka fokuseringen på stockholmsmarknaden.
Sam-arbetet med lokalbankerna ska utvecklas och mer resurser för kundbearbetning ska tillföras den viktiga boende-marknaden. En rad nya utmaningar står framför oss och kommer eller kan komma att påverka verksamheten.
Några av dem är:
◆Förslag till nya kapitaltäckningsregler, Basel II.
◆Nya internationella redovisningsregler bland annat IAS 39.
◆Folkomröstning om EMU.
◆Lagförslag om säkerställda obligationer.
◆Förslag till nytt europeiskt konsumentkreditdirektiv.
Ett internprojekt som ligger i tiden gäller anpassningen till EMU. Detta arbete samordnas via ett övergripande projekt i FöreningsSparbankskoncernen. Varje affärs-områdesenhet har emellertid ansvar för egna projekt, som för Lånas del främst handlar om anpassning av tekniska system.
Spintab
Bostadsfinansieringsinsitutet Spintab är ett helägt dotter-bolag till FöreningsSparbanken. I Spintabkoncernen ingår AB Spintab samt FöreningsSparbanken Jordbruks-kredit AB. Koncernen arbetar med långfristig finansiering av fastigheter, kommuner och kommunala fastighets-bestånd samt skogs- och lantbruk. Spintab tillhandahåller tjänster åt FöreningsSparbanken, fristående sparbanker och delägda banker.
Spintab är en ledande aktör i Sverige vad gäller fastig-hetsfinansiering på privatmarknaden. Under 2002 ökade utlåningen med 27 mdkr till 368 mdkr, vilket är en kraftig ökning jämfört med året innan. Försäljningen av pro-dukter och tjänster sker via FöreningsSparbanken, samt de fristående sparbankernas och delägda bankernas kon-torsnät, vilket innebär en lokal förankring med möjlig-het till personliga möten på totalt 858 kontor. Dessutom sker försäljning genom Telefonbanken respektive Internet-banken.
Spintabs kreditportfölj är väl diversifierad med en god spridning över Sverige. Verksamheten präglas av en ambition att ha en låg kreditrisknivå. Spintabs kreditgiv-ning sker till kredittagare med en bedömd god åter-betalningsförmåga. Utlåningen sker mot pantsäkerhet i fast egendom och enskilda bostadsrätter, samt direkt till samfälligheter och kommuner. Den största delen av
Utlåningsutvecklingen per kundsegment Koncernen exkl. FIH och Hansabank
Utlåning Förändring Förändring
mkr 31/12-02 2002 2002, %
Privat 298 187 23 199 8,4
Fastighetsförvaltning 124 352 7 422 6,3
Företag 136 101 – 2 311 – 1,7
Kommuner 13 656 643 4,9
SUMMA 572 296 28 953 5,3
Spintab
Marknadsandelar, hypoteksinstitut i Sverige 30 september 2002 (31 december 2001)
Utveckling av företagsutlåningen Koncernen exkl. FIH och Hansabank
Utlåning Förändring Förändring
mkr 31/12 2002 2002 2002, %
Fastighetsförvaltning 124 352 7 422 6,35
Handel, hotell och restaurang 15 583 – 512 – 3,18
Byggnadsverksamhet 8 509 – 383 – 4,31
Tillverkningsindustri 14 721 390 2,72
Transport 6 582 270 4,28
Skogs- och lantbruk 30 115 2 730 9,97
Övrig serviceverksamhet 16 123 2 742 20,49 Övrig företagsutlåning 44 468 – 7 548 – 14,51
SUMMA 260 453 5 111 2,0
30 L Å N A • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2
Spintabs verksamhet utgörs av småhusfinansiering. Av den totala kreditstocken består cirka 60 procent av små-huskrediter. På denna marknad är kreditförlusterna för-hållandevis begränsade. Spintab lämnar i regel kredit upp till ett belopp om 75 procent av fastighetens be-dömda långsiktiga marknadsvärde.
Jordbrukskredit
FöreningsSparbanken Jordbrukskredit AB är ett helägt dotterbolag till Spintab. Bolaget är en integrerad del av Spintabs verksamhet med ansvar för bundna krediter till jord- och skogsbruk. Försäljningsnätverket är viktigt för Jordbrukskredits fortsatta expansion och långsiktiga lön-samhet. Gentemot jord- och skogsbrukssektorn är det stora antalet lokalt specialiserade och kompetenta kund-ansvariga en stark konkurrensfördel. Kontorsnätet ger dessutom en geografisk spridning som är överlägsen i relation till övriga konkurrenter på marknaden. Kredit-efterfrågan inom jord- och skogsbruk har de senaste åren utvecklats starkt vilket främst går att härleda till den pågående strukturrationaliseringen som innebär allt större
och allt mer mekaniserade enheter. Under 2002 ökade utlåningen med 2,6 mdkr till totalt 21 mdkr, vilket är en ökning med 14 procent. Jordbrukskredit har ökat sina marknadsandelar och befäst sin ställning som marknads-ledare inom segmentet.
FöreningsSparbanken Finans
FöreningsSparbanken Finans är ett helägt dotterbolag till FöreningsSparbanken med inriktning på finansbolags-produkter. FöreningsSparbanken Finans samt dotter-bolaget ML Rental AB administrerar cirka 70 000 avtal.
Den totala utlåningsvolymen per 31 december 2002 uppgick till 15,5 mdkr.
Affärsområde Bank arbetar integrerat med bank-kontoren. Där utvecklas affärerna genom lokala nätverk och närheten till kunderna. Under året har finansbolags-produkterna integrerats ytterligare med bankens övriga produktutbud, vilket är avgörande för FöreningsSpar-banken Finans fortsatta positiva utveckling. Vidare har FöreningsSparbanken, fristående sparbanker och delägda banker aktivt deltagit i produktutveckling och marknads-föring och därmed ytterligare ökat sin affärsvolym vilken nu utgör cirka hälften av den totala försäljningsvolymen i FöreningsSparbanken Finans.
Affärsområde Företag samarbetar direkt med ledande leverantörer och återförsäljare i utvalda branscher. Styrkan i samarbetet är branschkunnandet som dessa partners har. Försäljningen inom affärsområde Företag är indelad i fyra enheter: Tunga maskiner, IT & Kommunikation, Vagnparksadministration/Autoplan samt Konsument (finansiering av framförallt fritidsbåtar, husvagnar och bilar).
FöreningsSparbanken Finans samlade marknadsandel uppgick till cirka 7 procent. Totalt ökade försäljningen med 10 procent jämfört med föregående år. Inom de segment FöreningsSparbanken Finans arbetar är mark-nadsandelsutvecklingen fortsatt positiv. Framför allt har Vagnparksadministration/Autoplan varit framgångsrikt och är nu en av de största aktörerna på marknaden med
FöreningsSparbanken Jordbrukskredit under fem år
mkr 2002 2001 2000 1999 1998
Intäkter 256 214 160 162 123
Kostnader – 4 – 9 – 12 – 14 – 12
Rörelseresultat före
kreditförluster 252 205 148 148 111
Kreditförluster – 2 – 3 – 2 0 – 2
Rörelseresultat 250 202 146 148 109
mdkr
Balansomslutning 21 19 16 17 10
Utlåning till allmänhet 21 18 16 14 10
Eget kapital, mkr 1 319 1 119 1 007 807 607
Räntemarginal, % 1,1 1,1 0,9 1,1 1,2
Räntabilitet på eget
kapital, % 13,6 13,0 10,7 13,2 12,9
Antal anställda 1 6 8 8 8
Spintab under fem år
mkr 2002 2001 2000 1999 1998
Intäkter 4 114 3 846 3 578 3 412 3 384
Kostnader – 146 – 165 – 216 – 293 – 334
Rörelseresultat före
kreditförluster 3 968 3 681 3 362 3 119 3 050 Kreditförluster – 129 – 194 – 246 – 218 – 360 Rörelseresultat 3 839 3 487 3 116 2 901 2 690 mdkr
Balansomslutning 379 348 332 332 317
Utlåning till allmänhet 368 341 321 308 296 Eget kapital, mkr 16 251 16 245 16 224 16 206 16 192
Räntemarginal, % 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9
Räntabilitet på eget
kapital, % 15,9 14,5 13,1 12,3 11,6
Antal anställda 20 26 * 136 162 197
* Cirka 110 anställda övergick till affärsområde Låna inom banken.
FöreningsSparbanken Finans under fem år
mkr 2002 2001 2000 1999 1998
Intäkter 491 432 379 398 310
Kostnader – 155 – 146 – 109 – 131 – 131
Rörelseresultat före
kreditförluster 336 286 270 267 179
Kreditförluster 1 3 12 3 13
Rörelseresultat 337 289 282 270 192
mdkr
Balansomslutning 16 14 12 10 9
Utlåning till allmänhet 16 13 11 10 8
Eget kapital, mkr 2 123 1 901 1 578 1 404 1 218 Räntabilitet på eget
kapital, % 12,1 12,0 13,7 15,6 13,1
Antal anställda 91 89 * 124 129 128
* Cirka 40 anställda övergick till affärsområde Låna inom banken.
F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2 • • • • L Å N A 31 en volymökning om 16 procent jämfört med föregående
år och med en marknadsandel om cirka 25 procent.
Kundinkasso Aktiebolag, K.I.A.B.
Kundinkasso är ett helägt dotterbolag till FöreningsSpar-banken och ett av Sveriges största inkassoföretag. Kund-inkasso erbjuder ett komplett utbud av Kund-inkasso- och faktura-servicetjänster till FöreningsSparbanken, fristående spar-banker och delägda spar-banker, samt till externa uppdrags-givare. Styrkan i Kundinkassos verksamhet är väl utveck-lade system och rutiner. Kunden har en personlig hand-läggare, vilket bidrar till att varje ärende kan drivas på ett effektivt sätt. Under 2002 uppgick intäkterna till 330 mkr.
Detta är en ökning med 15 procent jämfört med före-gående år. Den viktigaste förklaringen är att andelen åter-vunna medel ökat, bland annat genom en effektivare genomgång och hantering av kreditportföljen.
Kundinkasso Aktiebolag, K.I.A.B. under fem år
mkr 2002 2001 2000 1999 1998
Intäkter 330 288 277 234 199
Kostnader – 29 – 31 – 29 – 27 – 26
Rörelseresultat 301 257 248 207 173
Balansomslutning 18 19 20 18 18
Eget kapital 10 10 10 10 10
Antal anställda 34 35 36 37 35
32 B E T A L A • • • • F Ö R E N I N G S S P A R B A N K E N 2 0 0 2
Betala
Tillväxten inom kortområdet fortsatte under året, vad driver utvecklingen?
Det är konsumenternas och handelns intresse av snabba och säkra betalningslösningar som driver kortanvändningen. Vi ser att våra kunder betalar sina inköp oftare med kort och att beloppen blir lägre. Tillsammans med handeln har vi utvecklat bra lösningar för snabb hantering och det har blivit allt vanlig-are att identifiera sig med personlig kod istället för sin namn-teckning och legitimation. Det upplever kunderna som be-kvämare och föredrar därför kortbetalning framför kontant-betalning. Möjligheten att i en del butiker öka på kontanterna i plånboken med ända upp till 2 000 kronor gör kortbetalning ännu mer attraktivt.
Hur ska FöreningsSparbanken bli större inom betalkort?
Det handlar mångt och mycket om en attitydförändring hos våra egna säljare, därför har vi bland annat erbjudit alla våra anställda att själv skaffa och använda ett betalkort. För våra kunder finns en uppenbar nytta i att komplettera sitt bankkort, som är kopplat till bankkontot, med ett betalkort där man får en räkning på sina inköp och där det också går att bygga in en kreditbuffert. Vi kommer att ta fram bra erbjudanden till våra bankkortskunder under 2003, så att de enkelt och för-månligt kan skaffa ett betalkort.
Nordea köpte Postgirot under året, hur påverkar det FöreningsSparbanken?
Postgirot är i och med Nordeas förvärv en konkurrent i betal-ningsaffären. Vi arbetar för fullt med att få våra kunder att gå över till Bankgirot istället, ett alternativ som är bättre än det Postgirot kan leverera, eftersom våra kunder oftast får betal-ningen en dag snabbare via Bankgirot. Som bank vill vi att våra kunder ska ha hela sin affär med oss, inklusive betal-ningsflödena.
Vilka intressanta produkter kommer att lanseras framöver?
Intressanta nya produkter är bland annat BankID, ett sätt för kunderna att säkert identifiera sig på nätet, som över tiden ska kunna användas såväl hos myndigheter (först ut är in-komstdeklarationen i maj 2003) som hos andra företag och banker. Inom privatområdet arbetar vi med VISA på en kortbaserad betalningslösning som går att använda både inom och utom landet. Vi har också konstaterat att
försälj-ningen över internet ökat. I samarbete med handeln och olika servicenäringar kommer vi att utveckla olika skräddarsydda bonus- och lojalitetssystem.
Vad kan banken göra för att få en större andel av företagens betalningsuppdrag?
Betalningsmarknaden är stadd i snabb förändring och den pågående övergången från papper till elektronik är långt ifrån avslutad. Många företag har anslutit sig till våra tjänster e-lönelista och e-faktura och utvecklingen fortsätter nu med till exempel e-lönespecifikation och BankID. För att hålla sig konkurrenskraftig måste man dels ha attraktiva lösningar som ger ett tydligt mervärde till företaget, dels kunna visa på att privatkunderna använder sig av betalningstjänsterna. Gläd-jande nog kan vi konstatera att kunderna använder dem och tydligt ser nyttan. Exempel på detta är den fortsatt positiva utvecklingen av antalet kunder i Internetbanken som har betaltjänst (+ 22 procent), antalet utförda betalningar i Inter-netbanken (+ 28 procent), men också traditionella elektroniska betalningsuppdrag som autogiro ökar (+ 11 procent).
Hur kan kortaffären och andra affärer internationaliseras?
Vi är klart marknadsledande i Sverige inom kortaffärens båda ben, kortutgivning och kortinlösen, och vi har också en mycket kompetent organisation. Det är naturligt att utnyttja denna position för att expandera internationellt. Vår plan är att följa våra detaljhandelskunder inom kortinlösen till de marknader där vi har goda möjligheter att skaffa en styrke-position både inom kortutgivning och -inlösen. Vårt förvärv av EnterCard i Norge i början av 2003 är en mycket intressant början för en betalningsverksamhet utanför Sverige.
Vilka är de intressantaste utmaningarna som väntar?
I sammanfattning är det att fortsätta skapa värde för våra kunder genom våra olika produkt- och tjänsteprogram. Vi måste fortsätta anstränga oss till det yttersta för att behålla vår tätposition och att ligga i framkant med att utveckla bra tjänster som våra lokalkontor gillar att sälja och som kunderna tycker om. Vid sidan av detta ska vi fokusera på att få över våra kunder till Bankgirot, de fortsatta EMU-förberedelserna, internationaliseringen av kortaffären och att utöka tjänste- och informationsinnehållet i många av våra produkter.
I affärsområde Betala samlas bankens erbjudande för
I affärsområde Betala samlas bankens erbjudande för