Finspång-Linköping

1.1.1 Allmänt och befintlig infrastruktur

Norrköping och Finspång knyts samman av Rv 51 som sedan fortsätter vidare nordväst mot Örebro. För några år sedan invigds den nya förbifarten förbi Svärtinge och nu åtgärdas resterande del av vägen mot Finspång. Detta kommer att innebära att det blir 2+1-väg hela sträckan Norrköping-Finspång. Samtidigt byggs cykelnätet längs vägen ut vilket kommer att innebära att det inom en snar framtid kommer att finnas separat cykelväg hela sträckan Norrköping-Svärtinge-Finspång. Vid Vistinge ansluter väg från Rejmyre. Vid Vistinge byggs nu en omstigningshållplats så att resenärer från Rejmyre kan byta till buss mot Norrköping respektive Finspång.

1.1.2 Befolkning och arbetsplatser

1.1.2.1 Befolkning i tätorterna utmed stråket

Stråket innefattar tre tätorter Norrköping, Finspång och Svärtinge. Befolkningen i tätorterna längs stråket har ökat med 5 procent under 2000-talet. Totalt bor det knappt 103 000 invånare i tätorterna längs stråket, varav 87 200 i Norrköpings tätort. Norrköpings tätort uppvisar en befolkningsökning med 4 procent sedan 2000. I Finspångs tätort minskade befolkningen i början av 2000-talet för att sedan öka något fram till år 2010. Antalet invånare i Svärtinge har ökat med nästan 24 procent under motsvarande period.

1.1.2.2 Arbetstillfällen

Totalt finns det 44 100 arbetsplatser i orterna längs stråket. I Norrköping finns 38 000 arbetsplaster och i Finspång 5 800. Nästan 50 % av arbetstillfällena i Finspångs kommun är inom tillverkningsindustrin mot knappt 20 % för riket som

Finspång

Svärtinge

Norrköping

helhet, vilket gör kommunen mycket känslig för svängningar i konjunkturen. I Norrköping ser arbetsmarknaden i stort ut som för riket som helhet. Svärtinge är en typisk pendlingsort med endast mindre arbetsplatser på orten.

Diagram 1: Befolkning och arbetstillfällen 2009 i tätorter utmed stråket

(Källa: SCB)

1.1.3 Arbets‐ och studiependling

1.1.3.1 Arbetspendling i tätorterna utmed stråket

Av diagrammet nedan framgår att både Norrköping och Finspång har en stor egen arbetsmarknad. Från Norrköping pendlingar totalt 5 200 personer varav hälften till Linköping. Från Finspång och Svärtinge sker den största arbetspendlingen till Norrköping. Det som är intressant är att pendlingen från Norrköping till Finspång är betydligt större än pendlingen från Finspång till Norrköping. Pendlingen från Norrköping till Finspång har ökat med nästan 80 procent mellan 2000 och 2009 medan pendlingen från Finspång till Norrköping endast ökat med 8 procent under motsvarande period. Totalt pendlar 925 personer från Norrköping till Finspång medan 562 pendlar i motsatt riktning. Pendlingen från Svärtinge är helt inriktad på Norrköping.

Diagram 2: Arbetspendling 2009 mellan tätorter utmed stråket

(Källa: SCB)

1.1.3.2 Studiependling i tätorterna utmed stråket

I tätorterna i området finns 42 grundskolor och 19 gymnasieskolor. I Finspång finns sju grundskolor och två gymnasieskolor och i Svärtinge finns en grundskola, övriga skolor finns i Norrköping. Under läsåret 2010/2011 köpte skolorna i

Norrköping skolkort till 3 528 elever, i Finspång till 416 elever och i Svärtinge till 20 elever. Två tredjedelar av skolkorten köptes av gymnasieskolorna.

1.1.3.3 Kollektivtrafik

Den allmänna kollektivtrafiken körs med fyra linjer längs stråket. Två av linjerna körs som expresstrafik och två som landsbygdstrafik. Svärtinge trafikeras dels av en landsbygdslinje som enbart går mellan Svärtinge och Norrköping dels av landsbygdslinjen mellan Finspång och Norrköping. Under 2011 ändrades trafikutbudet vilket innebar en kraftig ökning av expressutbudet på bekostnad av landsbygdsutbudet.

1.1.3.4 Resandeutveckling totalt

Av diagram 4 framgår att det totala kollektivresandet på stråket Norrköping-Finspång ökat med 20 % mellan 2005 och 2008 för att sedan minska något 2009.

Det är resandet på expresslinjerna och framförallt med periodkort som ökat under perioden. Resande med periodkort står för hälften av allt resande medan resande med sällankort och skolelever står för vardera 25 %.

Diagram 3: Resandeutveckling med kollektivtrafik Norrköping-Finspång (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

1.1.3.5 Resande i tätorterna utmed stråket

Diagrammet visar resandet på expresslinjerna. Resandet har nästan fyrdubblats sedan 2005 och det är resandet med periodkort som står för den stora ökningen.

Nästan 80% av allt resande sker med periodkort medan drygt 15% av resorna görs med skolkort. Expresslinjerna har hållplatser i Norrköping och Finspångs tätorter samt i Vistinge och vid samhället Butbro strax utanför Finspång. I Finspång startar resandet framförallt vid Siemens och Lasarettet. Även de centrala delarna av Finspång som Bergslagstorget och Finspångs centrum har ett relativt stort påstigande. Påstigning sker främst vid de centralt belägna hållplatserna i Norrköping samt Norr Tull. Påstigande är relativt jämt fördelat vid de olika hållplatserna.

Diagram 4: Resande med expresstrafik aug 2008 – juli 2009 på stråket Norrköping-Finspång (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

På landsbygdslinjerna står skoleleverna för 25 % av resorna. Cirka 40 % av resorna görs med periodkort och 30 % med sällankort. Resandet går mellan Norrköping och Finspång eller Svärtinge. Nästan två tredjedelar av påstigandet sker i Finspång och en tredjedel i Svärtinge. I riktning mot Finspång startar resorna framförallt i resecentrum i Norrköping. Flest påstigande i andra riktningen är i centrala Finspång samt Svärtinge men påstigandet är relativt jämt fördelat över ett stort antal hållplatser. Resandet på landsbygdslinjerna har minskat med drygt 10 % de senaste åren.

Riktning mot Finspång

Riktning mot Norrköping

Diagram 5: Resande med expresstrafik aug 2008 – juli 2009 på stråket Norrköping-Finspång (Källa: ÖstgötaTrafikens biljettmaskinsystem)

I tabellen visas nyckeltal för kollektivtrafiken på stråket. Kollektivtrafiken körs med mellan 7 och 26 turer i vardera riktningen under vardagarna. Både resande och kostnadstäckning på stråket är god. I genomsnitt är det 23 resenärer per tur och kostnadstäckningsgraden är 65%. Samhällsnyttan på stråket är 6,3 miljoner vilket motsvarar 11 kr per resande. I tabellen visas restidskvoten mellan buss och bil mellan de viktigaste målpunkterna på stråket. Restidskvoten på sträckan Norrköping – Finspång varierar mellan 1.2 och 1.4 ligger under målet på 1.5. För resande mellan Svärtinge och Norrköping ligger restidskvoten som bäst på 1.6 för de centrala delarna i Norrköping. Resor mellan Svärtinge och Ingelstad handelsområde tar däremot tre gånger så lång tid med buss jämfört med bil.

Finspång- Norrköping Totalt Per resa

Nettokostnad (kr) 7 608 000 13

Samhällsnytta (kr) 6 390 000 11

Antal turer på vardagar 7-26 -

Kostnadstäckningsgrad (%) 65 -

Antal påstigande per tur - 23

Restidskvot för viktiga målpunkter:

Norrköping-Finspång Svärtinge-Norrköping

1.2 - 1.4 1.3 - 3.1

Tabell 1: Nyckeltal 2009 för kollektivtrafik på stråket Norrköping-Finspång

(Källa: ÖstgötaTrafiken)

Riktning mot Finspång

Riktning mot Norrköping

1.2 Finspång-Norrköping