Konkurrenskraftig

Konkurrenskraftiga resor genom bra utbud och korta restider

Att dagligen kunna resa kollektivt skall vara ett verkligt alternativ till bilen. Att nå målet om full konkurrenskraft ställer dock stora krav på trafiken i flera avseenden.

Trafiksystem måste utformas utifrån att trafiken skall vara långsiktig och uthållig, det skall vara möjligt att planera bosättning och sysselsättning utifrån ett stabilt trafikutbud.

Kollektivtrafiken skall inte konkurrera med gång och cykel utom där trafiken har ett tydligt servicesyfte för kunderna och utgör ett alternativ till färdtjänst.

Kollektivtrafiken är ett attraktivt alternativ till bilen när resan går tillräckligt snabbt, är bekväm och när det finns tillräckligt med avgångar att välja mellan.

Utbudet av resmöjligheter skall baseras på resandeunderlaget. Kunskaper skall finnas om pendling relativt boende och arbete – studier samt andra viktiga målpunkter för resande. Kommersiell och upphandlad trafik skall ses som en helhet i utbudet.

Där det finns stora och stabila resandeunderlag skall kollektivtrafiken ges en fast struktur så att kunderna kan ha en god kännedom om resmöjligheterna.

Tidtabellen skall planeras utifrån principen om taktfasta avgångstider. Tätheten på avgångarna avgörs av resandeunderlaget. God turtäthet skall upprätthållas även under lågtrafiktid mitt på dagen. Utglesning kan ske under kvälls-, natt- och helgtrafiktid. I Östergötland finns förutsättningar för att huvuddelen av regiontrafiken och trafiken i närområden och tätorter utformas med en fast struktur. Planeringen skall eftersträvas att ligga så fast som möjligt år från år.

Med svagare resandeunderlag och i stråk där många stopp krävs för att möta kundernas resbehov skall en anpassad trafik erbjudas. I första hand skall anpassningen göras för att möjliggöra resor till arbete och studier samt

servicebehov under dagtid med mera begränsade resmöjligheter under kvällar och helger. Resandet ställer krav på kundens kännedom om tidtabellen och

planeringen för denna typ av trafik skall ske i god samverkan med kommunerna, framför allt för att möta resbehoven för studerande.

I områden med mycket svaga resandeunderlag skall resmöjligheter erbjudas kunderna genom förbeställning. Resor kan ske i en blandning av vissa förplanerade avgångar och under huvuddelen av tiden efter anrop. Resorna samordnas där det är möjligt med övriga samhällsbetalda resor och transporter.

För denna typ av resor prioriteras resmöjligheter före restider. I Östergötlands landsbygdsområden kan en övergång ske från gles linjetrafik till förbeställda resor för att säkerställa resmöjligheter för kunder där befolkningsunderlag i grunden saknas.

4.6.1 Mål

 Kollektivtrafiken skall vara ett verkligt alternativ till bilen 4.6.2 Strategier

 Ett långsiktigt åtagande mot befolkningen

 Restider som inte överstiger 1,5 gånger bilresans tid

 Tidtabellslöst i de starkaste relationerna

 Fokus på arbete och studier samtidigt som fritids- och kulturresandet skall kunna växa

4.6.3 Indikatorer

 Andelen tätorter lokaliserade längs de regionala kollektivtrafikstråken där en resa med kollektivtrafiken till regionens centrala delar har en

restidskvot jämfört med motsvarande resa med egen bil på högst 1.5.

 Kollektivtrafikens marknadsandel gentemot bilen.

 Antalet resor per invånare och år med kollektivtrafiken.

4.6.4 Kort om strategierna 4.6.4.1 Långsiktigt åtagande

Liksom på många andra områden är beteendet när vi väljer hur vi ska göra våra resor ofta styrt av tidigare erfarenheter och därför svårt att påverka. Oron för att entransportlösning inte ska fungera, såväl på kort som lite längre sikt, kan ofta vara avgörande för hur man agerar. För att det ska vara möjligt att förändra människors resvanor och locka fler till att resa med kollektivtrafiken krävs därför ett trafiksystem som uppfattas som stabilt och långsiktigt hållbart. Återkommande förändringar, även om det bara är små justeringar i en tidtabell, upplevs av många som oroande och kan i värsta fall innebära att förtroendet för trafiken rubbas.

Trafik som utförs med stöd av beslut om allmän trafikplikt, eng. Public Service Obligation (offentligt serviceåtagande), behöver därför både till sin struktur och innehåll utformas så att den av befolkningen uppfattas som det den egentligen är avsedd att vara, ett långsiktigt åtagande från samhällets sida.

4.6.4.2 Attraktiva restider

Resandet med kollektivtrafiken skall kunna ske med restider som av kunderna upplevs som attraktiva jämfört med motsvarande resa med egen bil. Vid planering av trafiksystem, linjedragningar och uppehållsbild skall restidskvoter under 1,5 eftersträvas. I det ständigt pågående förbättringsarbetet skall minskade restider ingå som en prioriterad punkt på agendan. För relationer där restiderna är lite längre, över 45 minuter, krävs extra uppmärksamhet. I planeringen skall restids-kvoter över 1,8 motiveras särskilt om det inte är resor av uttalad service karaktär.

4.6.4.3 Tidtabellslöst resande

I reserelationer med mycket stora resandeunderlag skall kollektivtrafiken utformas så att kunderna kan resa utan att behöva tillgång till tidtabell. För kortare stads- och närområdesresor bedöms en sådan situation uppnås med en turtäthet på 5-7 minuter. I regiontrafiken med lite längre resor uppnås samma situation med en turtäthet på 15 minuter eller mindre. I Östergötland finns det för närvarande förutsättningar för tidtabellslöst resande på de starkaste stomlinjerna i

Norrköpings och Linköpings tätorter. För regionalt resande finns förutsättningarna avseende resandeunderlag i högtrafiktid på Östgötapendeln men önskvärd

turtäthet kräver förstärkt kapacitet på Södra stambanan.

4.6.4.4 Arbets‐ och studieresor prioriteras

Även om fritidsresandet ökar är det fortfarande resorna till och från arbete och studier som står för cirka hälften av alla de resor som görs en vanlig dag. Även om det i det avseendet sker en viss förändring är det fortfarande så att arbets- och studieresorna är de resor som tidsmässigt är mest homogena med tydliga restoppar vid arbetsdagens start och slut. Därmed är det även för det mesta dessa resor som dimensionerar hur stora insatser som behövs i kollektivtrafiken. De mer fritids- och service betonade resorna sker för det mesta på tider utanför de verkliga trafiktopparna. Resurserna för den här typen av resor bygger ofta på

meranvändning av resurser som under övrig tid använd för de prioriterade arbets- och studieresorna.