6 Tjänstekort på arbetsplatsen
6.2 Fler aspekter av tjänstekort i Sverige
I samband med vårt arbete med denna fråga har ett antal andra rele- vanta aspekter aktualiserats, som inte har direkt att göra med syste- men för tjänstekort i sig själva utan snarare med olika kringliggande faktorer. De rör dels behoven av information för att kunna utfärda kort korrekt i en generell mening, dels hanteringen av inkommande A1-intyg som är en av flera källor till sådan information. A1-intyg som inkommer till Sverige från andra EU-länder är viktiga för att kunna utfärda tjänstekort på ett tillförlitligt sätt. Mer om intygen och dess funktion och hantering nedan.
6.2.1 Behov av information för att säkerställa korrekt utfärdade tjänstekort
ID06 menar att man, genom att säkerställa att de företag som ansluts till systemet uppfyller lagstadgade krav för näringsverksamhet och att individer har korrekt identitet, bidrar till att oseriösa företag hålls borta från arbetsplatser och att individer arbetar på korrekta villkor. Eftersom ID06-kort inte ska kunna utfärdas till personer som inte har rätt att arbeta i aktuell bransch i landet finns ett behov av att få in information från myndigheter för att kunna utfärda kort korrekt. Vi har därför ombett ID06 att inkomma med en redogörelse för vil- ken information man ser som mest prioriterad att få löpande tillgång till, oavsett om det är sådan information som man inte har tillgång till idag eller sådan som man bedömer behöver kunna föras över på ett mer effektivt eller systematiskt sätt. ID06 bedömer att man ser behov av att kunna validera samordningsnummer (kontrollera gentemot Skatteverket att individens uppgivna samordningsnum- mer är korrekt), kontrollera arbetsgivardeklaration på individnivå
månadsvis avseende organisationsnummer och antal anställda på fö- retaget, kontrollera företags inbetalda skatter och motkontrollera arbetsgivarsamband. Vidare ser man behov av att kunna kontrollera att företag och individer är registrerade i utstationeringsdatabasen hos Arbetsmiljöverket. I relation till information som finns hos Mi- grationsverket uppger ID06 ett behov av att kunna löpande kontrol- lera undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd, kontrollera identitet på asylsökande och kontrollera folkbokföring för motkon- troll mot Migrationsverket.68
Vi har inte värderat de angivna behoven ur andra perspektiv eller närmare undersökt förutsättningarna för att de ska kunna uppfyllas. Det kan emellertid konstateras att det bedömda behovet av inform- ation från flera olika myndigheter är relativt omfattande.
ID06 framhåller att man har stöd i sin behandling av uppgifter av de riktlinjer som beskrivs i bolagets integritetspolicy, där det bland annat regleras vilka uppgifter bolaget inhämtar och för vilka ända- mål, hur länge de lagras, vilken laglig grund för detta man anser sig ha och vem som är mottagare av uppgifterna. Samtidigt uppges att man också kan hjälpa myndigheter genom olika typer av informat- ionsutbyten, exempelvis med att validera identiteter kopplade till samordningsnummer, bistå med uppgifter om antal ID06-kort (an- tal anställda) som är kopplade till ett företag och ge tillgång till ag- gregerade data utifrån bransch och tid.69
6.2.2 A1-intyg för att visa socialförsäkringstillhörighet
A1-intyg används inom EU för att styrka vilken medlemsstats soci- alförsäkringssystem en person ska tillhöra. I våra syften förhåller vi oss här uteslutande till intyg som inkommit från andra EU-länder. Vad gäller utfärdande av tjänstekort används inkommande A1-intyg för att intyga att det inte behöver betalas svenska sociala avgifter för en person från ett annat EU-land som avser arbeta i Sverige. I detta sammanhang handlar det om, som konstaterats ovan, att kräva in och granska intyg på individnivå. Det handlar då rent praktiskt om att ett intyg ska innehas och visas upp av personen. Möjligheterna att sä- kerställa att hanteringen fungerar tillförlitligt och på ett sätt som
motverkar användandet av falska A1-intyg beror emellertid också på hur systemet fungerar på aggregerad nivå. Olika skärningar av den samlade volymen inkommande A1-intyg kan också utgöra en källa till information som kan vara av värde för olika myndigheter och ak- törer.
Intygen är av vikt vid gränsöverskridande arbete och det är För- säkringskassan som är behörig institution i Sverige för att såväl ut- färda som att ta emot A1-intyg från andra EU-länder. Medlemssta- terna måste godta ett A1-intyg som utfärdats av en behörig institut- ion i en annan medlemsstat och intygen gäller under den tid de ut- ställts, under förutsättning att den utfärdande institutionen inte ogiltigförklarar eller drar tillbaka dem. Intyget har ett högt bevis- värde och även om en medlemsstat vid misstanke om felaktigheter har möjlighet att kontakta den myndighet som utfärdat ett intyg så kräver omprövning av ett utfärdat intyg extraordinära åtgärder. In- tygen spelar roll för svenska myndigheters hantering av exempelvis sociala avgifter och pensioner, och för att kunna utföra sina uppdrag på ett korrekt sätt behöver Skatteverket och Pensionsmyndigheten ha kännedom om en individs försäkringstillhörighet.70
Försäkringskassan får idag in en stor mängd A1-intyg från andra EU-länder. En majoritet av intygen inkommer i form av pappersko- pior. Det saknas i dagsläget formkrav för hur intygen ska vara utfor- made och en enhetlig standardisering av vilken information de ska innehålla. Detta har bland annat sin grund i att länder använder olika sorters information för att identifiera sina medborgare. Exempel på information som kan anges, i tillägg till individens namn, är födelse- datum och födelseort, adresser, tidigare namn och olika former av identifikations- eller personnummer som används i respektive land. Sammantaget innebär detta att Försäkringskassan får in en mycket stor mängd information som är svår att hantera praktiskt. Faktumet att den idag huvudsakligen inte är elektronisk medför också att in- formationen inte är sökbar. Handlingarna förvaras i pappersformat hos Försäkringskassan arkiverade efter ankomstdag och utfärdande land, vilket gör att myndigheten har svårt att på ett enkelt sätt ta fram information på begäran såsom exempelvis att besvara frågor om huruvida en viss individ har ett utfärdat A1-intyg eller ej. För en snabb hantering av en sådan fråga krävs i realiteten att 70 Inspektionen för socialförsäkringen, Intyg om socialförsäkringstillhörighet och den fria rör-
Försäkringskassan också får kännedom om ungefär när intyget borde ha inkommit till myndigheten.
Det är heller inte all information kring A1-intygen som idag når Försäkringskassan. I det myndighetsgemensamma underlaget rö- rande behov av informationsöverföring har Skatteverket identifierat behov av att kunna informera Försäkringskassan i det fall man upp- täcker att ett A1-intyg troligen är falskt, något man alltså inte bedö- mer som möjligt idag. Myndigheterna konstaterar i underlaget att generalklausulen i OSL skulle kunna bli tillämplig och att prövning då får ske i varje enskilt fall. Det måste då stå klart vilket intresse som ska vägas emot det intresse som sekretessen avser att skydda och varför det har företräde. Av större värde vore emellertid ett re- gelmässigt utlämnande, på eget initiativ, av alla intyg som misstänks vara falska. För detta bedömer myndigheterna alltså att regelföränd- ringar krävs.
Förändringar av hanteringen av A1-intyg är på väg att genomfö- ras. Ett europeiskt system för digitalt utbyte av socialförsäkringsin- formation är under utvecklande. Det går under benämningen Eessi (förkortningen står på svenska för Elektroniskt utbyte av socialför- säkringsuppgifter) och omfattar väsentligt mer information än end- ast A1-intyg. Syftet är att de olika nationella organen i framtiden ska kunna sköta all kommunikation kring socialförsäkringsärenden över gränserna utifrån en gemensam elektronisk plattform.71
Från att ha haft ett mestadels pappersbaserat system kommer de nationella försäkringskassorna när Eessi är fullt ut implementerat kunna skicka strukturerade elektroniska handlingar till varandra, en- ligt gemensamma rutiner, i ärenden som rör tillämplig lagstiftning och förmåner vid sjukdom, arbetsolycka, yrkessjukdom, pensioner- ing, arbetslöshet och familjebildning, i enlighet med EU:s regler om samordning av de sociala trygghetssystemen. Det första utbytet av konkret information skedde i januari 2019 och systemet befinner sig under uppbyggnad såtillvida att alla länder ännu inte anslutit sig. Bland fördelarna med systemet anger EU-kommissionen att det, förutom att skapa en snabbare och mer strukturerad kommunikat- ion, kommer att stärka möjligheten att upptäcka bedrägerier, under- lätta framtagandet av statistik och bättre skydda personuppgifter.72