Utmaningar som hanterats och återstår

Myndighetssamverkan under perioden har medfört att ett antal ut- maningar behövt hanteras. Vi frågade myndigheterna vilka man an- ser vara de viktigaste utmaningar som uppstått och hanterats, samt om några vid svarstillfället ännu kvarstod.

Organisatoriska och strukturella utmaningar

Flera myndigheter framhåller att det funnits utmaningar kopplade till själva strukturen för samverkan och dess organisatoriska upp- byggnad. Det tycks inte vara kopplat till att sättet som uppdraget organiserats på varit bristande eller inte ändamålsenligt i sig, utan snarare hur den valda strukturen passar ihop med respektive myn- dighets interna organisation och förekomsten av angränsande sam- verkansprojekt.

Skatteverket lyfter exempelvis fram att olika regionindelningar

och organisationsstrukturer på de olika myndigheterna gjort det svå- rare att planera såväl kontroller som resurser. Vidare konstaterar man att uppstartsfasen för projektet var lång och att arbetet ytterli- gare fördröjdes av den pandemi som inträffade under 2020. Därmed menar Skatteverket att uppdraget skulle tjäna på att förlängas innan det fullt ut övergår i linjeverksamhet.

De olika deltagande myndigheternas sinsemellan olika förutsätt- ningar lyfts också som en utmaning av flera andra myndigheter. Mi-

grationsverket menar att de olika myndigheternas huvuduppdrag har

olika stark koppling till metodutvecklingsuppdraget vilket inneburit att man resurssatt och prioriterat arbetet på olika sätt. Dock fram- håller Migrationsverket samtidigt att alla myndigheter förefaller anse arbetet som viktigt och som något som behöver fortgå.

Arbetsförmedlingen anger att de olika myndigheterna har olika

förhållningssätt och förutsättningar för kontroll. De myndigheter som har karaktären av inspektionsmyndigheter har större förutsätt- ningar för kontroller vid olika tider på dygnet medan exempelvis de själva och Försäkringskassan i huvudsak utför sin kontrollfunktion genom skrivbordsutredningar. Därmed finns en utmaning i att man inte kan följa med på arbetsplatsbesök utanför kontorstid. Arbets-

De berörda myndigheternas olika regionindelningar lyfts fram som en utmaning av Arbetsmiljöverket. Inom ramen för samverkan baseras de regionala samverkansgrupperna på Arbetsmiljöverkets organisation, där det finns fem regioner. Andra myndigheter, exem- pelvis Polismyndigheten, har fler regioner vilket varit försvårande i vissa delar av landet. Ett exempel har varit Jönköpings län, som ingår i Polismyndighetens region öst och i RMS väst.

Bortom det strikt organisatoriska lyfter Försäkringskassan fram att myndigheterna har olika kulturer, vilket har gjort det till en ut- maning att få alla att sträva åt samma håll. Det handlar om att öka förståelsen för att det kanske är en annan myndighet som behöver hjälp för att få ett resultat, trots att den egna myndigheten kanske inte alls får ett mätbart resultat av att man ger sådan hjälp.

Gränsytorna mot annan samverkan har också varit en utmaning eftersom det pågår flera olika angränsande projekt eller uppdrag för myndighetssamverkan. Den tydligaste av dessa är samverkan mot organiserad brottslighet (OB-samverkan) som flera myndigheter nämner, men även samverkan inom ramen för ett antal länsstyrelsers brottsförebyggande arbete (Tillsammans mot brott) och MUR-ini- tiativet (Motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndig- heter, mot missbruk och brott i välfärdssystemet) nämns.

Avseende vad denna gränsdragningsproblematik konkret består i framhåller Migrationsverket risken för dubbelarbete och målkonflik- ter när flera arbeten på detta sätt tangerar varandra.

Även Arbetsförmedlingen för ett liknande resonemang och uppger att det kan finnas otydlighet vid praktiskt arbete på fältet. Detta kopplar de till att det i flera myndigheter är samma handläggare som arbetar i den här samverkan som i samverkan mot organiserad brottslighet.

Försäkringskassan framhåller närheten till OB-arbetet och gräns-

snittet mot den som den viktigaste utmaningen i det gemensamma arbetet. Detta delvis utifrån likartade utgångspunkter som myndig- heterna ovan. Det anses finnas risk för sammanblandning, dubbelar- bete och att en samverkan har negativ inverkan på en annan. Försäk- ringskassan gör emellertid också en koppling till tilldelning av resur- ser och menar att en situation då flera myndigheter deltar i samver- kan av likartad karaktär kan medföra att resurser av samma typ ef- terfrågas samtidigt. Försäkringskassan föreslår att det görs en tydli- gare uppdelning mellan myndigheterna vid en eventuell fortsättning

på samverkan mot arbetslivskriminalitet. Man föreslår att en inre krets etableras, bestående av de myndigheter man menar är de enda som haft större nytta av samverkan, nämligen Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Skatteverket.

Utmaningar rörande informationsöverföring och -hantering

I princip samtliga myndigheter lyfter fram att informationsöverfö- ring mellan myndigheterna varit den största, eller en av de största, utmaningarna för samverkan att hantera. Denna förefaller inte heller kunnat hanteras i någon större utsträckning utan kvarstår inför framtida samverkan. Vi redovisar i vilka situationer svårigheter upp- står och vilken information myndigheterna bedömer behöver utby- tas i kapitel 4.

Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att svårigheter med in-

formationsöverföring inte är ett stort problem ur deras perspektiv då de inte är i besittning av någon information som skulle kunna överföras i enskilda ärenden, men att det lyfts ofta av de andra sam- verkande myndigheterna och därmed varit en utmaning för uppdra- get i sin helhet.

Arbetsmiljöverket lyfter fram att möjligheterna för myndigheter

att dela med sig av information ser olika ut, beroende såväl på regel- verkens utformning som på de olika myndigheternas respektive till- lämpningar. Man menar att Arbetsmiljöverket kan dela med sig av i princip allt medan flera andra myndigheter anser sig ha påtagligt mer begränsade möjligheter och i vissa fall i stort sett inte delar någon information med övriga. Konsekvenserna av detta blir i Arbetsmil- jöverkets uppfattning att det blir svårare att säkerställa att de gemen- samma insatserna riktas mot rätt aktörer.

Försäkringskassan menar att utmaningen varit att kunna få fram

bra underlag och därmed ärenden för kontroller och att den nuva- rande lagstiftningen gjort det svårt att genomföra en gemensam be- redning. Man framhåller också att den skilda benägenheten att dela information kan skapa en skevhet i de underlag som skapas.

Migrationsverket konstaterar också att konsekvensen av nuva-

rande lagstiftning främst blir att det uppstått svårigheter att skapa en samlad bild som kan ligga till grund för urval av relevanta företag att

Polismyndigheten menar att det skapas ett taktiskt/operativt pro-

blem för RMS-grupperna, eftersom de inte kan föra dialog om vilka problemen är eller vilka objekt som är aktuella. Myndigheten fram- håller också att enskilda tjänstemän kan känna osäkerhet över vilka uppgifter man kan lämna ut vilket kan skapa irritation. Med grund i detta förekommer det också att vissa myndigheter ibland helt mots- ätter sig vissa kontroller på grund av pågående eller planerad insats inom den egna myndigheten. Kunskapen om regelverket bedöms vara uppenbart ojämnt fördelad i RMS-grupperna och bland tjänste- män i operativ ställning inom de olika myndigheterna. Polismyndig- heten lyfter också att det finns skillnader mellan myndigheterna av- seende bland annat om deras respektive information är baserad på personer/personnummer eller företag/organisationsnummer.

Arbetsförmedlingen delar bilden av att de samverkande myndig-

heterna har olika möjlighet att dela med sig av information, och även att delta i kontroller. Arbetsförmedlingen anser att det för deras del exempelvis inte är möjligt att bekräfta vilka arbetsgivare som har an- ställda med subventionerad anställning såvida det inte redan förelig- ger en misstanke om felaktig utbetalning eller annan oegentlighet. Därmed gör Arbetsförmedlingen bedömningen att man endast kan följa med på myndighetsgemensamma kontroller ifall man medföljer till samtliga arbetsgivare som ingår i en viss insats.

Migrationsverket lyfter vidare att det anses ha funnits utmaningar

gällande uppföljning av resultat av arbetsplatskontrollerna, och de resultat som arbetet efter en genomförd kontroll lett till. För myn- dighetens egen del kan det finnas ett mörkertal för vilka åtgärder myndigheten har vidtagit efter en arbetsplatskontroll vilket försvå- rar uppföljningen. Migrationsverket har för att till viss del underlätta uppföljningen tagit fram en särskild kod som används vid avslagsbe- slut i arbetstillståndsärenden när avslaget grundar sig på information som framkommit vid myndighetssamverkan. Koden har varit i bruk sedan februari 2020 och vid tidpunkten hade tre avslagsbeslut regi- strerats. Migrationsverket konstaterar vidare att informationsöver- föring efter arbetsplatskontroller har brustit under uppdragets gång, men att metoder på senare tid tagits fram för att undvika detta.