Konsekvenser av förslag angående

informationsöverföring

Förslaget innebär att regeringen tillsätter en utredning för att iden- tifiera det ur juridisk synvinkel lämpligaste sättet att möjliggöra för

kunna delge varandra viss information. Denna rör vilka arbetsställen som anses lämpliga att kontrollera myndighetsgemensamt, sådant som är en förutsättning för kontrollers praktiska genomförande, huruvida företag på ett visst arbetsställe är mottagare av arbetsmark- nadspolitiska stöd och liknande, samt sådant som framkommit un- der genomförda kontroller. Utredningen bör särskilt överväga ända- målsenligheten i och möjlig utformning av en sekretessbrytande lag för ändamålet, bedöma möjligheterna till avsedd informationsöver- föring inom nuvarande regelverk, samt bedöma om åtgärder behövs för att öka myndigheternas reella möjlighet att dela information med stöd av lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

8.2.1 Ekonomiska konsekvenser

Tillsättandet av en utredning ger ekonomiska konsekvenser i form av kostnaden för att driva densamma. Vi bedömer detta som ett för- hållandevis omfattande och mycket angeläget utredningsuppdrag. Detta talar för att kostnaden blir relativt hög i jämförelse med andra utredningar av motsvarande slag. Det är motiverat att tiden görs för- hållandevis kort och bemanningen förhållandevis stor mot bakgrund av frågans angelägenhet. Sammantaget bedömer vi att utredningen bör tillsättas skyndsamt och genomföras under ungefär ett års tid, och tillåtas betinga en kostnad som medför att detta blir realistiskt. I det fall utredningen resulterar i ett möjliggörande av de inform- ationsöverföringar vi identifierat som mest angelägna kan också eko- nomiska konsekvenser uppstå. Det är troligt att det mer effektiva arbete som i så fall kan utföras gör att staten får ett bättre resultat av arbetet mot arbetslivskriminalitet per satsad krona. Att de inblan- dade parterna kan delge varandra mer relevant information torde in- nebära att arbetet som sådant blir mer effektivt och den tid som spenderas i dessa moment kan användas bättre. Ett konkret exempel är att risken för att en myndighetsgemensam kontroll förläggs till en plats där det inte pågår någon verksamhet rimligen sjunker betydligt när myndigheterna får dela sin kännedom om var verksamheter finns.

Urvalet av arbetsställen för kontroll kan påtagligt förbättras av ökade möjligheter att dela information eftersom fler myndigheters

erfarenheter kan ligga till grund för urval. I och med detta ökar san- nolikheten att kontroller förläggs till platser där arbetslivskriminali- tet fortgår och upptäckandegraden för denna typ av kriminalitet kan i så fall höjas. Detta ger i sin tur omedelbara positiva ekonomiska konsekvenser i termer av de sanktionsavgifter som kan utdelas vid kontroller, men också mer långsiktiga sådana. Om risken för upp- täckt ökar för de som ägnar sig åt arbetslivskriminalitet försvåras de- ras möjligheter att verka vilket verkar i riktning mot en sundare kon- kurrens och potentiellt högre skatteintäkter.

Vi kan konstatera att ekonomiska konsekvenser i denna riktning finns under förutsättning att ökade möjligheter till informations- överföring av det slag vi identifierat behov av realiseras. Det bör emellertid av utredningen belysas närmare hur stora de är och hur de varierar beroende på vilken grad av ökade möjligheter som införs. Detta blir, tillsammans med flera andra, en viktig parameter att ta hänsyn till i utredningens bedömning av värdet i ökade möjligheter till informationsöverföring.

8.2.2 Konsekvenser för brottsbekämpningen och det allmänna

Tillsättandet av en utredning bedöms inte ge några omedelbara kon- sekvenser för brottsbekämpningen och det allmänna, annat än de ekonomiska som anges ovan.

Vi bedömer att ökade möjligheter till informationsöverföring mellan de samverkande myndigheterna skulle innebära att arbetet mot arbetslivskriminalitet stärktes och möjligheten för kriminella att verka försvårades. De aktörer som ligger bakom systematisk ar- betslivskriminalitet och utgår från god kännedom om regelverk och myndigheters arbete skulle få svårare att dra fördel av att deras kri- minella upplägg riktar sig mot flera olika samhällssystem parallellt. Det skulle bli enklare att upptäcka arbetslivskriminalitet och därmed skulle också den avskräckande effekt som finns i myndigheternas ar- bete kunna öka.

Även här gäller dock att utredningen, bland annat som en del övervägandet av olika möjliga tillvägagångssätt för att möjliggöra in- formationsöverföring, har att överväga storleken av dessa konse-

8.2.3 Konsekvenser för enskilda och i övrigt

Tillsättandet av en utredning bedöms inte ge några omedelbara kon- sekvenser för enskilda eller i övrigt.

Vilka konsekvenser ett möjliggörande av de informationsöverfö- ringar vi identifierat som angelägna får avseende skyddet för den per- sonliga integriteten blir, av naturliga skäl, en av utredningens viktig- aste uppgifter. Ett ökat informationsutbyte myndigheter emellan in- nebär, i stort sett per definition, att skyddet för den personliga in- tegriteten försvagas. Utredningen behöver som en del av sina över- väganden väga detta mot de fördelar som finns med informations- överföringen ur andra hänseenden.

En viktig del av denna värdering blir sannolikt att ta hänsyn till hur uppgifter som överlämnas till en myndighet kan få relevant skydd där, och även i en något vidare mening hur information som delgivits inom ramen för arbete med myndighetsgemensam kontroll bör hanteras av den mottagande myndigheten utanför den kontex- ten.

I det fall myndigheterna ges ökade möjligheter att delge varandra information ger det positiva konsekvenser för enskilda som riskerar att utsättas för arbetslivskriminalitet. Det skulle verka begränsande på möjligheten att bedriva systematiska brottsupplägg som till del bygger på att relevanta myndigheter inte kan delge varandra inform- ation, och därmed minska risken att enskilda utnyttjas i dessa upp- lägg. Utredningen kommer därför också behöva väga in dessa delar i sina bedömningar och överväganden.