Utredning, 2019-08-15
2 [10]
I mål och budget 2019 med flerårsplan 2020-2022 har utbildningsnämnden fått i uppdrag att
”utreda vilka yrkesroller som bäst ska kompletteras i skolan för att avlasta lärarna, var de bäst ska kompletteras och vilka ekonomiska konsekvenser det får”
Som motivering till uppdraget beskrivs att Skolan är av högsta prioritet för kommunen. Det är där vi säkrar att alla barn rustas för framtiden. Läraren har den viktigaste uppgiften i skolan. Men lärarna har ofta svårt att hinna med sitt uppdrag då det är många elever man ska stötta, mycket administration och ibland även stök som måste hanteras utanför det pedagogiska uppdraget.
Uppdraget ska rapporteras till kommunstyrelsens budgetberedning i samband med nämndernas yttrande till Mål och budget 2020 med flerårsplan 2021-2023 vilket sker i början av september 2019.
1.1 Tillvägagångssätt
En Workshop har genomförts med grundskolans rektorer i syfte att kartlägga behov och möjligheter till fler vuxna i skolan. Två av rektorerna från gymnasieskolorna har intervjuats i samma syfte.
I grundskoleutskottet har fackförbunden getts möjlighet att ge inspel i frågan.
Det har också skett en inventering både internt och externt för att exemplifiera hur man kan arbeta med olika yrkesroller.
2
Bakgrund
2.1 Lärarbrist
Kompetenta lärare är den faktor som i högst grad påverkar elevresultaten i positiv riktning. Att vi lyckas attrahera och behålla legitimerade och behöriga lärare är därmed det den största
prioriteringen för förvaltningens kompetensförsörjning. Framtidsprognoser över tillgången på lärare är samstämmiga. Så väl SCBs siffror som Skolverkets beräkningar visar att den idag allvarliga lärarbristen kommande år kommer att förvärras fram till 2035.
Lärarbristen medför att vi liksom andra huvudmän behöver se över arbetsfördelning och vilka andra kompetenser som skolan kan komplettera med. Detta lyfter bl a Sveriges kommuner och landsting i sin rapport Skolans rekryteringsutmaningar1. Under avsnittet Strategier för utveckling av organisation och arbetssätt ges exempel på områden där skolan behöver förändras för att kunna möta framtida utmaningar. Exempel är samarbete och specialisering, flexibla arbetssätt, tekniska hjälpmedel och digitalisering, andra yrkesgrupper än lärare i skolan, och skolstruktur och
samverkan mellan kommuner och skolor.
2.2 Lärares arbetssituation
Flera undersökningar och studier har gjorts kring lärares yrkesroll, arbetsuppgifter och
1 ISBN 978–91–7585–616-2 Skolans rekryteringsutmaningar - Lokala strategier och exempel
3 [10]
arbetssituation med fokus på vilka arbetsuppgifter som idag ingår i en lärares uppdrag. Skolverket har genomfört en omfattande studie av tidsanvändningen för grundskollärare i rapporten Lärarnas yrkesvardag.2 Här kartläggs genom tidsdagböcker ca 3600 grundskollärares tidsanvändning under ett halvår.
Undervisning eller aktiviteter knutna till undervisning 34 %
Planering av undervisningen 10%
Administrativt och praktiskt kringarbete 10%
Bedömning och dokumentation av elevers utveckling 10%
Omsorg och ordning 10%
Övrigt (reflektion, kompetensutveckling, återkoppling
och förflyttning) 26%
I genomsnitt användes 45 procent av grundskollärarnas tid till arbetsrelaterade aktiviteter med elever. En stor del av arbetet, även planerings- och reflektionstid utfördes ensamma och inte tillsammans med kollegor. Denna studie är samstämmig med mindre undersökningar som tidigare gjorts t ex rapporten Så använder lärarna sin arbetstid samt arbetslivsforskaren Eva Månssons undersökning av lärares tidsanvändning i Lund. 3
Lärarbristen och dess konsekvenser lyfts i olika sammanhang, så väl i media som i forskning.
Under senare år har politiska initiativ tagits för att minska trycket mot lärarna så att de kan fokusera på sitt kärnuppdrag, undervisningen. Ett av de förslag på lösning är att avlasta lärarna i arbetet genom att anställa andra resurser som ska avlasta och komplettera lärarrollen. En rad olika roller och yrken har därmed tillkommit med olika titel och olika inriktning av arbetet.
På Linnéuniversitetet i Växjö pågår ett av få forskningsprojekt inom området ”Avlastning av lärare? Ett projekt om lärare, lärarassistenter och förhandlingar om professionella gränser”. Under tre år fram till år 2020 studeras de initiativ som tas i svenska skolor för att avlasta lärare med hjälp av lärarassistenter. Undersökningen fokuserar på hur lärararbetet delas upp, hur professionella gränser påverkas av rollen, samt om tänkta avlastningseffekter uppnås. Projektet är inte avslutat men det som hittills framkommit är att hälften av de undersökta skolorna har den typen av tjänster.
I snitt har svenska skolor 1,4 lärarassistenttjänster. Klart är också att det inte finns någon enhetlig titel för avlastande personal. Lärarassistent är en titel liksom resursassistenter, elevcoacher, ungdomskonsulenter m fl. Forskarna har även sett att mer kringpersonal ofta innebär att lärarna måste gå upp i undervisningstid, framför allt för att få ekonomin att gå ihop men också för att undervisning ses som lärares huvuduppgift.
För att ge lärare ökad möjlighet att fokusera på undervisningen satsar regeringen 475 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2019 på ett statsbidrag för att fler lärarassistenter ska anställas i skolan. I samband med denna finansiering får Skolverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna. 4
2 Skolverket (2013), Lärarnas yrkesvardag
3 Stockholm stad 2007 samt Månsson 2002
4 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/475-miljoner-till-satsning-for-fler-lararassistenter/
4 [10]
dessa förekom samt om dessa borde utföras av lärare eller av andra yrkesgrupper. Slutsatser som drogs av fackförbundet var att staten behöver finansiera lärarassistenter, fler behöver anställas inom befintliga yrkeskategorier t ex vaktmästare och elevhälsopersonal, samt att en översyn av arbetsuppgifter och skolans uppdrag behöver genomföras med syfte att renodla skoluppdraget.
Även lärarförbundet har framfört behov av fler yrkeskategorier i skolan bland annat genom ordföranden Johannas Jaara Åstrands debattartikel Anställ fler yrkeskategorier för att klara lärarbristen. 6 Här lyfts socialpedagoger, lärarassistenter och ett förstärkt elevhälsoarbete genom ett centralt team som kompletterande resurser i skolan.
I dialog med fackförbunden i Botkyrka har tydligt uttryckts att insatser med fler vuxna i skolan ska vara relevanta för att verkligen avlasta lärarna. Vikten av tydliga yrkesroller och tydlighet kring handledning och arbetsfördelning har också lyfts från fackförbunden. De har också uttryckt att fler vuxna i skolan med andra kompetenser inte får ske på bekostnad av lärare och lärartätheten i skolorna utan just ett komplement till lärare för att skapa goda förutsättningar för lärarnas undervisning och elevernas lärande.