Forskning och innovation

Tillsammans med kommunerna Skellefteå och Uppsala påbörjade Tra-fkverket under 2019 en innovationsupphandling för att stimulera fer aktö-rer att samverka för att utveckla smarta lösningar för ett aktivt resande.65

Projektet startade under 2020 och kommer att pågå under 2021. Projektet ska studera hur öppna data, ofentliga behov, föreskrifter och handböcker kan omsättas i afärsmodeller och privat företagande.

65 https://www.trafkverket.se/resa-och-trafk/forskning-och-innovation/aktuell-forskning/gang-och-cykel/ aktivt-resande--det-ska-vara-enkelt-och-sakert-att-ga-cykla-och-aka-kollektivt/

Bland övriga forskningsprojekt som pågår kan nämnas:

• Forskning rörande hälso- och säkerhetsaspekter av cykling och gång. Till exempel samarbetar Trafkverket med Idrottshögskolan i Stockholm (GIH) i ett projekt som handlar om att utveckla färdvägsmiljöer och tryggheten för oskyddade trafkanter.66

• EU-projektet MeBeSafe, som fokuserat på metoder att påverka cyklisters hastighetsanpassning i kritiska situationer.67

• En långtidsstudie av planeringsfaktorers betydelse för fotgängare. Studien avslutas 2022, se bifogad lägesrapport.68

66 https://www.gih.se/FORSKNING/Forskningsgrupper/Rorelse-halsa-och-miljo-/ 67 https://www.mebesafe.eu/

Trafkverkets långsiktiga målsättning är att bidra till att bibehålla och stärka den biologiska mångfalden så att naturen kan leverera de ekosystem-tjänster samhället lever av.69 Infrastrukturen har en viktig roll i detta, till exempel som spridningsvägar för växter och insekter som möjliggör säkra passager för många djur. Infrastrukturen är också central i det kulturella landskapet som är skapat av och för människan. Visionen är att all infra-struktur ska vara landskapsanpassad och ha sin utgångspunkt i övergri-pande funktionella krav på infrastrukturens utformning som är beslutade i Trafkverkets riktlinje för landskap.70

69 Tillgänglighet i ett hållbart samhälle. Publikation 2019:197

Enligt en grov uppskattning är det möjligt att öka andelen landskapsanpas-sad infrastruktur med 50 procent till 2030 jämfört med 2015, men ingen detaljerad kostnadsuppskattning är genomförd. I landskapsanpassning ingår de artrika infrastrukturmiljöerna som en bärande del.

Möjligheterna att landskapanpassa avgörs av de prioriteringar som görs i samband med inriktningsplanering och åtgärdsplanering i Nationell Transportplan. För att uppfylla de långsiktiga målen arbetar Trafkverket systematiskt med att implementera landskapsanpassning i den ordinarie verksamheten.

Grunden för att implementera arbetet med landskapsanpassning i den ordinarie verksamheten fnns. Viktiga stöd för arbetet med landskapsan-passning har tillkommit under 2020 och berör grundläggande kunskap, stöd, regelverk, metoder och analysverktyg med mera. Fortfarande saknas några bitar, men implementering och genomförande av åtgärder pågår och genomförs i den takt som resurserna medger. Sammantaget ökar infra-strukturens landskapsanpassning, men den är fortfarande för liten för att kunna återspeglas i mätbara efekter och konsekvenser i naturen. Framför allt behöver förvaltningen av de artrika miljöerna utvecklas och förbättras för att säkerställa denna utveckling långsiktigt. Annars riskerar andelen artrika miljöer med god skötselstatus att minska.

Positiva tecken börjar framträda, till exempel för groddjur där lite över en femtedel av åtgärdsbehov har åtgärdats med passager och ledarmar. Antalet rödlistade groddjur har minskat och de åtgärder som Trafkverket genomfört har sannolikt bidragit till den utvecklingen. Det indikerar att Trafkverket kan åstadkomma positiv skillnad med rätt åtgärder för land-skapsanpassning av infrastrukturen.

Fakta

Tillstånd

Transportinfrastruktur och trafk har negativ påverkan på de omgiv-ande landskapens och ekosyste-mens funktioner och värden. Genom lämpliga åtgärder kan denna påverkan reduceras avsevärt. Andelen land-skapsanpassad infrastruktur bedöms dock alltjämt vara låg. Framför allt är det invasion av invasiva arter och brister i skötsel och underhåll som bidrar till en sammantagen fortsatt negativ utveckling.

Åtgärder och efekter

Trafkverkets åtgärder bedöms kunna ge ett positivt bidrag. Landskapanpassning förbättras när nya krav får genomslag i nybyggnad och ombyggnad. Trafkverkets riktade miljöåtgärder i befntlig infrastruktur kan också ge ett betydande positivt bidrag. Sådana åtgärder är till exempel viltpassager, borttagna vandrings-hinder för vattenlevande djur, artrika infrastrukturmiljöer samt åtgärder i alléer, kulturobjekt och kulturmiljöer.

kräver fungerande arbetssätt, rutiner, hjälpmedel, verktyg och regelverk. Det kräver i sin tur fastställda övergripande funktionskrav för en väl landskapsanpassad infrastruktur. Det senare fnns beslutat sedan 2016 i Trafkverkets riktlinje för landskap. En översikt av läget för kunskap, hjälmedel regelverk med mera framgår av tabell 6.

Tabell 6. Tabellen redovisar vilka stöd för arbetet med landskapsanpassning som

fnns, vilka som håller på att utvecklas och vilka som saknas/inte påbörjats. * Standardbeskrivning drift

Påverkans-faktor ^Indikator-grupp ^Regelverk Utformning

Regelverk Skötsel (SBD*) Inventering/ analysmetod Genom förande-grad Åtgärds-behov Mortalitet/

barriär ^Stora däggdjur

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

arter ^Checklista arter

•

•

•

•

•

•

•

•

= färdigt/klart = pågår/ofullständigt/utvecklas = ej påbörjat

En landskapsanpassad infrastruktur bevarar och utvecklar natur- och kulturvärden. Det innebär till exempel att djur kan passera säkert och att kulturvärden är välskötta. Stora delar av statlig väg och järnväg har bris-tande landskapsanpassning. Slutsatsen utifrån de bedömningar som gjorts utifrån dagens kunskapsläge visar att situationen i landskapet som helhet fortsätter att försämras (se avsnitt 8.1.1). Kunskapen om tillståndet förbätt-ras år för år genom att inventeringar genomförs systematiskt. De åtgär-der som genomförs för att anpassa anläggningen är ännu inte tillräckligt omfattande för att vända utvecklingen, men om de planerade åtgärderna genomförs förväntas försämringen att kraftigt bromsas in eller till och med inom några delområden nå en vändpunkt. Förutsättningarana för att stärka biologisk mångfald är stora, till exempel genom att många artrika miljöer

fnns till exempel i träsäkringszoner och trafkplatser