4.3 Möten, tjänsteresor och lokaler
4.3.1 Möten och tjänstresor
Trafkverkets interna regelverk för resor i tjänsten styr mot att i första hand välja digitala mötesalternativ och att i andra hand välja resesätt utifrån bland annat energianvändning och klimatpåverkan. Samtliga medarbetare har tillgång till mjukvaran Skype för företag, och mötesrum och konferensanläggningar är utrustade med teknik för att underlätta och stödja digitala möten.
Användningen av digitala mötesalternativ är ett naturligt inslag hos Trafk-verkets medarbetare. Innan pandemin var uppfattningen att cirka 90 pro-cent av våra möjliga Skypeanvändare använde mjukvaran. Användningen av Skype under pandemin visar att alla användare har använt verktyget mer än tidigare. Arbete på distans kräver ett mer strukturerat arbetssätt, det vill säga det blir fer antal digitala möten för att få samma mängd arbete utfört när möjligheten att träfas fysiskt är begränsad. Trafkverket följer upp de möten som är ferpartsmöten (mer än två uppkopplade) och även tvåpartsmöten som är kalenderbokade via Trafkverkets Outlook. Från mars 2020 har det skett en markant ökning på grund av covid-19-pandemin då personalen jobbat hemifrån i stor utsträckning. Uppföljningen av ferpartsmöten visar en fördubbling av antalet Skypemöten 2020, totalt 1 240 000, jämfört med 2019 då antalet var 598 119 stycken.
Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Oktober 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 December November September 0 2019 2020
Figur 18. Antal Skype-möten månadsvis för 2019 och 2020
Koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskade med 45 procent totalt och med 48 procent per anställd. Resandet i kilometer per anställd minskade med 55 procent under 2020.
Flygresor under 50 mil minskade med 92 procent och fygresor över 50 mil med 75 procent per anställd. Tågresandet minskade med 79 procent och bilresandet minskade med 22 procent per anställd.
Minskningen av resandet under 2020 beror till största delen på covid-19-pandemin. Reserestriktioner infördes mars/april 2020 och skärptes under hösten 2020 då smittspridningen var stor i fera regioner samtidigt. Det ska dock påpekas att andelen fygresor började minska redan under 2019, vilket sannolikt beror på ett generellt ökat fokus på hållbarhet i kom-bination med vissa styrande åtgärder i fygbokningsprocessen. En annan bidragande orsak är det Trafkverksövergripande arbete för att minska kostnaderna för rese- och konferenskostnader som genomfördes 2019. Koldioxidutsläppet från respektive transportmedel redovisas i fgur 19 och fgur 20. 7 000 6 000 5 000 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 ton k oldio xid 4 000 3 000 2 000 1 000
Bil Flyg under 50 mil Flyg över 50 mil Tåg 0
1 000 800 600 400 200 0
Bil Flyg under 50 mil Flyg över 50 mil Tåg
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
kg
/anställd
Figur 20. Koldioxidutsläpp per anställd från Trafkverkets tjänsteresor 2011–2020
Trafkverket driver sedan 10 år projektet Resfria möten i myndigheter (REMM). Arbetet samordnar över 80 myndigheter som sammanlagt har cirka 200 000 anställda. Syftet är att öka och utveckla digitala möten inom och mellan myndigheterna. Under pandemins reserestriktioner har efter-frågan på stöd från REMM ökat kraftigt, då en stor del av verksamheterna har skötts digitalt. Under året har REMM tilldelats Naturvårdsverkets diplom Årets raket i miljöledning i staten med motiveringen: ”Tack vare Trafkverket och REMM:s långsiktiga arbete var myndigheterna väl för-beredda, vilket har fått stor, kanske avgörande, betydelse för att verksam-heten har kunnat drivas efektivt trots pandemin.”
Trots att utsläppen från vägtrafken har minskat genom åren är de fort-farande en betydande källa till luftföroreningar, med negativa efekter på människors hälsa och miljön. Avgaserna innehåller partiklar (PM10)22, kvävedioxid (NO2) och organiska ämnen. NO2 och lättfyktiga organiska ämnen (VOC) bildar tillsammans marknära ozon. PM10 utgörs av både sli-tagepartiklar (vägdamm) och avgaspartiklar. Problemen ur hälsosynpunkt är störst i tätorter där det är mycket trafk, sämre omblandning av luften och där många människor blir exponerade.
22 Förenklat är PM10 massan av partiklar i luften som är mindre än tio mikrometer (µm) i diameter
Trafkverkets luftvårdsarbete ska bidra till att miljökvalitetsnormerna (MKN) uppnås och att miljökvalitetsmålet Frisk luft eftersträvas. Enligt Trafkverkets Målbild 2030, ska utsläppen från transportsektorn ha mins-kat så att miljökvalitetsmålet Frisk luft för NO2 i urban bakgrund och PM10 i gaturum uppnås.23
23 Hunhammar, S. m. f. (2019). Tillgänglighet i ett hållbart samhälle – Målbild 2030. Publikationsnummer 2019:187: https://trafkverket.ineko.se/Files/sv-SE/69456/Ineko.Product.RelatedFiles/2019_187_ tillganglighet_i_ett_hallbart_samhalle.pdf.
Fakta
Tillstånd
Luftkvaliteten i Sverige har förbätt-rats under senare decennier, men den positiva utvecklingen är inte lika påtaglig som tidigare och räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft år 2030. De lagstadgade miljökvalitetsnormerna för utomhus-luft överskrids, eller riskerar att överskridas, i fera tätorter.
Åtgärder och efekter
Trafkverket samarbetar med kommuner och regioner för att ta fram åtgärdsprogram för minskade utsläpp av kvävedioxid och partiklar (PM10) i särskilt utsatta områden och tätorter. Trafkverket genomför i enlighet med åtgärdsprogrammen åtgärder på lokal och regional nivå för att klara miljökvalitetsnormer och preciseringarna i miljökvalitets-målet Frisk luft.
Trafkverket samverkar även nationellt och internationellt, exempelvis i utvecklingen av fordon och bränslen, vilket bidrar till att minska det regionala bidraget från andra länder inom EU.
5.1 Tillstånd
Det är halten, det vill säga koncentrationen av en förorening i luften, som påverkar miljö och hälsa. Utsläpp och halt hänger delvis samman, men sambandet är komplicerat och beror även på andra faktorer, som intran-sport av luftföroreningar, meteorologi och stadsmiljöns utformning och ventilation. Figur 21 beskriver sambandet på ett förenklat sätt.
Hälsoefekter Exponering Halter koncentration Utsläpp Emissioner Trafk
Figur 21. Sambandet mellan trafk och hälsoefekter
Utsläppen av kväveoxider (NOx) från vägtrafken minskade med cirka 16 procent under 2020 jämfört med föregående år, och med cirka 74 procent se-dan 1990. Den största minskningen sese-dan förra året i relativa termer, skedde för tunga och lätta lastbilar samt dieselfordon. Fram till år 2016 ökade dessa fordon som en följd av de klimatvinster man sett med dieselfordon. Sedan år 2016 har de däremot åter successivt minskat. Minskningen beror främst på högre utsläppskrav på såväl lätta som tunga fordon, se fgur 22.
Kv äv e o xider (tusen t on per år) 140 120 100 80 60 40 20 0 Motorcykel Tung lastbil Landsvägsbuss Stadsbuss Lätt lastbil Personbil 1990 199 5 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Figur 22. NOX-utsläpp (ton/år) från olika fordonsklasser sedan år 1990.
Utsläppen av avgaspartiklar minskade med 15 procent år 2020 jämfört med föregående år. Minskningen beror till ungefär lika stor del på minskad trafk24 som på partikelrening i nya dieselfordon. Preliminära resultat visar även att trafkminskningen år 2020 inverkat på halter av PM10 i gatumiljö-er, där merparten kommer från slitage och uppvirvling, främst orsakad av dubbdäck.25 Det är första gången vi ser en positiv påverkan på luftkvalite-ten som beror på en omfattande trafkminskning, se fgur 23 från Essinge-leden i Stockholms län.
24 Trafkanalys webplats: https://www.trafa.se/etiketter/statistik/.
25 Enligt preliminära resultat i forskningsprojektet ”Aktiv trafkstyrning för förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan utmed statligt vägnät”. För mer information, se vidare i Trafkverkets forskningsdatabas: https://
Figur 23. Trafkföden på och PM10-halter i mikrogram/m3 från Essingeleden, Stockholms stad år 2019 och 2020 (graf av Max Elmgren, SLB-analys).
der. I storstadsregionerna där luftföroreningshalterna är som allra högst har dubbdäcksandelen sjunkit från 64 procent år 2010 till 47 procent 2020 i region Stockholm, från 69 till 58 procent i region Väst samt från 51 till 41 procent i region Syd.
26 Se vidare rapport Undersökning av däcktyp. Vintern 2020 (januari-mars). Rapport 2020:160: http:// trafkverket.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1506611&dswid=7925.
Trots den renare fordonsfottan och minskade dubbdäcksandelar över-skrids eller riskerar MKN att överskridas i trafknära miljöer i fera tätorter i Sverige. Det gäller speciellt PM10. En exponeringsstudie utförd år 2018 av SMHI på uppdrag av Trafkverket, visar att överskridanden framför allt förekommer i regionerna Stockholm och Väst.27 Det är en ökad befolkning, urbanisering och förtätning av städerna ihop med fortsatt höga dubb-däcksandelar, trafkföden och hastigheter i dessa regioner som bidrar till dessa överskridanden och en ökad exponering.
27 Leung, W. m. f. (2019). Haltberäkning med SIMAIR för statligt vägnät 2018. SMHI Rapport nr 48 - 2019.
I jämförelse med resultat från beräkningar år 2013 har befolkningsexpone-ringen ökat markant i region Stockholm.28 För region Väst har befolknings-exponeringen också ökat, men inte lika kraftigt som i region Stockholm.
28 Andersson, S. m. f. (2014). Beräkningar av halter, befolkningsexponering och hälsokonsekvenser längs det statliga vägnätet Nationella modellberäkningar med SIMAIR för år 2013 till Trafkverkets årliga utvärdering. Rapport nr 2014-60: https://www.trafkverket.se/contentassets/58c6bc42486b4eefaa8f1aea0cd732e8/ smhi_berakningar_halter_staliga_vagnatet.pdf.
Preciseringarna av halterna inom miljökvalitetsmålet Frisk luft överskrids i gatumiljö i många tätorter, och kommer inte att kunna uppnås med befnt-liga och beslutade styrmedel och åtgärder år 2030. Åtgärder behövs vid ny- och ombyggnad av infrastruktur, i underhållsarbetet längs med befntligt statligt vägnät samt i samarbetet med kommunerna i samhällsplaneringen för att uppnå Målbild 2030.
I en rapport från år 2018 anger IVL Svenska Miljöinstitutet att luftförore-ningar från vägtrafk orsakar totalt cirka 3 065 förtida dödsfall varje år.29
Enligt den senaste rapporten från EEA (European Environment Agency) är den genomsnittliga exponeringen av partiklar (PM2,5)30 i Sverige däremot lägst inom EU-området.31
29 Gustafsson L. m. f. (2018). Quantifcation of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts. IVL, Rapportnummer C 317:
30 Partiklar som förenklat är mindre än 2,5 mikrometer (μm) i diameter och som både består av partiklar som bildas vid förbränning och av slitage.
31 Se vidare i rapporten Air quality in Europe – 2020 report. EEA report No 09/2020: https://www.eea.europa.eu/ publications/air-quality-in-europe-2020-report.