Metoder, verktyg och andra hjälpmedel

Införandet av en strategi för bättre uppfyllelse av de nationella kulturmil-jömålen fortsatte under 2020, med fokus på byggnadsminnen och hante-ringen av kulturvärden i mindre väg- och järnvägsprojekt. För framdrift av riktade miljöåtgärder är det av yttersta vikt att det fnns inventeringsmeto-der med tillhörande it-stöd av god kvalitet, som genom kartläggning säker-ställer att resurser prioriteras dit de gör störst nytta. Under 2020 gjordes därför en kraftsamling för att utveckla och färdigställa inventeringsmeto-dik för identifering och värdering av kulturvägar. Metoden testades under hösten 2020 och kommer efter justeringar att sättas i drift under 2021. Inom kulturmiljö fnns fortsatta behov av utveckling av inventeringsmetodiker. Infrastrukturens relation till natur och kultur är komplex sett till påver-kan, åtgärder, efekter och konsekvenser. Att hantera denna komplexitet i en stor organisation ställer stora krav på samordning och samverkan, liksom på regelverk, hjälpmedel, metoder och verktyg. Två områden med stora utvecklingsbehov är hanteringen av invasiva arter och infrastruktu-rens anpassning till infrastruktu-renskötsel. Två färdplaner för att hantera behovet av en samlad utveckling av allt från grundläggande kunskap till arbetssätt och rutiner togs fram och beslutades under 2020: Färdplan invasiva arter och Färdplan ren.

Utformningskrav som berör landskapanpassning, det vill säga uttolkningen av de övergripande funktionskraven i riktlinjen för landskap, har vidare-utvecklats i och publiceras i kravdokumenten Vägars och gators

utform-En faunapassage med viltvarning har utvecklats och testats, så att den kan vara en åtgärd i Trafkverkets verktygslåda för att minska viltolyckor. En metod har utvecklats för att identifera potentiella konfiktpunkter med faddermöss såväl i befntlig infrastruktur som för ny infrastruktur: PREBAT. Det innebär att åtgärdsbehovet i befntlig infrastruktur kan identiferas, och det blir möjligt att tidigt i planeringen identifera eventu-ella konfikter med skyddade faddermusarter och därmed minska risken för oväntade kostnader och andra problem.

Viltolyckskartor har publicerats som gör det möjligt att identifera platser med många olyckor. Kartorna bygger på viltolycksdata från fem år och kommer att uppdateras årligen.75 De blir ett viktigt underlag för att prioritera åtgärder.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en grundläggande förutsättning för allt liv. Vatten och vattenlandskapet levererar en mängd ekosystemtjänster till gagn för oss alla. Såväl nationellt som internationellt är arbetet för att nå eller bibehålla en god vattenkvalitet och vattenmiljö, i form av bland annat rent dricksvatten och långsiktigt hållbara akvatiska ekosystem, högt prioriterat. Vatten är även en viktig teknisk förutsättning vid byggande och drift av infrastruktur.

Målsättningar för vatten och vattenanknutna värden formuleras i fera av miljökvalitetsmålen. Väg- och järnvägsinfrastrukturens påverkan på vatten har framför allt koppling till miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vatten-drag, Grundvatten av god kvalitet, Giftfri miljö, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.

Trafkverket har formulerat ett långsiktigt mål för att möta behoven inom vattenförvaltningen: Trafkverket ska genomföra insatser så att infrastruk-turen inte motverkar en god vattenkvalitet.

Fakta

Tillstånd

Miljötillståndet i landets sjöar, vatten-drag och grundvatten är totalt sett inte tillfredsställande, även om situationen varierar mellan olika vattenområden och olika delar av landet. Väg- och järnvägsinfrastruk-turen har tusentals kontaktpunkter med både yt- och grundvatten, och vid många platser är påverkan eller risken för påverkan av sådan bety-delse att det behövs åtgärder.

Åtgärder och efekter

Trafkverket arbetar kontinuerligt med att öka kunskapen om risk för negativ påverkan och genomför vid behov åtgärder för att skydda vattnet och vattenanknutna värden. Ett fokus-område under 2020 var ytvatten med regionalt utpekade viktiga dricksvattentäkter. Trafkverkets riktade miljöåtgärder i befntlig infrastruktur är en mycket viktig del och ett positivt bidrag inom svensk vattenförvaltning.

9.1 Tillstånd

Svensk vattenförvaltning utgår från EU:s ramdirektiv för vatten, RDV.76

RDV genomförs i Sverige genom förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, som fastställts av vattenmyndigheterna.77 Trafkver-ket omfattas av åtgärdsprogrammen och har ett utpekat ansvar för att bygga upp kunskap om hur vi kan skydda vatten från förorening och fysisk påverkan, framför allt i form av vandringshinder för fsk och andra vatten-levande organismer, vid väg- och järnvägsanläggningar. Byggande i vatten och påverkan på vatten regleras av miljöbalken, bland annat som vatten-verksamhet och miljöfarlig vatten-verksamhet, och hanteras av Trafkverket i både bygg-, drift- och underhållsskede.

76 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

77 Fem länsstyrelser är utsedda av regeringen att vara vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt. http://www. vattenmyndigheterna.se

Byggande, drift, underhåll och användning av väg- och järnvägsinfrastruk-turen kan innebära påverkan eller risk för påverkan på vatten och vatten-anknutna värden. Påverkan kan bestå i förorening eller risk för förorening av vatten (både difus och via punktkälla), påverkan på vattnets föden och nivåer samt påverkan på vattnets form, läge och kontinuitet. Risken för förorening av vattentillgångar som har betydelse för dricksvattenförsörj-ningen eller som har stora naturvärden kräver extra uppmärksamhet. Det gäller även vägar och järnvägar som utgör vandringshinder för fsk och andra vattenlevande organismer. Påverkan på föden och nivåer kan också påverka andra viktiga samhällsintressen negativt, exempelvis byggnader och anläggningar med en grundvattenberoende grundläggning.

Statliga vägar och järnvägar har tiotusentals kontaktpunkter med vatten, se Figur 32. Trafkverket genomför inventeringar och utför riskanalyser för att identifera de platser där påverkan eller risken för påverkan är av sådan betydelse att det behövs åtgärder.78

79 AquaVia – Trafkverkets it-lösning för vatten. Resultaten tillgängliggörs i Trafkverkets GIS-plattform Stigfnnaren/Miljöwebb vatten.

https://www.trafkverket.se/tjanster/system-och-verktyg/Prognos--och-Trafkverkets inventeringar och riskanalyser resulterar i prioriterade åt-gärdsbehov för att skydda vatten från föroreningar och åtgärda vandrings-hinder. Takten i genomförande beslutas av regeringen i prioriteringar som görs i den nationella planen för transportsystemet.

Det fnns fortsatt behov av ökad kunskap, inte minst om avvattningssyste-mens utformning, status och funktion. Trafkverket bygger kunskap genom forskning samt genom internationell och nationell aktörssamverkan.

9.2 Åtgärder och efekter

Framgångsfaktorer för infrastruktur och en hållbar vattenförvaltning är god planering av nya anläggningar, försiktighetsmått vid byggande och drift av anläggningarna samt väl fungerande skötsel och underhåll av vid-tagna skyddsåtgärder. Viktigt är också att vidta riktade vattenmiljöåtgärder i befntliga anläggningar. Kunskapsuppbyggnad och att sprida och tillämpa denna kunskap är av avgörande betydelse.

Det är viktigt att komma ihåg att skydd av vatten är en del av en större helhet inom transportsystemet, och gränserna mellan olika miljö- och teknikområden är sällan distinkta. Att vid behov vidta skyddsåtgärder vid fysiska kontaktpunkter mellan vatten och vägar eller järnvägar är uppen-bara åtgärder, men Trafkverkets arbete med val av material och kemiska produkter, åtgärder mot luftföroreningar samt efterbehandling av förore-nade områden har också betydelse för att skydda vatten mot förorening. Även arbetet med trafksäkerhetshöjande åtgärder kan vara till gagn för vattenskyddet. Avvattningssystemens utformning är avgörande för an-läggningarnas robusthet, inte minst i ett förändrat klimat med förväntade högre föden, liksom för omgivningspåverkan. Utformningen är också

dammar, kan också skapa mervärden genom att främja biologisk mångfald och tillföra estetiska värden i väg- och järnvägsmiljöer. I denna helhet fnns goda möjligheter till positiva synergiefekter, men ibland även målkonfikter.

Figur 33. Sanering av dagvatten- och katastrofdamm efter utsläpp av

fygbränsle vid olycka med tankbil på riksväg 40, inom vattenskyddsområde. Fotograf: Björn Sundqvist.