Trafikverkets
Miljörapport 2020
E-post: trafkverket@trafkverket.se Telefon: 0771-921 921
Dokumenttitel: Trafkverkets miljörapport 2020
Författare: Eva Bengtsson, PLkvm, Maria Edling Hansson, PLkvm, Aron Dackerud, PLkvh m.f.
Dokumentdatum: 2021-03-22 Ärendenummer: 2021/10742 Version: 1.0
Kontaktperson: Malin Kotake, PLkvm
Publikationsnummer: 2021:023 ISBN 978-91-7725-813-1
1 Inledning ...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
8
2 Verksamhetens resultat och styrning 13
2.1 Resultat – leveranskvalitet miljö och hälsa samt
leveranskvalitet klimat 13
2.2 Miljöstyrning 14
3 Temaavsnitt: Riktade miljöåtgärder 19
3.1 Buller och vibrationer 20
3.2 Landskap (natur- och kulturmiljö) 22
3.3 Yt- och grundvattenskydd 24
3.4 Förorenade områden 25
4 Klimat och energi 27
4.1 Tillstånd 28
4.2 Åtgärder och efekter 30
4.3 Möten, tjänsteresor och lokaler 32
5 Luftkvalitet 36
5.1 Tillstånd 36
5.2 Åtgärder och efekter 38
6 Buller och vibrationer 42
6.1 Tillstånd 42
6.2 Åtgärder och efekter 43
7 Aktivt resande 49
7.1 Tillstånd 49
7.2 Åtgärder och efekter 51
8 Landskap 55
8.1 Tillstånd 56
8.2 Åtgärder och efekter 59
9 Yt- och grundvattenskydd 62
9.1 Tillstånd 62
9.2 Åtgärder och efekter 63
10 Material och kemiska produkter inklusive avfall 67
10.1 Tillstånd 67
10.2 Åtgärder och efekter 68
11 Mark och massor inklusive förorenade områden 74
11.1 Tillstånd 74
11.2 Åtgärder och efekter 76
Denna rapport beskriver både miljöpåverkan från transportsystemet och hur Trafkverkets aktiviteter har utvecklats med fokus på 2020.
Trafkverket har några olika roller i arbetet med att minska samhällets miljöpåverkan till hållbara nivåer. Arbetet sker också i samverkan med fera andra aktörer.
Trafkverket bidrar till hur transportsystemet fungerar och utvecklas genom våra olika verksamheter som planering, investering, underhåll och trafkledning. Vårt bidrag är i huvudsak kopplat till den statliga infrastruk- turen som en del i transportsystemet.
För att minimera miljöpåverkan är det också viktigt hur Trafkverket agerar i frågor kopplade till transportsystemet i ett livscykelperspektiv, som främst hör till bygg- och anläggningssektorn. Här driver Trafkverket som stor ofentlig upphandlare utvecklingen för att minska miljöbelast- ningen. Som en stor arbetsgivare har Trafkverket dessutom möjlighet att verka som föredöme för andra med ett proaktivt arbete för att minska miljöpåverkan. Covid-19-pandemin har präglat såväl samhället, transport- systemet som Trafkverkets verksamhet under 2020. Pandemin har inne- burit lidande för många och är fortsatt en stor prövning, men den ger också konsekvenser som att andelen distansarbete ökar och med det följer en större erfarenhet av digitala möten. Det skulle kunna minska transpor- ternas miljöpåverkan. Å andra sidan leder risken för smittspridning till att kollektivtrafkens attraktionskraft minskar. Vilka långsiktiga efekter som pandemin i sig kommer att få för val av färdsätt och transportvolymer är i nuläget osäkert.
Borlänge i mars 2021
Lena Erixon Generaldirektör
Trafkverkets miljöarbete styrs av fera mål. FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030 pekar ut ett hållbart samhälle. De transportpolitiska- och miljökva- litetsmålen styr den nationella politiken. Trafkverket har konkretiserat dessa mål i Målbild 2030 – tillgänglighet i ett hållbart samhälle, i syfte att formulera långsiktiga mål för Trafkverket. De är indelade enligt visionen smidigt, grönt och tryggt. Trafkverket har i uppdrag att verka för att de transportpolitiska målen uppnås, och utifrån hänsynsmålet ska vi bidra till Sveriges miljömål. För att följa Trafkverkets bidrag till de transportpolitiska målen används leveranskvaliteter, som beskriver Trafkverkets förmåga att leverera ett tillgängligt transportsystem som tar hänsyn till säkerhet, klimat, miljö och hälsa.
Trafkverket har ett integrerat miljöledningsystem som ska säkerställa ett långsiktigt och efektivt miljöarbete. Under 2020 uppdaterades Trafk- verkets miljöutredning enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. I miljöutredningen konstaterades att det inte har skett någon väsentlig förändring, utan att Trafkverkets betydande miljö- påverkan (prioriterade miljöområden) i stort är inom samma områden som vid den förra utredningen från 2015.
Årets temaavsnitt handlar om riktade miljöåtgärder. Det beskriver hur Trafkverket arbetar med riktade miljöåtgärder där den befntliga infra- strukturen har en negativ miljöpåverkan på människan, natur och kultur- miljön. Under planperioden 2018–2029 har Trafkverket avsatt 9,6 miljar- der kronor till riktade miljöåtgärder inom landskap, vatten, förorenad mark samt buller och vibrationer.
Trafkverket har stor möjlighet att påverka energianvändningen och växt- husgasutsläppen från byggande och underhåll av statlig väg och järnväg.
Vi ställer krav på minskade utsläpp i upphandlingar av projekt, med målet att minska utsläppen med 15 procent till 2020, med 30 procent till 2025 och med 50 procent till 2030 samt att nå klimatneutral infrastruktur till 2045.
Bedömningen är att målet om en minskning med 15 procent till 2020 sannolikt hade uppnåtts om även förfrågningsunderlaget för utförande- entreprenader hade inkluderats i beräkningen vid uppföljningen.
Trafkverket har begränsade möjligheter att påverka utsläppen från traf- ken. Utsläppen av växthusgaser från vägtrafken minskade under 2020 med 9 procent jämfört med 2019.
Trafkverket har genomfört åtgärder inom klimatområdet under 2020 med nettoefekten att energianvändningen minskade med 164 GWh och växt- husgasutsläppen med 54 604 ton koldioxidekvivalenter.
Åtgärder för förbättrad luftkvalitet har genomförts enligt lokala och regionala åtgärdsprogram, i Trafkverkets egen regi eller i samverkan med andra. Luftkvaliteten i Sverige har förbättrats under de senaste decen- nierna, men den positiva utvecklingen är inte lika påtaglig som tidigare och den räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft till år 2030. De lag- stadgade miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids, eller riskerar att överskridas, i fera tätorter. Utsläppen av avgaspartiklar minskade dock
nya dieselfordon.
Nästan 20 procent av Sveriges befolkning utsätts för trafkbullernivåer högre än riktvärden utomhus vid sina bostäder. Under 2020 genomförde Trafkverket bulleråtgärder för cirka 7 200 personer längs statliga vägar och järnvägar. En bullerinventering som omfattar alla bostadshus och skolbyggnader längs hela det statliga vägnätet har färdigställts.
Aktivt resande innebär fysisk aktivitet med positiva hälsoefekter, och det ger en minskad klimatpåverkan när trafkanter förfyttar sig med cykel eller till fots. Under 2020 har 56 kilometer ny gång- och cykelväg, 21 plan- skilda korsningar för gång- och cykeltrafk samt 2 cykelparkeringar och 42 hastighetssäkrade gång-, cykel och mopedpassager byggts längs det statliga vägnätet.
Inom ramen för stadsmiljöavtal beviljades 12 ansökningar under 2020 för att främja hållbara stadsmiljöer. De beviljade ansökningarna omfattar åtgärder till en totalkostnad av drygt 2 miljarder kronor, och det beviljade stödet uppgår till nästan 695 miljoner kronor. Åtgärderna är fördelade på 6 rena kollektivtrafkåtgärder, 18 rena cykelåtgärder och 8 åtgärder för både kollektivtrafk och cykeltrafk.
En landskapsanpassad infrastruktur bevarar och utvecklar natur- och kulturvärden, så att till exempel djur kan passera säkert och att kulturvär- den är välskötta. Antalet viltolyckor under 2020 har minskat jämfört med tidigare år. Situationen för artrika infrastrukturmiljöer fortsätter dock att försämras. En förklaring är ökningen av invasiva arter. Under 2020 genom- fördes fer landskapsåtgärder än under tidigare år. Ett prioriterat område var att skapa säkra passager för klövvilt och andra djur.
Byggande, drift, underhåll och användning av väg- och järnvägsinfrastruk- turen innebär ofta påverkan eller risk för påverkan på vatten och vattenan- knutna värden. Tidigare års fokus på konfiktpunkter mellan grundvatten- förekomster och statliga vägar och järnvägar har resulterat i att alla högt prioriterade objekt har genomgått en översiktlig riskbedömning. Även en riskanalys avseende kreosotsliprars påverkan på grundvattenkvaliteten har arbetats fram.
Användningen av kemikalier ökar och en av de största utmaningarna är att få kunskap om innehåll av farliga ämnen i material och varor – både de som används i dag och de som fnns i den befntliga anläggningen. Under 2020 har andelen artiklar med tillgång till information om innehåll av farliga ämnen ökat från 53 till 76 procent. Under året har också ett nytt kriterium för hormonstörande ämnen implementerats i Trafkverkets verksamhet.
Trafkverket arbetar aktivt med frågor som rör masshantering och förore- nade områden. Vid utgången av 2020 hade Trafkverket identiferat 9 074 förorenade riskobjekt, varav 8 398 är inventerade. Under 2020 har riktade miljöåtgärder för förorenade områden genomförts för 52 miljoner kronor.
avsättas för att kunna genomföra identiferade marksaneringsbehov inom Trafkverkets egna fastigheter men även täcka åtgärdsbehovet för övriga riktade miljöåtgärder.
En utmaning att hantera inom masshantering är att cirka 80 procent av alla väg- och järnvägsprojekt har ett massöverskott. Projekten arbetar kontinuerligt med att eftersträva massbalans och försöka öka den cirkulära masshanteringen. I vissa fall innebär miljöbalkens defnitioner av avfall svårigheter att kunna utnyttja massor inom projekten. Trafkverket och andra aktörer har lyft frågan att se över möjligheter till att öka den cirkulära hanteringen av massor.
Denna rapport handlar om Trafkverkets åtgärder för att förbättra miljö- prestandan i transportsystemet i Sverige. Trafkverket ansvarar för lång- siktig planering av transportsystemet för alla trafkslag samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.
Trafkverkets uppdrag handlar om att skapa tillgänglighet inom hållbar- hetens ramar. Detta innebär att det transportpolitiska funktionsmålet om tillgänglighet ska utvecklas inom ramen för hänsynsmålet för miljö, hälsa och säkerhet. Utvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem är en del av utvecklingen av ett hållbart samhälle.
Trafkverkets verksamhet fokuserar på den statliga infrastrukturen som är en del av transportsystemet. Många andra aktörers verksamhet och beslut formar också transportsystemets utformning och utveckling.
Figuren nedan visar att Trafkverket är en del av transportsystemet, som i sin tur är en del av det hållbara samhället, se Figur 1. För varje nivå fnns olika mål formulerade.
Ett hållbart samhälle Agenda 2030
Transportsystemet Målbild 2030
Trafkverket Långsiktiga mål
Figur 1. Trafkverket bidrar till ett hållbart samhälle
En hållbar utveckling handlar inte bara om den ekologiska dimensionen, men den ekologiska dimensionen pekar på ett tydligt sätt ut vilka ramar som utvecklingen bör hålla sig inom för att vara hållbar över tid. För några år sedan formulerade FN hållbarhetsmål i Agenda 2030 som ska inspirera till ett ökat globalt arbete för att göra planeten hållbar. Agenda 2030 inne- håller många mål och delmål som alla ska uppfyllas.
Trafkverket har konkretiserat de transportpolitiska målen, som beskrivs nedan, och vad Agenda 2030-målen betyder för transportsektorn i Sverige i Målbild 2030 – tillgänglighet i ett hållbart samhälle. Där har vi samlat mål som riksdagen och regeringen beslutat, och i vissa fall har vi kompletterat med andra målformuleringar. Målbild 2030 är inspirerad av Agenda 2030 för att visa att målen hänger ihop och att olika lösningar bör täcka fera målområden för att vi ska nå ett hållbart samhälle.
Figur 3. Målbild 2030 innehåller 14 mål, sorterade på 10 aspekter varav 7 av målen rör hänsynsmålet (klimat, luftkvalitet, biologisk mångfald, trafksäkerhet, aktivt resande och buller)
De transportpolitiska målen
Trafkverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Trans- portpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt efektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Till det övergripande målet fnns två delmål:
funktionsmålet och hänsynsmålet. Uppföljning genomförs med hjälp av leveranskvaliteter, se kapitel 2 Leveranskvalitet Miljö och hälsa samt leve- ranskvalitet Klimat. Det är samma aspekter som i Målbild 2030 ovan.
FUNKTIONSMÅL tillgänglighet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska med- verka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utveck- lingen i hela landet.
Transportsystemet ska vara jäm- ställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
HÄNSYNSMÅL
säkerhet, miljö och hälsa
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att det övergripande generations- målet för miljö och miljökvalitets- målen nås samt bidra till ökad hälsa.
Till de båda delmålen fnns även ett antal preciseringar.
lighet samtidigt som tillgängligheten måste hålla sig inom ramen för ett hållbart samhälle.
hållbartsamhä
tt ll
E e
Tillgänglighet
Figur 4. Säkerhet, miljö och hälsa skapar en ram för utvecklingen av god tillgänglighet.
Sveriges miljökvalitetsmål
Sverige har 16 miljökvalitetsmål som beskriver det framtida tillstånd som vårt miljöarbete ska leda till, se fgur 5. Det svenska miljösmålssystemet består också av ett generationsmål och 24 etappmål. Generationsmålet är ett övergripande mål som inriktar den svenska miljöpolitiken och är väg- ledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Det visar på den sam- hällsomställning som krävs för att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till kommande generationer.
Begränsad Frisk luft Bara naturlig Giftfri
klimatpåverkan försurning miljö
Skyddande Säker strålmiljö Ingen Levande sjöar
ozonskikt övergördning och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Myllrande
våtmarker Levande
skogar
Ett rikt Storslagen God bebyggd Ett rikt växt-
odlingslandskap fjällmiljö miljö och djurliv
Figur 5. Sveriges miljökvalitetsmål
Trafkverket ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås. Trafkverket ska också vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.1 I avsnitten för respektive miljöområde står mer om Trafkverkets bidrag till uppfyllandet av dessa mål.
1 §11 Förordning (2010:185) med instruktion för Trafkverket
vilken förfyttning som behövs för att nå de transportpolitiska målen och Målbild 2030 har Trafkverkets styrelse beslutat om långsiktiga mål för Trafkverket. De är indelade enligt Trafkverkets vision: smidigt, grönt och tryggt. Flera av de 19 målen är centrala för Trafkverkets miljöarbete.
SMIDIGT GRÖNT TRYGGT
Möjliggör överfyttning av mer gods från väg
till järnväg och sjöfart. Bygger infrastruktur som bidrar till eller passar in i ett transportefektivt samhälle.
Samverkar med andra för att nå Nollvisionens etappmål, både för skyddade och oskyddade trafkanter.
Bidrar till utveckling i hela landet genom att sträva efter förstoring av arbetsmarknads-
regioner. Utvecklar elektrifering längs viktiga vägar. Åtgärdar brister i infrastrukturen så att väsentligt färre ska dö eller skadas allvarligt inom statlig väg och järnväg.
Gör det lättare att ta sig till regionala och nationella målpunkter.
Bygger landskapsanpassad infrastruktur och anpassar en stor andel av den befntliga infrastrukturen.
Genomför åtgärder så att väsentligt färre personer utsätts för dålig luftkvalitet.
Prioriterar transportlösningar som förbättrar
tillgängligheten och minskar bilberoendet. Genomför insatser så att infrastrukturen
inte motverkar en god vattenkvalitet. Genomför åtgärder så att väsentligt färre personer utsätts för buller.
Utvecklar ytefektiva person- och gods-
transportlösningar i tätort. Upphör med användningen av särskilt farliga ämnen.
Bygger ut och möjliggör sammanhängande stråk för ökad och säker gång och cykling samt underhåller dem så att de kan användas året om.
Prioriterar transportlösningar som fungerar för grupper med olika förutsättningar.
Bidrar till att bytespunkter, rastplatser samt gång- och cykelvägar upplevs som attraktiva och trygga.
Minskar infrastrukturens barriärefekter.
Säkerställer att trafkinformationen är pålitlig, koordinerad och nås via olika kanaler för att passa olika behov.
Figur 6. Långsiktiga mål för Trafkverket
Transportsystemet och miljön
Transportsystemet påverkar människors hälsa och miljön, både nu och i framtiden, och det sker både direkt och över tid. Figur 7 nedan illustrerar olika samband och dimensioner. Miljöpåverkan sker från trafken, fordonen och infrastrukturen i ett livscykelperspektiv och tar sig uttryck i form av utsläpp av växthusgaser, ingrepp i landskapet, kväveoxider och partiklar, buller och vibrationer, miljögifter, ändrade vattenföden och användningen av ändliga naturresurser.
Den direkta påverkan på människors hälsa beror både på de totala mäng- derna och på halten av de ämnen som människor andas, dricker eller på andra sätt får in i kroppen. Även buller har en direkt påverkan. Påverkan kan ha olika efekt om den sker under kort eller lång tid, och människor kan vara olika känsliga för påverkan. Till exempel är barn och gamla känsligare för påverkan. Kemiska ämnen kan också omvandlas över tid och ha olika egenskaper enskilt eller tillsammans med andra, en så kallad cocktailefekt.
En mer indirekt påverkan sker via naturen, eller på växter och djur i hela ekosystem – system som ger oss människor livsnödvändiga ekosystemtjäns- ter, till exempel livsmedel, dricksvatten och avloppsrening. Påverkan leder exempelvis till en förstärkt växthusefekt, försämrad biologisk mångfald, övergödning, försurning eller en förändrad kulturmiljö. Påverkan kan skilja sig både i tid och rum. En del efekter är globala medan andra är lokala och därför platsberoende. Ekosystem och större biogeokemiska kretslopp är trögrörliga men har begränsad förmåga att hantera förändringar, vilket kan leda till tydliga tröskelefekter med snabbare förändringar.
Klimat, biologisk mångfald, etc
Ekosystemtjänster
Växthusgaser Ingrepp i landskapet Kväveoxider och partiklar (Luft)
Buller och vibrationer Miljögifter
Vatten Mark
Naturresurser och energi
Hälsa och livskvalitet nu och i framtiden
Natur
Rum: globala eller lokala (platsberoende) e ekter Tid: direkt eller ackumulerad Förmåga att hantera
förändringar (tröskele ekter)
Miljö
• Total mängd eller halt
• Kort- och långtidse ekt
• Cocktaile ekt
• Känslighet och ålder
Figur 7. Transportsystemet och miljön
Det är i denna värld som miljöefekter från transportsektorn och Trafk- verkets verksamhet ska identiferas, kvantiferas och undvikas. Om de inte kan undvikas ska de minimeras eller begränsas.
styrning
För att följa upp Trafkverkets bidrag till de transportpolitiska målen använder vi leveranskvaliteter. Leveranskvalitet miljö och hälsa beskriver Trafkverkets bidrag och utveckling i förhållande till det övergripande generationsmålet för miljö, miljökvalitetsmålen och ökad hälsa. Leverans- kvalitet klimat beskriver Trafkverkets bidrag och utvecklingen i trans- portsystemet i förhållande till klimatmål.
2.1 Resultat – leveranskvalitet miljö och hälsa samt leveranskvalitet klimat
I Trafkverkets årsredovisning 2020 presenteras en sammanfattande bedömning av Trafkverkets bidrag till leveranskvaliteterna 2020 samt utvecklingen av leveranskvaliteterna 2016–2020. I tabell 1 redovisas bedömningen från Trafkverkets årsredovisning när det gäller leverans- kvaliteterna miljö och hälsa samt klimat. Leveranskvaliteten miljö och hälsa består av områdena landskap och hälsa. Trafkverkets insatser bedöms ge ett övervägande positivt bidrag till leveranskvaliteten miljö och hälsa.
Trafkverkets riktade fysiska åtgärder har gett ett övervägande positivt bidrag i form av minskade negativa hälsoefekter och ökad landskapsan- passning. Förändringarna är små i förhållande till hela transportsystemet, där läget bedöms vara oförändrat jämfört med föregående år.
Utvecklingen inom landskapsområdet är negativ trots att Trafkverkets åtgärder i statlig infrastruktur bidrar till landskapsanpassning genom att minska infrastrukturens negativa påverkan på natur- och kulturvärden och främja positiva värden. Det beror på omvärldsfaktorer som till stora delar ligger utanför Trafkverkets möjlighet att påverka. Som exempel kan nämnas att ökade åtgärder för att bekämpa invasiva arter inte är tillräck- liga för att stoppa spridningen.
Hastighetsförändringar är exempel på en åtgärd som ger ett positivt bidrag ur hälsosynpunkt. På statliga vägar bedöms hastighetförändringarna minska vägtrafkens totala emissioner av slitagepartiklar med i storleks- ordningen 1 procent, men inte nämnvärt förändra emissioner av kväve- oxider. Under året genomförde Trafkverket åtgärder enligt lokala och regionala åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet, i egen regi eller i samver- kan med andra.
Från år 2020 görs bedömningen för leveranskvaliteten klimat separat;
den var tidigare en del av miljö och hälsa. Bedömningen är att våra insat- ser har gett ett övervägande positivt bidrag till klimatmålet. Utsläppen av växthusgaser från transportsystemet bedöms ha minskat som följd av minskad trafk. Bidragande till detta är covid-19-pandemin, som har medfört märkbar påverkan på trafken. Mer information och detaljerade resultat som ligger bakom bedömningen fnns att läsa i respektive miljö- avsnitt i efterföljande kapitel och i Trafkverkets årsredovisning.
Transportsystemet läge jämfört med föregående år
Trafkverkets
bidrag 2020 Trafkverkets
påverkan 2020 2019 2018 2017 2016
Klimat ä
Miljö och hälsa Se nedan à à à à à
Landskap Hälsa
Trafkverket har bidragit positivt till samtliga leveranskvaliteter under året. Spalten Trafkverkets bidrag 2020 är vår bedömning i förhållande till ambitionerna i Trafkverkets verksamhetsplan för året.
= Trafkverkets insatser har genomförts enligt plan och ger förväntade efekter.
= Trafkverket bidrar positivt, men når inte ambitionen i verksamhetsplan inför året.
= Trafkverket är långt ifrån att nå ambitionen i verksamhetsplan inför året.
Spalten Trafkverkets påverkan tolkas enligt följande:
= Trafkverket har liten påverkan på det totala utfallet i transportsystemet.
= Trafkverkets insatser har märkbar påverkan, men andras insatser eller yttre omständigheter påverkar minst lika mycket.
= Trafkverket har stor påverkan på utfallet i transportsystemet.
2.2 Miljöstyrning
Trafkverkets miljöarbete utgår från Trafkverkets uppdrag om att verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Det utgår också från analys och konkretisering av vad de transportpolitiska målen och Agenda 2030 innebär i Trafkverkets målbild 2030 och i Trafkverkets långsiktiga mål.
Till det kommer lagar, förordningar och föreskrifter och en rad andra styrande dokument och uppdrag som beskrivs av fgur 8.
Figur 8. Översiktlig beskrivning av hur Trafkverkets miljöarbete styrs
I Sverige lyder myndigheterna under regeringen. Det innebär att styrning mot mål som riksdagen beslutar om går via regeringen. Regeringen beslu- tar om vad som gäller för vilken myndighet.
I Handlingsplan för Agenda 2030 utgår regeringen från ett nationellt perspektiv och beskriver Sveriges bidrag till det globala genomförandet av Agenda 2030. Handlingsplanen är en sammanfattande beskrivning av re- geringens insatser och ambitioner. Handlingsplanen lyfter fram sex tema- tiska fokusområden och därutöver fyra nyckelfaktorer för genomförandet.
I samband med beslutet om handlingsplanen år 2018 beslutade regeringen även ett antal uppdrag till olika myndigheter. Insatserna från myndigheter styrs genom regeringsbeslut om uppdrag till myndigheter i instruktioner, regleringsbrev eller särskilda beslut om regeringsuppdrag. I reglerings- brevet för 2021 har Trafkverket fått i uppdrag att ”med utgångspunkt i de
globala målen för hållbar utveckling”.
Miljöstyrningen på Trafkverket säkerställer ett långsiktigt efektivt mil- jöarbete för att nå och bibehålla tillgänglighet i ett hållbart samhälle. Vi tolkar omvärldens krav och förväntningar och omsätter dessa till mål och handlingsplaner i verksamheten, och vi utvecklar efektiva arbetssätt, metoder och verktyg för att nå målen. En förutsättning för arbetet är att vi har kunskap om verksamhetens efekter på hälsa och miljö, och vi följer dessa efekter genom att mäta miljöprestandan och dess utveckling.
Enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, är varje nationell myndighet skyldig att införa miljöledningssystem för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Trafkverkets integrerade lednings- systemet ska efterleva kraven enligt miljöledningsstandarden ISO 14001.
Trafkverkets resultatenhet Färjerederiet är certiferad enligt ISO 14001.
Miljöledningssystem bygger på att en organisation kartlägger sin verksam- hets miljöpåverkan och utifrån resultatet fastställer policy, mål, handlings- planer och rutiner. För att omsätta miljöarbetet i praktiken krävs utbild- ning, kommunikation och sedan uppföljning för att säkerställa att ständig förbättring och minskad miljöpåverkan nås.
Under 2020 har Trafkverkets miljöutredning uppdaterats med anledning av kravet i miljöledningsförordningen, om att en miljöutredning ska upp- dateras vid väsentliga förändringar i verksamheten eller minst vart femte år. Resultatet visar att Trafkverkets betydande miljöpåverkan inte har förändrats väsentligt. Skillnaden jämfört med Miljöutredning 2015 är att miljöområdena mark och massor inklusive förorenade områden samt avfall har ökat i betydelse.
Trafkverkets prioriterade miljöområden enligt miljöutredningen 2020:
• klimat och energi
• luftkvalitet
• buller och vibrationer
• landskap (natur- och kulturmiljö)
• yt- och grundvatten
• material och kemiska produkter inklusive avfall
• mark och massor inklusive förorenade områden.
Aktivt resande är ett område som fnns med som ett eget kapitel i miljörap- porten. Aktivt resande skiljer sig från övriga prioriterade miljöområden på så sätt att det är ett åtgärdsområde som kan medföra positiva efekter i fera av de andra miljöområdena, som luftkvalitet, buller och klimat och energi. Om- rådet har även bidrag till folkhälsan och tydlig koppling till social hållbarhet.
För alla grupper utan tillgång till bil är kollektivtrafkutbud och möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel naturligtvis extra betydelsefullt.
Trafkverkets prioriterade miljöområden med fera aspekter och aktiviteter är tydligt kopplade till de miljökvalitetsmål som Trafkverket prioriterar.
Åtgärder inom ett miljöområde kan genom synergiefekter bidra till fer miljökvalitetsmål än vad som visas i tabell 2, dessa beskrivs i kommade kapitel om respektive miljöområde.
Begränsad klimatpåverkan Klimat och energi
Frisk luft Luftkvalitet, aktivt resande
Grundvatten av god kvalitet Mark och massor inklusive förorenade områden, yt- och grundvatten
Levande sjöar och vattendrag Mark och massor inklusive förorenade områden, yt- och grundvatten
Giftfri miljö Material och kemiska produkter inklusive avfall, mark och massor inklusive förorenade områden
God bebyggd miljö Buller och vibrationer, luftkvalitet, aktivt resande Ett rikt växt- och djurliv Landskap (natur- och kulturmiljö)
De prioriterade miljöområdena utgör grunden för vilka tillståndsbeskriv- ningar, kunskapsunderlag, gapanalyser, riktlinjer och andra styrande dokument som behövs för att hantera de miljöutmaningar som Trafkver- kets verksamhet står inför. Trafkverkets ledningssystem styr och stödjer hanteringen av Trafkverkets betydande miljöpåverkan. Arbetssättet är processorienterat och inom respektive process tas relevanta miljökrav om hand, då miljöstyrning inte är en egen process.
Genomförandedelen av miljöledningssystemet hanteras och förankras i Trafkverkets organisation och processer, främst genom riktlinjer som beskriver huvuddragen för hur vi arbetar inom ett miljöområde innehål- lande bland annat ambitionsnivåer och krav. Rutiner beskriver sedan hur arbetssätt ska utföras i en process.
I det praktiska miljöarbetet arbetar Trafkverket på fera fronter, och det förebyggande arbetet är prioriterat. Exempel på förebyggande insatser är tillstånds- och bristbeskrivningar i transportsystemet, framtagande av underlag för behov av styrmedel och åtgärder, samverkans- och utveck- lingsarbete i syfte att förbättra tillståndet samt forskning och innovation.
Vid det direkta åtgärdsarbetet planeras och genomförs arbete med skydds- åtgärder, som bullerskärmar, dammbindning och säkra faunapassager.
Vidare genomförs åtgärder för att bibehålla natur- och kulturvärden, restaurera alléer och säkerställa klimat- och miljökrav vid upphandling.
Att arbeta med ständiga förbättringar är grunden i ett systematiskt miljö- arbete. Strategier och olika typer av underlag arbetas fram och utvecklas ständigt. Dessa ligger till grund för förbättringsarbetet. Som exempel kan nämnas det arbete som pågått under året med miljösäkring vid exempelvis byggande och underhåll av vägar och järnvägar.2 Syftet är att ge stöd för en systematisk hantering av miljöfrågor i projekten samt tydliggöra arbets- föden mellan projektets faser. Processen ska underlätta för Trafkverket att som verksamhetsutövare uppfylla det juridiska miljöansvaret. Andra exempel på arbeten som bidrar till ständig förbättring är implementering av en ny kulturmiljöstrategi, framtagande av en ny färdplan för invasiva arter, uppdatering av Trafkverkets riktlinje för buller och vibrationer från trafk på väg och järnväg och uppdatering av Trafkverkets kunskapsunder- lag för klimat och energi.
2 Avser huvudprocessen Genomföra åtgärder på vägar och järnvägar
Temaavsnittet i årets miljörapport handlar om riktade miljöåtgärder. De riktade åtgärderna syftar specifkt till att förbättra miljöprestandan i befntlig infrastruktur inom områdena buller och vibrationer, vatten, land- skap och förorenade områden.
I efterföljande avsnitt beskrivs för respektive prioriterat miljöområde samt åtgärdsområdet aktivt resande:
• resultat av Trafkverkets miljöarbete, genomförda åtgärder och insatser
• redovisning av miljöprestandan, tillståndet och dess utveckling över tid.
3 Temaavsnitt: Riktade miljöåtgärder
Trafkverket genomför riktade miljöåtgärder för att åtgärda brister i be- fntlig infrastruktur. Bristerna kan till exempel bero på att anläggningen byggdes när kraven var lägre än i dag, eller på att trafken har ökat och användningen av anläggningen har förändrats. Åtgärder görs inom miljö- områdena landskap (natur- och kulturmiljö), vatten, förorenade områden samt buller och vibrationer.
Att vårda, stärka och höja prestandan på den anläggning som redan fnns har en mycket hög prioritet i det inriktningsunderlag som Trafkverket tog fram år 2020.3 Det mest avgörande för transportsystemets funktion är att utnyttja och förvalta den existerande infrastrukturen på ett efektivt sätt.
Riktade miljöåtgärder är exempel på hur det befntliga transportsystemet kan förbättras på ett fexibelt och kostnadsefektivt sätt, och de är en central del i Trafkverkets miljöarbete. Takten på genomförandet av riktade miljö- åtgärder bestäms av prioriteringar i nationell transportplan, som beslutas av regeringen. Behovet av riktade miljöåtgärder är mycket stort, och genom- förandet av riktade miljöåtgärder i enlighet med den nationella planen för 2018–2029 kommer endast att åtgärda en delmängd av det totala behovet.
3 Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022−2033 och 2022−2037.
Trafkverket publikation 2020:186 Antal
350 300 250 200 150 100 50 0
Förorenad mark Vattenskydd vibrationer
Buller och Landskap
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Figur 9. Riktade miljöåtgärder år 2015–2020 (miljoner kronor)
Under de senaste sex åren har åtgärdstakten mer än fördubblats, från knappt 400 miljoner kronor år 2015 till nästan 840 miljoner kronor år 2020. En viktig anledning till den ökade framdriften beror på projektet FRAMÅT (Fler riktade miljöåtgärder i transportsystemet) som pågick 2017–2020. Projektet har resulterat i en ökad dialog och ett tätare internt samarbete på Trafkverket, vilket har underlättat beställning och genom- förande av riktade miljöåtgärder i ökad takt. Ytterligare en orsak är att nationellt heltäckande tillståndsbeskrivningar och inventeringar har tagits
fram. Dessa används för att prioritera inom och mellan olika miljöområden så att de åtgärder som ger störst miljönytta genomförs. Dessutom har fer personer anställts för att arbeta med riktade åtgärder.
Medel till förorenade områden har nästan tredubblats från 2015 till 2020.
Det beror främst på miljögarantin (se mer i avsnitt 3.4) vilken innebär att bolag får ersättning för att sanera mark på sina fastigheter. Beloppen till miljögarantin har ökat markant och detta påverkar möjligheterna till att utföra åtgärder för förorenad mark på Trafkverkets fastigheter.
Miljögarantins ökade andel av den totala budgeten leder också till mins- kade medel för övriga riktade miljöåtgärder inom landskap, buller och vattenskydd.
3.1 Buller och vibrationer
Buller och vibrationer från väg- och järnvägstrafk påverkar hälsa och livs- kvalitet och är en miljöstörning som berör många människor i Sverige. Med riktade miljöåtgärder gör Trafkverket omfattande åtgärder för att skydda de mest utsatta bostäderna, förskolorna och grundskolorna vid befntliga statliga vägar och järnvägar.4 Befntlig infrastruktur omfattar infrastruk- tur som har byggts med planbeslut före 1997 och som inte har byggts om väsentligt efter det.5 Åtgärder övervägs utifrån bullernivåer från befntlig trafk, men kända trafkförändringar inom de närmaste åren beaktas.
4 Kriterier för åtgärd (åtgärdsnivåer), se riktlinje Buller och vibrationer från trafk på väg och järnväg, TDOK 2014:1021
5 För mer informationen om Trafkverkets arbete med buller och vibrationer se kapitel 6.
Trafkverket arbetar systematiskt med att inventera buller- och vibrations- nivåer vid bostäder och skolor längs statliga vägar och järnvägar och med att prioritera de mest utsatta objekten, utreda åtgärdsbehov och genom- föra åtgärderna. Tidsaspekten från inventering till utförd åtgärd är fera år. Trafkverket kontaktar fastighetsägare med erbjudande om att utreda och genomföra åtgärder. En efekt av pandemin är att många som erbjudits åtgärder har tackat nej till åtgärder, på grund av att de inte vill ha entrepre- nörer inne i huset. Erbjudande om åtgärd kvarstår dock till senare tillfälle.
Inriktningen på bullerskyddsåtgärderna är att minska ljudnivåerna in- omhus och att bullerskydda uteplats eller skolgård. Fasadens förmåga att minska bullret avgör hur mycket ljud som når in i en byggnad. Fönster och friskluftsventiler är i många fall den ljudmässigt svagaste delen på en hus- fasad. En av de vanligaste åtgärderna är att byta fönster, oftast uppbyggt med ett yttre enkelglas och ett inre tvåglaspaket. Med tätningslister ger det en god ljudreduktion. Befntliga fönsters ljudreduktion kan förbättras genom att montera en tilläggsruta. Även byte till friskluftsventiler med ljuddämpande delar förbättrar ljudmiljön inomhus.
För att minska bullret på uteplatser sätter Trafkverket upp bullerdäm- pande skärmar. De byggs ofta nära huset eller på tomten för att dämpa bullret på en avgränsad uteplats. Även källnära åtgärder som bullerskärmar eller vallar förekommer, men sådana är kostsamma att bygga. Det pågår ett utvecklingsarbete för att bullerreducerande beläggning ska kunna ingå i åtgärdsarsenalen där det bor många människor som utsätts för höga ljud- nivåer. Den vanligaste åtgärden vid höga vibrationsnivåer är att Trafkver- ket erbjuder inköp av fastigheten.
Figur 10. Bullerdämpande skärmar vid uteplats. Fotograf: Johan Ekman, Dalarnas Infraentreprenad AB.
Figur 11 visar hur många personer som omfattas av riktade bullerskydds- åtgärder under perioden 2015–2020. Variationen över åren beror bland annat på i vilken ordning och vilken omfattning som åtgärdsinventeringar färdigställts.
Antal 2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Uteplats
Fasadåtgärd Fasadåtgärd väg Uteplats väg
järnväg järnväg
Figur 11. Antal personer som fått riktade bullerskyddsåtgärder 2015–2020.
3.2 Landskap (natur- och kulturmiljö)
Riktade miljöåtgärder inom landskap syftar till att minska infrastruktu- rens och trafkens negativa påverkan på landskapet och dess olika natur- och kulturvärden.6 Exempel på åtgärder är att säkra passagemöjligheter för djur, främja artrika infrastrukturmiljöer, bekämpa invasiva arter samt att genomföra kulturvårdande åtgärder.
6 För mer informationen om Trafkverkets arbete med landskap se kapitel 8.
Tabell 3. Antalet utförda åtgärder inom landskapsområdet
Åtgärdade
barriärer Alléer Artrika vägkanter och invasiva arter
Kultur-
minnen Kulturvägar Totalt
2020 110 154 174 212 77 727
2019 107 169 251 114 64 705
2018 131 157 128 407 70 893
2017 91 105 286 183 39 704
2016 66 60 16 246 29 417
2015 62 69 40 214 53 438
Totalt 567 714 895 1376 332 3884
Naturmiljöbarriärer kan till exempel vara olika typer av hinder som leder till problem för fskar och andra vattenlevande organismer som nyttjar vattendrag. Åtgärderna omfattar byte av trummor och broar, att skapa trösklar i vattendraget och på så vis höja vattennivån i trummor eller genom att rensa vattendraget från andra hinder. På vägar med större trafk- mängder anlägger Trafkverket faunapassager för små och medelstora däggdjur. Sådana passager kan utformas som en hylla under en bro, en mindre trumma på land eller genom en strandpassage i en trumma eller under bro. Barriäråtgärder kan också vara att bygga olika typer av större faunapassager för stora däggdjur som till exempel hjort, ren och älg, så att de kan passera stora och trafkerade vägar.
Exempel: De två betongtrummorna i Kvarnbäcken, Kalix kommun, var skadade och utgjorde vandringshinder på grund av de låga vattendjupen i trummorna.
De byttes ut mot en rörbro i plåt. Stora block placerades i bäckfåran för att kunna tåla höga vattenföringar under vårfod och för att minska vattenhastigheten i inloppet till bron. I rörbron placerades mindre stenmaterial och fera riktigt stora stenar för att skapa skydd och en mer dynamisk bäckbotten. Bilderna är tagna före och efter åtgärden gjorts.
Figur 12. Åtgärdat vandringshinder i Kvarnbäcken. Fotograf: Magnus Bidner, Ekom AB.
Ett annat exempel på riktade miljöåtgärder inom landskap är restaurering av artrika vägkanter. Det kan till exempel vara att skrapa vägkanterna och återplantera med lokal ängsfora eller att skapa sandblottor så att skalbag- gar hittar mat och bin hålor att bo i. Trafkverket utför också bekämpning av invasiva arter, som parkslide, lupin och vresros. Åtgärderna sker i väg- och järnvägsmiljöer som är artrika och där artrikedomen hotas av de inva- siva arterna. Dessa grävs upp och transporteras bort där det är möjligt att deponera massorna, även om deponi inte är en långsiktigt hållbar lösning.
Många kommuner saknar dessutom lämpliga deponier och då kan inga åtgärder utföras, trots att de behövs. Bristen på efektiva metoder för att bekämpa invasiva arter är ett problem, vilket också beskrivs i Trafkverkets färdplan för invasiva arter i kapitel 8.
Riktade miljöåtgärder inom kulturmiljö genomförs för att skydda, bevara, restaurera och utveckla kulturhistoriska värden. Detta görs för alléer, bevarandevärda broar, kulturvägar, kulturhistoriska järnvägsmiljöer samt väg- och järnvägsanknutna kulturminnen.
Alléer utgör ett karaktärsskapande inslag i kulturlandskap och har stor betydelse för olika växt- och djurarter. Många alléer är i dag ålderstigna och i dåligt skick. Alléåtgärder består främst i att restaurera och återplan- tera alléer.
Riktade medel används också till större och mindre restaureringar av broar med kulturvärden. Exempel på åtgärder är förstärkning av stenvalv, vegetationsröjning, avkalkning, omfogning samt renovering av räcken och stenstolpar.
Exempel: En stentrumma i Hjåggsjö längs väg 550, Västerbottens län, var i dåligt skick och riskerade att rasa. Både trummans och den ovanpåliggande stödmurens stenar hade börjat röra på sig. Eftersom stentrumman hade kulturellt värde byttes den inte helt ut. Istället togs den skadade stödmuren bort, trummans stenar justerades och en ny stödmur byggdes upp. På fotot till vänster syns de stockar som hjälper till att hålla muren på plats. Det högra fotot visar hur den gamla stödmuren har bytts ut mot gabioner.
Figur 13. Restaurerad stentrumma. Fotograf: Eva-Lotta Olsson.
De kulturhistoriskt värdefulla väg- och järnvägsmiljöerna utgör exempel från olika tidsepoker och visar hur infrastrukturen och samhället har utvecklats. I de kulturhistoriska järnvägsmiljöerna restaueras bland annat stationshus, dressinbodar, magasin och perrongtak. Åtgärder på kultur- vägar kan till exempel vara restauering av stentrummor, stenmurar och väganknutna kulturvärden. Åtgärderna kan också omfatta återställning av vägar till det utseende de hade när de byggdes.
Ett exempel på detta är kulturvägen mellan Järvträsk och Gallejaur i de södra delarna av Norrbotten som restauerades under 2020. Vägen är ett intressant exempel på det sena 50-talets och tidiga 60-talets småskaliga vägbyggande.
Väg- och järnvägsanknutna kulturminnen är viktiga för förståelsen av vägens och järnvägens historia. De riktade miljöåtgärderna görs företrä- delsevis längs kulturvägar och i kulturhistoriska järnvägsmiljöer. Exempel på åtgärder är restaurering av milstenar, gränsstenar, kilometerstolpar, räcken, huggna stenstolpar och äldre belysningsarmatur.
3.3 Yt- och grundvattenskydd
Riktade miljöåtgärder inom vatten syftar till att minska infrastrukturens och trafkens negativa påverkan på vattenmiljön, genom att antingen sänka konsekvensen av ett utsläpp eller minska sannolikheten för att ett utsläpp inträfar.7 Ett utsläpp av till exempel petroelumprodukter till vattenmiljön kan ge långtgående konsekvenser, dels för möjligheten att leverera rent dricksvatten till människor, dels för naturmiljön i sig.
7 För mer informationen om Trafkverkets arbete med yt- och grundvattenskydd se kapitel 9.
Högkapacitetsräcke kombinerat med förstärkt kantsten är ett exempel på en åtgärd som sänker risken för att en förorening når diket och kan infltrera i grundvatten eller rinna ut i vattendrag. Räcket skyddar genom att hålla såväl fordon som ett eventuellt spill av lastbilsdiesel kvar på vägbanan.
Andra exempel på åtgärder är geotextil eller täta jordar som i diket förhin- drar en förorening från att tränga ner i grundvattnet. I uppsamlingssyste- met ingår också dammar som hindrar föroreningen att ta sig vidare.
Exempel: Bornsjön i Salems kommun är reservvattentäkt till Mälaren. I händelse av en akut förorening av Mälarens vatten ska Stockholms dricksvattenförsörjning säkras av bland annat Bornsjön. Vägnätet runt sjön utgör på olika sätt en risk för vattentäkten, till exempel där väg 548 korsar Bergaholmsdiket. När trafkköer uppstår på den närliggande E4:an används vägen som smitväg. Vattendraget har tidvis höga föden och ett utsläpp från en trafkolycka på vägen skulle kunna leda till förorening av Bornsjön med ett snabbt förlopp. I samband med att den gamla stenvalvsbron skulle bytas ut gjordes också skyddsåtgärder för sjöns vattenskydd i form av täta diken och vattendamm med oljeavskiljande funktion. Arbetet påbör- jades 2020 och beräknas vara helt klart under våren 2021. På fotot till vänster syns dammens tätdukar och till höger dammen efter duken har täckts.
Figur 14. Dammen byggs. Fotograf: Adam Jakab
Arbete med ett tiotal vattenskyddsåtgärder pågår och ytterligare ett tjugo- tal nya åtgärder planeras att starta inom de närmaste två åren. Åtgärderna är kostsamma och det kan ta fera år från det att en risk identiferats tills att den har åtgärdats. Det beror bland annat på att det krävs planläggning vid markanspråk och på att projektering av åtgärderna tar tid.
På järnvägssidan arbetar Trafkverket främst med att riskbedöma och åt- gärda sugtransformatorer. Dessa är lokaliserade ungefär var 5:e kilometer längs den elektriferade järnvägen och de innehåller i storleksordningen 500 liter olja. Transformatorerna åtgärdas genom att de byts ut till nya som är dubbelmantlade eller genom att de befntliga transformatorerna placeras i skyddsbyggnader, så kallade kiosker. Under 2018–2020 åtgärdades cirka 70 transformatorer med medel för riktade miljöåtgärder och ytterligare cirka 50–70 stycken beräknas åtgärdas under 2021–2022.
3.4 Förorenade områden
Riktade miljöåtgärder inom förorenade områden syftar till att minska risken för människors hälsa och miljön, som kommer av de förorenade områden som Trafkverkets verksamhet orsakat. Vid utgången av 2020 hade Trafkverket identiferat 9 074 riskobjekt fördelat på 4 602 under- sökningsområden.8
8 För mer informationen om Trafkverkets arbete med förorenade områden se kapitel 11.
Utöver åtgärder inom Trafkverkets fastigheter används medel för rik- tade miljöåtgärder även till att hantera historiska miljöskador orsakade av verksamheter som bedrivits av Luftfartsverket, Vägverket, Banverket och Statens järnvägar. När staten bolagiserade viss verksamhet reglerades ansvaret för miljöskador som uppkommit före bolagiseringen i avtal, den så kallade miljögarantin. Den ger bolag som till exempel Swedavia, Svevia och Jernhusen rätt att få ersättning för åtgärder som de utför.
Exempel: Under år 2020 sanerades en del av bangårdsområdet i Nässjö, eftersom området där gasverket hade legat var förorenat. Saneringen pågick under tre månader och förutom förorenad jord togs också markförlagda betong- konstruktioner bort. Totalt togs cirka 7 000 ton material omhand. Över hälften av den här mängden klassades som farligt avfall. Entreprenören som utförde arbetet använde drönarfygningar för att kunna kontrollera arbetet och samtidigt dokumentera entreprenadens skeden och händelser. Den här tekniken gjorde det lätt för både utförare och beställare att följa arbetet, och den var extra användbar när pandemin försvårade för regelbundna platsbesök.
Figur 15. Bilder från drönarfyging under saneringen. Bilderna gör det lätt för projekt- ledningen att följa projektet även på distans (foto: Johannes Hedtjärn, RGS Nordic).
De riktade åtgärderna utgörs av undersökningar och utredningar för att få kunskap om risker som är förknippade med de förorenade områdena samt saneringar som reducerar riskerna. Arbetet med dessa följer en stegvis arbetsprocess.
I dag är den allra vanligaste saneringsåtgärden schakt och deponering, det vill säga att man gräver ur de förorenade massorna och transporterar dem till en deponi. Under 2020 genomförde Trafkverket tre schaktsaneringar.
Flera av de saneringar som gjordes av bolagen inom miljögarantin använde olika tekniker såsom injektering av oxidationsmedel och borttagning av djupare förorening genom uppsugning med vakuum samt termisk avdriv- ning. Valet av åtgärdsteknik beror på bland annat hur brådskande åtgärden är, föroreningens egenskaper och tillgänglighet till föroreningen, till exem- pel att den ligger ytligt och är åtkomlig för männsikor.
Inom såväl miljögarantin som Trafkverkets egna åtgärder prioriteras åtgärder utifrån risken för människors hälsa och miljö. Även andra fakto- rer för prioritering förekommer, till exempel ombyggnationer. Vanligtvis åtgärdas inte en hel bangård eller fygplats på en gång, utan arbetena delas in i etapper. Även andra stora och komplexa saneringar delas in i etapper.
Åtgärder har utförts bland annat vid före detta impregneringsplatser, depåer, gasverk, tankställe, vägstationer, täkter och brandövningsplatser.
Transporter står för en betydande del av både de nationella och de inter- nationella utsläppen av växthusgaser. Transporternas utsläpp har under senaste årtiondet ökat i samma takt som de globala utsläppen.9 Möjligen kan vi se en minskad takt i slutet av årtiondet som resultat av energiefekti- visering, elektrifering och ökad andel biodrivmedel.
9 Enligt IEA https://iea.org/reports/tracking-transport-2020 har ökningen av de globala utsläppen från transporter varit 1,6 procent per år mellan 2010 och 2017, under 2019 var dock ökningen mindre än 0,5 procent.
Enligt UNEP (https://www.unenvironment.org/resources/emissions-gap-report-2019) var ökningen av de globala utsläppen 1,5 procent per år mellan 2010 och 2018.
Nationellt fnns mål om att utsläppen av växthusgaser från inrikes trans- porter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. För att nå dit behöver utsläppen minska med cirka 8 procent per år fram till 2030.10 Därefter behöver utsläppen fortsätta att minska ner till noll senast till 2045 för att bidra till det nationella klimatmålet om noll nettoutsläpp 2045.
10 Enligt Naturvårdsverket har utsläppen från inrikes transporter minskat med ca 20 procent mellan 2010 och 2018.
Preliminära beräkningar, se nedan, indikerar att utsläppen för 2019 har minskat med 1-2 procent. För att nå 70 procents minskning till 2030 behövs då en minskning med 8 procent per år 2020-2030.
För att nå klimatmålen behöver transportsektorn arbeta med tre delar:
elektrifering och efektivisering av fordon och farkoster, förnybara driv- medel och ett mer transportefektivt samhälle.
Trafkverket har formulerat följande långsiktiga mål avseende klimat- påverkan:
• bygger infrastruktur som bidrar till eller passar in i ett transport- efektivt samhälle
• utvecklar elektrifering längs viktiga vägar
Trafkverket bidrar till miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan på fera sätt: dels genom att planera och bygga åtgärder som både bidrar till och passar in i ett mer transportefektivt samhälle med mindre biltrafk, fyg och ökad andel gång, cykel, kollektivtrafk och transporter på järnväg och sjöfart, dels genom att bygga och underhålla den statliga infrastruktu- ren med allt mindre klimatbelastning.
Utöver detta bidrar Trafkverket på andra sätt genom
• åtgärder för att minska trafkens utsläpp, till exempel vidmakthållande av befntlig infrastruktur för att säkerställa robusthet och kapacitet på järnväg, och ökad hastighetsefterlevnad med automatisk trafksäker- hetskontroll (ATK)
• stöd, till exempel stadsmiljöavtal
• samverkan med olika aktörer i omställningen exempelvis kommuner, regioner, näringsliv och andra myndigheter
• information och kunskapsuppbyggnad om omställningen
Fakta
Tillstånd
Utsläppen av växthusgaser från vägtrafken och inrikes transporter minskar, men i alldeles för låg takt för att nå uppsatta mål. Globalt behöver utsläppen minska med 40 till 60 procent till 2030 och nå noll i mitten av seklet.
Den 1 januari 2018 började den nya klimatlagen gälla. Enligt denna lag ska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter (exklusive inrikes fyg) minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, och hela transportsektorn ska inte ha några nettoutsläpp senast år 2045.
Åtgärder och efekter
Under 2020 har Trafkverket bland annat sänkt hastigheter, ökat hastig- hetsefterlevnaden med kameror, bättrat tekniken inom saltning samt bättre materialval. Detta resulterade i en minskning av energianvändningen med 164 GWh och växthusgasut- släppen med 54 604 ton.
beräkna utsläpp av koldioxid för väg- och järnvägstrafk. Dessutom ska Tra- fkverket bistå Trafkanalys i uppföljningen av de transportpolitiska målen.
11 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/klimatrapporteringsfor- ordning-20141434_sfs-2014-1434
Inrikes transporter (trafk) stod 2019 för 32 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser (sifrorna för 2020 är tillgängliga först i slutet av 2021).
Om bränsle som tankas i Sverige för utrikes sjö- och luftfart inkluderas, står transporter för 43 procent.
Klimatpåverkan från transporter i Sverige domineras av vägtrafken. År 2019 stod den för 92 procent av utsläppen från inrikes transporter. Därefter kommer sjöfart med drygt 4 procent, luftfart med knappt 3 procent och sist järnvägstrafken med 0,3 procent. Om bränsle till utrikes sjö- och luftfart inkluderas blir fördelningen vägtrafk 58 procent, sjöfart 30 procent, fyg 12 procent och järnväg 0,2 procent.
Utsläppen av växthusgaser från vägtrafken minskade under 2020 med 9 procent jämfört med 2019. Minskningen under 2020 förklaras med förändrad bilanvändning under covid-19-pandemin som resulterade i en minskning av personbilstrafken med cirka 10 procent räknat över hela året. Även elektrifering och energiefektivisering av fordonsfottan bidrog något till de minskade utsläppen. Sedan 2010 har utsläppen minskat med 29 procent.
Under året var andelen förnybar energi inom vägtransportsektorn knappt 23 procent, vilket är ungefär samma nivå som föregående år. Koldioxidut- släppen för nya personbilar minskade från 120 g/km för 2019 till 93 g/km för 2020.12 Minskningen beror till största del på en ökad andel laddbara for- don i nybilsförsäljningen, men även till en mindre del på att övriga fordon i nybilsförsäljningen blivit lite efektivare. Till energiefektiviseringen av personbilsparken bidrar också att gamla utskrotade fordon ersätts av nyare energiefektiva.
12 Avser gamla körcykeln, NEDC
Fram till 2030 ska utsläppen från inrikes transporter (exklusive fyg) mins- ka med 70 procent. För att nå målet behövs en minskning på 8 procent per år. Det är i samma storleksordning som utsläppen minskat med under 2020.
Med nuvarande åtgärder och styrmedel, inklusive bonus malus13, beslutad reduktionspliktsnivåer till och med 2020 och EU:s koldioxidkrav för lätta och tunga fordon 2025 och 2030, bedöms utsläppen minska med cirka 35 procent fram till 2030 jämfört med 2010. Aviserade reduktionspliktsni- våer enligt förslag från regeringen från december 2020 är inte medräknade.14 Efter 2030 behöver dessutom utsläppen gå mot noll senast 2045 för att bidra till det nationella klimatmålet, se fgur 16.
13 https://www.transportstyrelsen.se/bonusmalus
14 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2020/12/reduktions- plikt-for-bensin-och-diesel--kontrollstation/
För att vi ska nå klimatmålen 2030 och 2045 på ett kostnadsefektivt och hållbart sätt bedömer Trafkverket att omställningen behöver bygga på tre faktorer: energiefektiva och elektriferade fordon, ökad andel förnybar energi och ett mer transportefektivt samhälle.15
15 Trafkverket (2020) Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022−2033 och 2022−2037, Trafkverket publikation 2020:186
Växthusgaser (miljoner ton per år)
0 5 10 15 20
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050
Stadsbuss
Personbil Lätt lastbil Landsvägsbuss
Tung lastbil Motorcykel
Figur 16. Växthusgasutsläpp från vägtransportsektorn i Sverige år 1990–2050.
Prognosen för åren 2017–2050 bygger på Trafkverkets trafkprognos 2020 och dagens fattade beslut om styrmedel.
Utöver de direkta utsläppen från trafken som behandlats ovan tillkommer utsläpp från byggande, drift, underhåll och nedmontering av infrastruk- tur och fordon samt produktion och distribution av drivmedel. De totala utsläppen från väg- och järnvägstransportsystemet blir med dessa delar inkluderade cirka 27 miljoner ton (2015). Det kan jämföras med Sveriges konsumtionsbaserade utsläppen på 90 miljoner ton.
Utsläppen från väg och järnvägstransportsystemet fördelas enligt fgur 17.
Den totala klimatpåverkan från den svenska väg- och järnvägstransport- infrastrukturen är på knappt 2,5 miljoner ton per år. Av detta står vägar för cirka 1,8 miljoner ton och järnvägar för cirka 0,6 ton. Statliga vägar står för cirka 0,8 miljoner ton och statliga järnvägar för cirka 0,4 miljoner ton, vilket innebär att den statliga infrastrukturen står för cirka 5 procent av väg- och järnvägstransportsystemets totala utsläpp.
Statlig järnvägs- Övrig väginfrastruktur 4 % infrastruktur 1 %
1,2 Mton
(5 %) Statlig väg- Övrig spårinfrastruktur 1 % infrastruktur 3 %
Järnvägsfordon Vägfordon 13 %
Trafk järnväg 5 %* Trafk väg 73 %*
*inklusive drivmedelsprod.
Figur 17. Fördelning av växthusgastut- släpp från väg- och järnvägstransport- systemet 2015.16 17
16 Liljeström C. (2018) Life cycle assessment in early planning of transport systems. Decision support at project and network levels, Lic-avhandling vid KTH School of Architecture and the Built Environment, Department of Sustainable Development, Environmental Science and Engineering Division of Sustainability Assessment and Management, ISBN:
978-91-7873-013-1
17 Liljeström C, Toller S, Åkerman J, Björklund A (2018) Annual climate impact and primary use of Swedish Transport infrastructure, European Journal of Transport and Infrastructure Research, Issue 19(2), 2019 pp. 77-116 ISSN: 1567-7141
Trafkverket genomför åtgärder som både ökar och minskar transportsys- temets klimatpåverkan. Nettoefekten av Trafkverkets efektberäknade åtgärder genomförda under 2020 är minskade årliga utsläpp av växthusga- ser från trafken och infrastrukturhållningen med cirka 54 604 ton koldi- oxidekvivalenter och 164 GWh, se tabell 4.
Ändrade hastigheter på statlig väg minskar vägtrafkens årliga växthusgas- utsläpp med cirka 6 100 ton koldioxidekvivalenter. Fortsatt etablering av automatisk trafksäkerhetskontroll bedöms minska de årliga utsläppen med i storleksordningen 16 000 ton.
Tabell 4. Förändrade koldioxidutsläpp och energianvändning som resultat av Trafkverkets efektbedömda åtgärder
2020 2019 2018 2017 2016
Koldioxidekvivalenter,
tusen ton - 55 -64 -192 -49 -66
Energianvändning,
GWh - 164 -229 -149 -165 -234
Sifrorna i tabellen är ett nettoresultat av åtgärder som bidragit till ökade (+) och minskade (-) koldioxidutsläpp respektive energianvändning.
Väg- och järnvägsinvesteringar som öppnade för trafk resulterade i att trafkens nettoutsläpp av växthusgaser ökade med cirka 3 340 ton koldioxid- ekvivalenter, och trafkens energianvändning ökade med 13 GWh. Bedöm- ningen är att den årliga energianvändningen och de årliga växthusgas- utsläppen från de entreprenader i investeringsprojekt som färdigställdes under 2020 uppgick till 21 GWh och 3 116 ton koldioxidekvivalenter. Utfal- let varierar från år till år beroende på typ och storlek på de entreprenader som färdigställs.
4.2.2 Åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser
Trafkverket har stor möjlighet att påverka energianvändningen och växt- husgasutsläppen från byggande och underhåll av statlig väg och järnväg.
Vi ställer krav på minskade utsläpp i upphandlingar av projekt, med målet att minska utsläppen med 15 procent till 2020, med 30 procent till 2025 och med 50 procent till 2030. Till 2045 ska vi ha nått en klimatneutral infra- struktur. Bedömningen är att målet 15 procent har nåtts om även efekter från projektering räknas med. Under 2020 infördes nya bonusmodeller för ökad användning av förnybara drivmedel utöver reduktionsplikten i bas- kontrakt för järnvägunderhåll.
Åtgärder som genomförts för att minska energianvändningen och klimat- påverkan i byggskedet är inköp av armering med lägre växthusgasutsläpp, användning av HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) som drivmedel samt minskad mängd betong och armering. Underhållsverksamheten har framför allt bidragit till minskad klimatpåverkan, motsvarande 14 000 ton koldioxidekvivalenter, genom låg saltförbrukning. Det beror i huvdsak på teknikutveckling där salt sprids i lös form i stället för som korn. Ett stort bidrag till minskad energianvändning kommer från minskad elanvändning tack vare smart växelvärmestyrning 18, men eftersom Trafkverket sedan
18 Järnvägens växlar värms upp med el som komplement till manuell och maskinell snöröjning. Genom smart styrning kan el sparas.
