Trafkverket strävar efter att minimera miljö- och hälsopåverkan från farliga ämnen i de kemiska produkter, material och varor vi använder. Trafkverkets långsiktiga mål om att upphöra med användningen av särskilt farliga ämnen är ett led i arbetet med att skapa giftfria och resurssnåla kretslopp och bidra till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Trafkverkets och storstädernas gemensamma miljökrav vid entreprenad-upphandling, där krav om kemiska produkter, material och varor ingår, är en viktig framgångsfaktor för att nå målen. Ytterligare en framgångs-faktor är samverkan med branschen.
Användningen av kemikalier ökar.89 En av de största utmaningarna är att få kunskap om innehåll av farliga ämnen i material och varor – både de som används i dag och de som fnns i befntlig anläggning. Kunskap och tillgång till information är en förutsättning för aktiva produktval och en miljö- och arbetsmiljösäker hantering.
89 Kemikalieinspektionen Vägen till giftfria och resursefektiva kretslopp.
Fakta
Tillstånd
Information om innehåll av farliga ämnen saknas för en stor andel av materialen och varorna i infrastruk-turen. Bristande information omöjliggör aktiva produktval och leder till risker för hälsa och miljön. Det medför också risk för att nya förorenade områden skapas.
Åtgärder och efekter
Trafkverkets och storstädernas gemensamma krav för farliga ämnen i material och varor ökar branschens drivkrafter för giftfritt byggande. Under 2020 har andelen av Trafkverkets avtalsartiklar med tillgång på information om innehåll av farliga ämnen ökat från 53 till 76 procent. Ett urval av Trafkverkets avtalsartiklar har under 2020 analyserats för innehåll av farliga ämnen. Resultaten från analyserna är positiva; inget av de analyserade ämnena påträfades i halter över gränsvärderna i Trafkverkets kriterier. Användningen av utfas-ningsämnen i kemiska produkter har minskat från över 70 till 24 åren 2009 till 2020.
10.1 Tillstånd
Material och varor som används i infrastrukturbyggande har generellt lång livslängd. I dagens infrastruktur fnns ett historiskt arv av material och varor med oönskade egenskaper, exempelvis arseniksliprar, tjärasfalt, isolermaterial med freoner och bromerade famskyddsmedel samt farliga metaller i elektronik. Genomförda inventeringar kopplat till exempelvis PCB90 och freoner har genererat viss kunskap om den historiska miljöskul-den, men i stora delar saknas information om var i anläggningen och i vilka mängder farliga ämnen förekommer. Som exempel kan nämnas att befntlig statlig infrastruktur innehåller i storleksordningen 30 000 ton bly i gamla kablar, cirka 50 ton kadmium i batterier, cirka 250 ton freoner i isolermate-rial, cirka 130 ton HBCD91 och 35 000 ton kreosot.92
90 PCB= Plyklorerade bifenyler, långlivade organiska föroreningar. 91 HBCD= Hexabromcyklododekan, ett alifatiskt bromerat famskyddsmedel
Användningen av farliga ämnen i kemiska produkter, material och varor har resulterat i förorenade områden som nu kräver kostsamma sanerings-åtgärder (se kapitel 11 Mark och massor inklusive förorenade områden). Trafkverkets avfallshantering kan generellt liknas vid byggbranschens avfallshantering. Bygg- och anläggningssektorn genererar i storleksord-ningen en färdedel av allt farligt avfall som uppkommer i Sverige. De produktval som görs vid nybyggnation är en avgörande faktor för påverkan på hälsa och miljö under framtida förvaltning och avfallshantering. Byggprojekten genererar även icke-farligt avfall. 2016 uppskattade Bo-verket att 31 procent av allt icke-farligt avfall härrörde från byggsektorn, och att mängden ökade årligen. Positivt är dock att mängden farligt avfall minskar samt att cirka 50 procent av avfallet återvinns. En bidragande
kapitel 11 Mark och massor inklusive förorenade områden).
Trafkverket använder BASTA/BETA-kriterier93 för att klassa kemiska produkter, material och varor utifrån kemiskt innehåll. Material och varor som klarar BASTA-kriterierna innehåller inga riskminsknings- eller utfas-ningsämnen över kriteriernas haltgränser. Den långsiktiga målsättningen är att kunna bygga och underhålla statens infrastruktur med material och varor som klarar BASTA-kriterierna. Två viktiga steg på vägen är att
93 BASTA står för byggsektorns avveckling av farliga ämnen. Läs mer om BASTA på www.bastaonline.se. BASTA:s kriterier består av två nivåer BASTA-kriterierna och BETA-kriterierna. BETA-kriterierna utgör baskrav och omfattar utfasningsämnen medan BASTA-kriterierna är en högre kravnivå som både omfattar utfasnings- och riskminskningsämnen.
1. ha tillgång till information om innehåll av farliga ämnen i samtliga material och varor, det vill säga eliminera den svarta andelen med okänt innehåll
2. upphöra med användning av särskilt farliga ämnen, alltså eliminera den orangea andelen med utfasningsämnen, se fgur 36.
Nuläge Målbild C-Utfasning Okänd BASTA BETA BASTA
Figur 36. Nuläge och långsiktig målsättning för innehåll av farliga ämnen i material
och varor (schematisk bild).
Målsättningen är att öka andelen material och varor som klarar BASTA-kriterierna och inte innehåller riskminsknings- eller utfasningsämnen.
10.2 Åtgärder och efekter
Trafkverkets arbete inom giftfritt byggande bidrar i första hand till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. De proaktiva åtgärderna fokuserar på att ersätta och fasa ut farliga ämnen samt tillgängliggöra information om miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter, material och varor. Dessutom saneras redan förorenade områden. Giftfritt byggande bidrar även till miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpå-verkan, genom att produkter utan farliga ämnen kan cirkulera i giftfria och resursefektiva kretslopp. Arbetet bidrar även positivt till fera andra miljömål såsom Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap.
De positiva efekterna av genomförda åtgärder är minskad påverkan från cancerframkallande och hormonstörande ämnen och andra ämnen som är farliga för människors hälsa och ekosystemen.
Under 2020 har andelen artiklar med tillgång till information om inne-håll av farliga ämnen ökat från 53 till 76 procent, se Figur 37. Trafkverket bedriver ett systematiskt arbete med att implementera miljökrav som avser innehåll av farliga ämnen i våra entreprenadkontrakt och i vår interna varuupphandling av strategiskt material. Kraven bygger på BASTA-krite-rierna samt tillämpning av miljöbalkens produktvalsprincip. Trafkverkets varuupphandling omfattar cirka 7 000 artiklar. Målsättningen är att som steg ett få tillgång till information om innehåll av farliga ämnen i samtliga artiklar och i steg två ersätta de artiklar som inte klarar BASTA-kriteri-erna. Den långsiktiga målsättningen är att kunna bygga och underhålla infrastrukturen med material och varor som klarar BASTA-kriterierna.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
Avfallsartiklar som har info
Antal ar
tiklar
Avfallsartiklar som saknar info 2020 2019 2018 2017 2016 25 % 39 % 49% 53% 76%
Figur 37. I december 2020 har 76 procent av Trafkverkets avtalsartiklar information
om innehåll av farliga ämnen.
10.2.2 Kemiska analyser av Trafkverkets avtalsartiklar
Under 2020 har en uppföljning genomförts med kemiska kontrollanalyser för att kontrollera efterlevnaden av Trafkverkets krav för kemiskt inne-håll i material och varor. I samband med analysen har 20 olika artiklar som används inom järnvägen valts ut. Urvalet gjordes för att i första hand kontrollera artiklar som används i stora volymer, men även artiklar som används i mindre omfattning inkluderades. De artiklar som valdes ut är sådana som är kända att kunna innehålla farliga ämnen. Artiklar så som gummimellanlägg (för sliprar), kablar och olika isolatorer var inkluderade i uppföljningen.
Utvalda material analyserades för innehåll av ftalater, metaller, organofos-fater, klorparafner, bisfenol, siloxaner, PAH:er94 och bromerade organiska ämnen. Inget av de analyserade ämnena påträfades i halter över gränsvär-derna i Trafkverkets kriterier för innehåll av farliga ämnen. Resultaten från analyserna är positiva, då de stämmer överens med den information som leverantörerna har lämnat utifrån de krav som Trafkverket ställer.
Under 2020 har en ny datorbaserad kurs om Trafkverkets krav på farliga ämnen i material och varor lanserats på Trafkverkets externa webb.95
Kursen är tillgänglig både internt och för Trafkverkets entrepenörer, och den vänder sig framför allt till dem som arbetar med planering, projekte-ring, byggnation samt drift och underhåll av Trafkverkets anläggningar. Syftet med kursen är att den som arbetar med frågorna ska kunna göra medvetna val och arbeta systematiskt för att uppfylla Trafkverkets krav på farliga ämnen i material och varor. På så sätt kan de bidra till ett giftfritt och hållbart byggande.
95 https://www.trafkverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Material-och-kemiska-produk-ter/Farliga-amnen-i-material-och-varor/
10.2.4 Användning av utfasningsämnen
Trafkverkets kemikaliegranskningsfunktion granskar märkningsplik-tiga kemiska produkter som används vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Utifrån innehållet av farliga ämnen klassas produkterna i fyra grupper, A till D, där grupp A är bästa produktvalet och motsvarar BASTA-kriterierna. Beroende på grupp gäller särskilda villkor för använd-ning. De allra farligaste produkterna, grupp D, är förbjudna att använda i Trafkverkets verksamhet. Produkter i grupp D innehåller ämnen som är förbjudna enligt lag eller andra farliga ämnen som Trafkverket har beslu-tat att avveckla för att ersätta med mindre hälso- och miljöfarliga produk-ter. Vilka ämnen som är förbjudna framgår av Trafkverkets förbudslista96
som fnns tillgänglig på Trafkverkets webbplats. Granskningen syftar till att underlätta och stimulera aktiva produktval och utfasning av särskilt farliga ämnen, så kallade utfasningsämnen, grupp C, och målsättningen är att öka andelen kemiska produkter som klarar BASTA-kriterierna. Under 2020 granskade Trafkverket 1 414 kemiska produkter. 50 procent av de granskade produkterna klarar BASTA-kriterierna, se fgur 38.
96 https://www.trafkverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Material-och-kemiska-produk-ter/Kemikaliehantering/Mallar-riktlinjer-och-dokument-om-kemikaliehantering/ 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2020 2019 2018 2017 2016 2015 Ej mp A B C D Ej fullständiga
hormonstörande ämnen trätt i kraft. Införande av det nya kriteriet är i linje med gällande EU-lagstiftning och innebär att fer produkter som innehåller särskilt farliga ämnen omfattas av utfasningskriteriet. Ett nytt kriterium för hormonstörande ämnen är ett viktigt steg i rätt riktning, så att vi fångar upp fer produkter som innehåller särskilt farliga ämnen som ska fasas ut från verksamheten. Utfasningsarbetet har resulterat i att antalet produk-ter med särskilt farliga ämnen har minskat från över 70 till 24 sedan 2009, se fgur 39. Ett tydligt kravställande i upphandlingar och ett aktivt arbete med utfasningsanalyser i samverkan med tillverkare och entreprenörer ger resultat. Utfasningsarbetet har nått en nivå där använda produkter med utfasningsämnen är tekniska, specialiserade produkter som funktions-mässigt är svåra att ersätta. Behovet av dessa varierar beroende på projek-tens antal och typ.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Figur 39. Användningen av kemiska produkter med utfasningsämnen är på en
fortsatt låg nivå
10.2.5 Miljömålsrådsåtgärden Öka takten – kemikalieinformation nu!
Under 2019 har miljömålsrådsåtgärden Öka takten – kemikalieinformation nu!”97 som Trafkverket driver tillsammans med Boverket och Kemikalie-inspektionen avslutats. Under 2020 har det skett en översyn av plattfor-men för att hålla den uppdaterad och aktuell. Syftet med projektet är att påskynda tillgängliggörandet av information om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter, med fokus på sammansatta varor. Arbetet har resulterat i en kunskapsplattform som lanserades på Trafkverkets webb-plats i början av 2019. Plattformen innehåller fakta, vägledning och goda exempel, och den ska stödja och inspirera branschen i arbetet med att fasa ut farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter, så att produkterna kan cirkulera i resursefektiva kretslopp i en cirkulär ekonomi. I dagsläget saknas information om innehåll av farliga ämnen i en stor andel av bygg- och anläggningsprodukterna på marknaden. Tillgång till kemikalieinfor-mation är en förutsättning för att möjliggöra giftfria produktval och ta steg på vägen mot ett anläggningsbyggande där material och varor cirkulerar i giftfria och resursefektiva kretslopp. Giftfria produkter i resursefektiva kretslopp bidrar till miljömålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö, se fgur 40.
https://www.trafkverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/Material-och-kemiska-produk-Information och kunskap om farliga ämnen
Produktval och substitution
Giftfria produkter cirkulär ekonomi
God bebyggd miljö
Figur 40. På väg mot en giftfri miljö
Kunskapsplattformen innehåller fakta, vägledning och goda exempel och består av tre moduler:
Tillhandahåll information om farliga ämnen
Möjliggör aktiva produktval
Skapa resursefektiva kretslopp och en cirkulär ekonomi
Tillh anda håll Skapa Tillsammans Mö lig gör j
10.2.6 Avfallshantering i Trafkverkets verksamhet
Under 2020 infördes nya lagkrav avseende bland annat sortering av bygg-avfall, som förhoppningsvis medför att andelen av Trafkverkets avfall som kan återvinnas ökar.
Ett exempel på åtgärder för att minska mängden farliga ämnen i anlägg-ningen är att man på vägsidan har bytt ut alla Hg-armaturer (kvicksilver) och att innovationsupphandling genomförts för att kunna ersätta kreosot-träslipers.
10.2.7 Samverkan med branschen är en framgångsfaktor
Trafkverket deltar i BASTA:s marknadsråd och vetenskapliga råd. I råden deltar entreprenörer, materialtillverkare och branschorganisationer i bygg-och anläggningssektorn. Marknadsrådet verkar för att BASTA ska fungera som ett kraftfullt verktyg i afärsmodeller för giftfritt byggande. Veten-skapliga rådet driver och utvecklar BASTA-kriterierna som är ett verktyg för att ställa krav och jobba aktivt med produktval.
Under 2019 har BASTA tagit ett helhetsgrepp om hormonstörande ämnen och beslutat att ändra detta kriterium. Ändringen innebär att BASTA nu baserar bedömningen av hormonstörande ämnen på den defnition av hor-monstörande ämnen98 som som tillämpas inom EU:s kemikalielagstiftning. BASTA har tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och representan-ter från branschen tagit fram en vägledning för att bedöma hormonstöran-de ämnen i bygg- och anläggningsvaror. Trafkverket har hormonstöran-deltagit i refe-rensgruppen för framtagande av det vägledningsdokument som kommer att användas som ett hjälpmedel för att kunna klassifcera material, varor och kemiska produkter som är hormonstörande. Vägledningen färdigställ-des i december 2019. Under 2020 har det nya kriteriet för hormonstörande ämnen implementerats i Trafkverkets verksamhet.
98 a) Det orsakar skadliga efekter i en intakt organism eller i dess avkomma, dvs. förändringar av en organisms, ett systems eller en (under)populations morfologi, fysiologi, tillväxt, utveckling, reproduktion eller livscykel, vilket leder till nedsatt funktionsförmåga, nedsatt kapacitet att kompensera för ytterligare stress eller ökad mottaglighet för annan påverkan.
b) Det har ett endokrint verkningssätt, dvs. förändrar det endokrina systemets funktion. c) Den skadliga efekten är en följd av det endokrina verkningssättet.