Forskningens syn på pedagogers arbete med transsexualitet i tidig ålder

Detta avsnitt redovisar forskning som behandlar hur pedagoger arbetar med transbarn. Målet är att med analysen av materielat skapa en förståelse kring vilka aspekter som pedagoger behöver ha kunskaper om för att kunna arbeta mer inkluderande gentemot transbarn. Denna analys kommer vara till hjälp för att besvara den första frågeställningen samt syftet med denna studie. Nedan följer en kort översikt över vilka studier som beskrivs i detta avsnitt.

Författare År Metod Deltagare/material Syfte

Bartholomaeus, Riggs och Andrews

2017 Enkätstudie 180 lärare och

förskollärare Undersöka attityderna för att arbeta mer inkluderande gentemot transbarn och transelever

Bowskill 2017 Intervjustudie 15 transpersoner

och 10 lärare

Undersöka vilket bemötande som behövs av lärare för att stötta transpersoner i skolan

30 Frohard-

Dourlent

2016 Intervjustudie 62 lärare Undersöka vilka

betydelsefulla erfarenheter som lärare har av att arbeta med transbarn. Samt att undersöka hur lärare har förstått sin roll i ett

institutionellt sammanhang och hur sexuella och könsnormer upprätthålls Mallon och

DeCrescenzo

2006 Litteraturstudie Tidigare forskning

Undersöka transbarn och i vilken ålder barnen kommer ut som transsexuella

Shelton och

Lester 2018 Litteraturstudie Tidigare forskning och styrdokument

Undersöka hur

lektionsinnehållet i skolan kan vara transinkluderande Warin och

Price

2020 Textanalys Tidigare

forskning

Undersöka och

sammanställa teoretiska och praktiska faktorer för att sedan undersöka vilket stöd lärare för yngre barn

behöver i sitt arbete med transelever

Anledningen till att arbeta med en transinkluderande pedagogik i förskolan är bland annat för att forskning beskriver att transpersoner har förståelse för sin könsidentitet redan i tidig ålder. Resultatet av dessa studier har visat att barn kan uppleva sin könsidentitet från tre års ålder och därmed veta att de är transsexuella, även om dem inte kan utrycka det verbalt. Pedagoger i förskolan kan med ganska stor sannolikhet möta transbarn i sitt yrke (Mallon &

DeCrescenzo, 2006; Bartholomaeus, Riggs & Andrew). Forskning tyder även på att barns uttryck angående sin könsdysfori kan framträda på olika sätt, Warin och Price (2020) beskriver, bland andra, hur detta kan framstå.

Young children experience powerful emotions when it comes to choices of clothing, appearance, hairstyle, toys, activities and companions. When their choices challenge societal expectations there is often a battle of wills. (Warin och Price 2020, s.145)

En tolkning blir att barn i tidig ålder kan uttrycka könsdysfori genom att de fokuserar på sitt utseende, vilka kläder de har på sig och vilken frisyr de har. Det kan även komma i uttryck genom vilket namn de vill tilltalas med, samt i val av lekkamrater (Mallon & DeCrescenzo, 2006; Warin & Price, 2020). Mer om lekens inverkan kan läsas i kapitel 5.1.2.

31

En annan aspekt som Mallon och DeCrescenzo (2006) menar är väsentlig är pedagogers koppling mellan transsexualitet och sexualitet.

Gender variant young people frequently have been confused with youth who are gay or lesbian. In fact, many of the same diagnostic criteria used to justify a diagnosis of GID are also supposed "cues" to a gay or lesbian identity. (Mallon & DeCrescenzo, 2006, s231)

Det kan alltså ske en felaktig uppfattning hos pedagoger om att sexualitet och könsidentitet är samma sak och att barn inte kan vara medvetna om sin sexualitet så tidigt. Pedagogerna behöver därför kunskap om hur de ska bemöta transbarn och barn med olika könsvariationer eftersom deras arbete lägger grunden för barnens senare skolgång. Har pedagoger kunskap om detta kan de inkludera transbarn och motverka diskriminering mot transpersoner. I förskolan ges ett fördelaktigt utgångsläge för pedagoger att arbeta med att motverka starka stereotypa tvåkönsnormer (Bowskill, 2017; Warin & Price, 2020).

Tidigare forskning är enig om att det saknas redovisning om hur det transinkluderande arbetet ser ut i nuläget. Det finns en mängd olika barnböcker som speglar sexualiteten och pedagoger redogör även exempelvis att familjekonstellationen kan se olika ut. Dock kan det vara

tabubelagt att tala om barns sexuella läggning då den oftast inte uttrycks under barnets tid i förskolan, Warin och Price skriver:

...creates a taboo around topics of sexuality. Sex education with young children, including discussion of gender nonconformity, is a turbulent landscape and can produce protest and resistance from certain parent groups. (2020, s145)

Inom förskolan talas det betydligt mer om HBTQ nu än vad det tidigare har gjorts. HBTQ står för homosexuell, bisexuell, transsexuell och queer (SOU 2017:92). Det kan bli viktigt att i förskolan prata om HBTQ för att ge en grundläggande kunskap. Exempelvis kan pedagoger kartlägga för barnen att de får bli kära i vem de vill. Forskning visar på att pedagogen kan behöva lägga fokus på T:et i HBTQ som står för transsexualitet och förklara det. Pedagogerna kan behöva tydliggöra att detta inte handlar om en sexuell läggning, alltså vem man blir kär i, utan detta handlar om vem man identifierar sig som. Att som pedagog visa att alla är lika mycket värda och förespråka respekt för olika individer kan leda till att barnen kan utveckla en förståelse och mobbningen kan där med förhoppningsvis minska (Frohard-Dourlent, 2016; Shelton & Lesters, 2018; Warin & Price, 2020). Transbarn är utsatta för mobbning i skolan och detta skulle förskollärarna kunna motverka genom att arbeta aktivt mot detta och exempelvis förklara olika könsidentiteter för barn i tidig ålder.

32

Sammanfattningsvis beskrivs forskning i detta avsnitt som redogör att barn kan komma ut som transsexuella redan vid tre års ålder vilket medför att transbarn kan finnas i förskolan. Transbarn i yngre åldrar uttrycker oftast sin könsdysfori genom fysiska uttryck som

exempelvis val av kläder eller val av frisyr. Det beskrivs ovan i detta avsnitt att det kan vara svårt att förstå att det finns transbarn så tidigt som i förskolan eftersom det finns en risk att transsexualitet kopplas samman med sexuella läggningar. En missuppfattning kan vara att på grund av att barn i förskolan oftast är osäkra på sin sexuella läggning så kan en uppfattning vara att transbarn inte är säkra på sin könsidentitet. Transbarn kan därför riskera att inte bli bekräftade i sin könsidentitet. Arbetet med att öka kunskapen samt vetskapen hur ett arbete ska utförs för att inkludera transbarn i förskolan kan därför vara av relevans. Det är även viktigt att andra barn ska acceptera transbarn vilket kan leda till minskad diskriminering av transbarn.