Pedagogisk miljö och lärarnas betydelse

Detta avsnitt behandlar forskning som beskriver hur den pedagogiska miljön ser ut i skolor och hur detta kan ha inflytande på transelevers psykiska hälsa. Miljön kan påverka de trakasserier som sker i skolan av transbarn. Därför belyses även i avsnittet de mönster som framkommit som visar hur lärare måste arbeta för att stötta transelever samt vad de behöver för kunskap för att kunna utföra den stöttningen. I avsnittet redovisas följande forskning.

Författare År Metod Deltagare i studien Syfte

Bartholomaeus, Riggs och Andrews

2017 Enkätstudie 180 lärare och

förskollärare i södra Australien

Undersöka attityderna hos lärare för att arbete mer inkluderande gentemot transbarn och transelever

Bowskill 2017 Intervjustudie 15 transpersoner

och 10 lärare Undersöka vilket bemötande som behövs av lärare för att stötta

40 Devís-Devís, Pereira-García, López-Cañada, PérezSamaniego ochFuentes- Miguel

2018 Intervjustudie 43 transpersoner Undersöka intervjuer där

de intervjuade fick besvara frågor om sina liv, sociala aktiviteter och upplevelser av skolan. Främst undersöktes transpersoners upplevelse av idrotten i skolan Frohard- Dourlent

2016 Intervjustudie 62 lärare Undersöka vilka

betydelsefulla erfarenheter som lärare har av att arbeta med transbarn. Samt att undersöka hur lärare har förstått sin roll i ett

institutionellt sammanhang och hur sexuella och könsnormer upprätthålls Frohard-

Dourlent

2018 Intervjustudie 60 lärare Undersöka hur skolorna

arbetar för att göra miljön mer transinkluderade Goldberg,

Beemyn och Smith

2018 Blandade

metoder 507 trans- och kön överensstämmande studenter

Undersöka skolors institutionella faktorers inverkan på transpersoner samt vilket stöd lärare kan få utav dem

Mallon och

DeCrescenzo 2006 Litteraturstudie Tidigare forskning Undersöka transbarn och i vilken ålder barnen kommer ut som

transsexuella McCann,

Keogh, Doyle, & Coyne, 2019 och Shelton och Lester

2008 Litteraturstudie Tidigare forskning Undersöka hur transpersoner och ickebinära personer

upplevt sjukvården och hur deras familjer har stöttat dem

Meyer och

Leonardis 2018 Intervjustudier 26 Lärare Undersöka vad lärare kan behöva för att stötta transelever

Neary och Cross 2018 Litteraturstudie Tidigare forskning Undersökt tidigare forskning om hur pedagoger i skolan kan arbeta för att stötta elever med könsöverskridande identiteter

41 Neary 2018 Blandade metoder TV, tidningsartiklar, intervjuer med lärare och elever

Undersöka lärares

perspektiv och erfarenheter på förebyggande arbete mot homofobi och transfobi

Shelton och Lester

2018 Litteraturstudie Tidigare forskning och styrdokument

Undersöka hur

lektionsinnehållet i skolan kan vara transinkluderande

Stiegler 2016 Litteraturstudie Tidigare forskning

och styrdokument Undersöker vilka argument som finns i styrdokument om hur man ska skydda transpersoner och stötta dem

Warin och Price 2020 Textanalys Tidigare forskning Undersöka och

sammanföra teoretiska och praktiska faktorer för att sedan undersöka vilket stöd lärare för yngre barn behöver i sitt arbete med transelever

Edward McCann, Brian Keogh, Louise Doyle och Imelda Coyne (2019) och Shelton och Lester (2018) beskriver i sina studier att antalet barn med diagnosen könsdysfori har ökat de senaste åren, därmed har alltså antalet transelever ökat. Det är i skolan som de flesta

trakasserier och diskriminering av transbarn sker. En undersökning från USA, som är med i McCanns, Keoghs, Doyles och Coynes (2019) studie visar att 63% av transeleverna som deltog i studien kände sig otrygga i skolan. Transpersoner är en utsatt grupp och det är samhället som har stor inverkan på transpersoners upplevelse och självbild. I skolan behöver således lärarna kunskap om och hur deras arbete kan inkludera transbarn. En förutsättning för detta är att det inom hela skolväsendet bör finnas ett helhetstänk kring hur inkludering av transbarn ska se ut (Bowskill, 2017; Warin & Price, 2020; Shelton & Lesters, 2018; Devís- Devís, Pereira-García, López-Cañada, PérezSamaniego & Fuentes-Miguel, 2018).

Resultat av forskningen visar att det som framställts som mest problematiskt i skolan för transbarn är hur miljön är planerad. Omklädningsrum och toaletter är oftast indelade enligt könstillhörighet, och då enbart efter två kön, detta påverkar transeleverna eftersom de exempelvis inte vet vilken toalett de ska gå in på.

42

...lack of understanding and support from school staff, and exclusion in the form of rules relating to gender-segregated bathroom use, school uniforms, and sports participation. (Bartholomaeus, Riggs & Andrew, 2017, s.128)

Oftast väljer transelever det omklädningsrum som är indelat efter det kön som de identifierar sig med och då är risken stor att de blir trakasserade eller diskriminerade av andra elever för att de av andra uppfattas inte passa in. Denna problematik följer med även i högre utbildning då transelever vittnat om svårigheter att vara transperson även på gymnasiet och universitetet (Bowskill, 2017; Warin & Price, 2020; Shelton & Lesters, 2018; Bartholomaeus, Riggs & Andrew, 2017; Frohard-Dourlent, 2018; Neary & Cross 2018; Meyer & Leonardi, 2018; Goldberg, Beemyn, & Smith, 2018).

Forskningen belyser att de hinder som finns för att arbeta transinkluderande är att skolan har en tydligt könskodad praxis och ett förutbestämt tankesätt vad gäller kön och tvåkönsnormer. Lärares okunskap förstärker detta och utgör ett hinder för att arbeta med att inkludera

transbarn.

Educators are being challenged to improve their practice in order to be more affirming of this expanding expression of gender diversity. Most professional educators receive little to no formal instruction on topics related to gender diversity during their preparation programmes. (Meyer & Leonardi 2018 s.1)

Det finns tidigare forskning som belyser hur man ska arbeta med jämställdhet i skolan men den understryker oftast sexualitet och uppmärksammar inte arbetet med olika könsidentiteter. Denna kunskap kan behöva utvecklas för att transelever ska inkluderas. I skolan behövs det inte bara kunskap om hur lärarna ska arbeta transinkluderande, det kan även behövas kunskap om vad transsexualitet är. Många lärare har lite eller ingen kunskap kring detta och har en uppfattning om att transpersoner endast skulle vara i en övergående fas (Bartholomaeus, Riggs & Andrew, 2017; Frohard-Dourlent, 2018; Neary & Cross 2018; Meyer & Leonardi, 2018).

Forskningen belyser vad som saknas i pedagogiken för att skolans verksamhet ska inkludera transelever. Lärarens roll beskrivs som det mest centrala för vad som påverkar om transelever inkluderas eller inte i skolan. Lärare som arbetar med transelever kan behöva ifrågasätta den rådande strukturen i skolan som ett steg i förändringen som bör ske i skolans verksamhet. Ytterligare en central del i att arbeta inkluderande är att lärare är öppensinnade och flexibla när exempelvis en elev byter namn eller pronomen (Frohard-Dourlent, 2016; Neary & Cross, 2018; Meyer & Leonardi, 2018). En strategi för att lärare ska få bredare kunskap om hur de

43

kan arbeta med och stötta transelever är att de samarbetar med lärare som har erfarenhet av detta. Forskningen visar att det kan behövas riktlinjer i styrdokument som understryker en tydligare transinkluderande pedagogik med en bredare syn på kön och tvåkönsnormer. Lärare har vittnat om att deras agerande mötts av ett transfobiskt motstånd. De hävdar att de skulle vara mer säkra med att argumentera för sitt arbete om de kunde ha styrdokument som stöd. Därefter kan pedagoger och lärare ha lättare att stödja och bekräfta transelever. Att se över antimobbningsprogram på skolan beskrivs i forskningen som en strategi för att arbeta transinkluderande. Studier som tas upp i forskningen visar att i de skolor som hade starka resurser för att arbeta mot mobbning kände transelever sig trygga (McCann, Keogh, Doyle & Coyne, 2019; Neary & Cross, 2018; Shelton & Lester, 2018; Stiegler, 2016; Neary, 2018). Sammanfattningsvis beskrivs i detta avsnitt att det är i skolan som största delen av trakasserier och diskriminering av transbarn sker och en stor del av transbarn i skolan känner sig otrygga. En anledning till att transbarn trakasseras beror på att det finns en stark tvåkönspraxis i skolan. Ett helhetstänk som genomsyrar hela verksamheten av hur transbarn ska inkluderas i skolan behöver finnas. Antimobbingprogram kan behövas ses över då forskningen visar att i skolor där starka resurser för att motverka mobbning fanns kände sig transbarn trygga. Lärares roll beskrivs som det mest avgörande beträffande huruvida transbarn inkluderas eller inte och det som saknas är lärares kunskap om vad transbarn behöver för stöttning. Det som kan behövas, utöver ett helhetstänk vad gäller skolans praxis, är att lärare får mer kunskap om att arbeta transinkluderande och även vad det innebär att vara transsexuell. Lärare behöver bland annat stöttning i form av riktlinjer i styrdokument.