Förutsättningar för en transinkluderande förskolepedagogik : En litteraturstudie om transbarns tid i förskolan och arbetet för inkludering och acceptans

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Huvudområde: pedagogik

___________________________________________________________________________

Förutsättningar för en transinkluderande förskolepedagogik

Sandra Rosander & Matilda Strandberg

Förskolepedagogik V, Självständigt arbete

15 högskolepoäng

1

Sammanfattning

Antalet barn som diagnostiseras med könsdysfori ökar enligt statistiken och därmed sker en ökning av transbarn i förskolan. Samtidigt visar forskningen att transpersoner utsatts för trakasserier och diskriminering i skolan på grund av att de går emot den rådande

tvåkönsnormen. Detta på grund av att transbarn oftast följer den könsnorm som råder för deras egentliga kön, inte deras biologiska kön. Denna litteraturstudie syftar till att bidra med kunskap om hur pedagoger kan arbeta med en förskolepedagogik som inkluderar transbarn genom att dra paralleller till strategier som finns i genuspedagogiken. Denna litteraturstudie består av kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar och böcker som behandlar upplevelser av skolan och förskolan. Övriga perspektiv som behandlas är även lärare som arbetat med transelever och deras syn på vad det arbetet kan behöva tillföras. Denna studie beskriver även vad genuspedagogik innebär och fokuserar på tre strategier inom den; könskompensatorisk,

könsneutral och könsavkodad. Ett övervägande perspektiv som framställs i studien är att

pedagoger och lärare utgör ett stort och viktigt stöd för transpersoner. Genom att stärka transbarn och visa att de är accepterade kan trakasserier och diskriminering minskas. Det saknas dock riktlinjer om på vilket sätt det är mest gynnsamt att arbeta transinkluderande. Det beskrivs även i forskningen att det förekommer okunskap hos lärare och pedagoger kring vad det innebär att vara transperson, vilket beskrivs som en av flera anledningar till att arbetet med en pedagogik som inkluderar transbarn kan beskrivas som ovisst. Lärare och pedagoger bör arbeta med alla barn i barngruppen för att skapa en acceptans kring könsöverskridande beteende och belysa att alla barn är lika mycket värda. Det kan även behövas en utvidgning av pedagogutbildningar där arbetet med en transinkluderande pedagogik finns med i kursplanen.

Nyckelord:

Transbarn, Förskola, Förskolepedagogik, Genuspedagogik, Transinkluderande pedagogik, Förskollärarens roll.

2

Innehåll

2.1.2 Ett tredje juridiskt kön ... 8

2.2 Transpersoners psykiska hälsa ... 9

2.3 Juridik och styrdokument i förskolan ... 9

2.3.1 Läroplanen ... 10

2.3.2 Skollagen och diskrimineringslagen ... 10

2.3.3 Likabehandlingsplan ... 11

2.4 Norm och tvåkönsnorm... 11

2.5 Inkluderande pedagogik ... 12 2.6 Tidigare forskning ... 13 3 Genuspedagogiska strategier ... 14 3.1 Könskompensatorisk strategi ... 14 3.2 Könsneutral strategi ... 16 3.3 Könsavkodad strategi ... 18 4 Metod ... 21 4.1 Val av metod ... 21

4.2 Sökord och databaser ... 22

4.3 Urval och tillvägagångssätt för datainsamling ... 23

4.4 Analysarbete ... 24

4.5 Etiska överväganden ... 26

4.6 Metoddiskussion ... 27

5 Resultat ... 29

5.1 Transbarn och transbarn i förskolan ... 29

5.1.1 Forskningens syn på pedagogers arbete med transsexualitet i tidig ålder ... 29

5.1.2 Könsnormer och synen på kön ... 32

5.1.3 Transbarns strävan efter att passa in i samhället ... 35

3

5.1.5 Sammanställande analys av forskningen kring transbarn ... 43

5.2. Genuspedagogik ... 44

5.2.1 Genuspedagogik i förskolan ... 45

5.2.2 Bemötande utifrån kön ... 48

5.2.3 Barns förhållningssätt till tvåkönsnormer ... 50

5.2.4 Sammanställande analys av forskningen kring genuspedagogik... 51

6 Diskussion ... 53

6.1 Studiens resultat ur ett pedagogiskt och samhälleligt perspektiv ... 53

6.2 Genuspedagogiska strategier ... 54

6.3 En transinkluderande förskolepedagogik ... 56

6.4 Fortsatt forskning ... 58

Referenslista: ... 59

4

1 Inledning

Inför skrivandet av vårt självständiga arbete hade vi en stark vilja att uppmärksamma

transbarn i förskolan. Med transbarn menas barn som identifierar sig med ett annat kön än sitt

biologiska. Vi anser att transbarn kan behöva ges utrymme i förskola och i samhälle för att deras perspektiv ska tas upp på agendan och i framtiden normaliseras.

Ytterligare en anledning till att vi intresserat oss för transbarn i förskolan beror på några av de omskrivningar som gjorts i förskolans läroplan. Läroplanen reviderades 2018 och en av ändringarna är ordet ”könstillhörighet” som används istället för ”flickor och pojkar” och eller ”kön”. Följande utdrag ur läroplanen beskriver att det är angeläget att förskolans pedagoger uppmärksammar olika aspekter av kön, inte minst gällande normer och förväntningar på dem. Följande utdrag understryker att det är viktigt att alla barn, inklusive transbarn, ska få en likvärdig förskoletid:

Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 2018, s.7)

Detta är en av de mest väsentliga delarna i läroplanen utifrån vårt syfte eftersom det lyfter att arbetet med könsnormer är centralt i förskolan. Dock finns det i förskolans styrdokument ingen tydlig definition för hur arbetet med tvåkönsnormer och könsidentiteter ska

genomföras. Detta anser vi är en kunskapslucka som vi hoppas kunna finna svar på. Samhället är oftast uppdelat efter tvåkönsnormen manligt och kvinnligt, vilket kan medföra

förväntningar på vad som klassas som manligt och kvinnligt. Transbarn bryter mot den traditionella tvåkönsnormen eftersom deras egentliga könsidentitet inte stämmer in på deras biologiska kön. Detta är ytterligare en utgångspunkt till varför vi anser att denna uppsats är viktig att skriva. Det finns även personer som inte identifierar sig som varken kvinna eller man men just i denna uppsats fokuserar vi enbart på transbarn som identifierar sig som en man eller en kvinna.

I stora delar av forskningen kring transbarn i förskolan och skola beskriver deltagande transpersoner samt lärare att transbarn är en utsatt grupp för mobbning, trakasserier och

5

fysiskt våld. Detta kan bero på att den traditionella tvåkönsnormen inte inkluderar

transpersoner, vilket kan vara en av anledningarna till att majoriteten av transpersoner lider av psykisk ohälsa idag (Folkhälsomyndigheten, 2015; Bowskill, 2017; Warin & Price, 2020; Shelton & Lesters, 2018). Därför tror vi att arbetet med transbarn i tidig ålder kan vara en viktig del för att motverka psykisk ohälsa hos transpersoner. För att kunna utföra

jämställdhetsmålet som finns inom förskolan kan lärarna behöva vara pålästa om genus. Vi tolkar målet som ett krav på att pedagoger ska arbeta med genuspedagogik i verksamheterna utifrån läroplanen för förskolan. Dock framställs endast genus i form av kvinnligt och manligt i utbildningen av förskollärare, nästintill aldrig i form utav personer med könsöverskridande identitet. Att det ser ut på detta sett, trots omskrivningen i läroplanen för förskolan, ger oss ännu ett argument till att utföra denna studie.

1.1 Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att bidra med ny kunskap kring hur pedagoger kan skapa en miljö i förskolan som kan inkludera transbarn i den tvåkönsnorm som råder i samhället. Detta undersöks genom att dra paralleller mellan genuspedagogiken och en förskolepedagogik som inkluderar transbarn. Tre olika strategier inom genuspedagogiken kommer att användas. Dessa kommer att problematiseras och sedan jämföras med vad forskningen konstaterar som betydelsefullt för transbarn i förskolan. Forskningen om transbarn i förskolan är begränsad och vi kommer därför även att behandla ingångar kring skolans miljöer och arbetssätt för att inkludera transbarn.

1.2 Frågeställningar

1. Hur exkluderas och inkluderas transbarn i förskolan?

2. Vad kan genuspedagogiska strategier ha för konsekvenser för transbarn? 3. Kan genuspedagogiska strategier användas för att utveckla en pedagogik som

inkluderar transbarn?

1.3 Uppsatsens disposition

I följande avsnitt redogörs studiens kapitel samt de olika avsnitten inom kapitlen och dess följd. Det första kapitel består av en inledning som beskriver en motivering till varför denna uppsats genomförts, sedan redovisas syftet samt tre frågeställningar. I kapitel två presenteras

6

ett bakgrundskapitel där transpersoners psykiska hälsa, relevanta begrepp samt juridiska områden och styrdokument som är essentiella för uppsatsen redogörs. Kapitel tre presenterar genuspedagogiska strategier som i diskussionen kommer jämföras och diskuteras med studiens resultat. I det fjärde kapitlet redovisas metoden som användes i studien för att framställandet av empirin, samt den analysmetod som använts. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion där uppsatsens val av metod problematiseras. I det femte kapitlet presenteras studiens resultat som besvarar den första och andra frågeställningen. Detta resultat består av en sammanställning av tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar, böcker och avhandlingar som rör studiens första och andra frågeställning. Frågeställningarna besvaras vidare i delkapitlens slutliga sammanställningar av analysen. I studiens sjätte kapitel diskuteras det framställda resultatet och dess konsekvenser för verksamheten. Den sista frågeställningen besvaras genom att ställas mot materialet i kapitlet om genuspedagogiska strategier som redovisas i det tredje kapitlet och mot studiens resultat. Sedan beskrivs en teori om hur en transinkluderande pedagogik utformas. Kapitlet avslutas med förslag om vad fortsatt forskning kan fokusera på.

7

2 Bakgrund

Detta kapitel behandlar begrepp och ingångar som är relevanta för syftet i denna uppsats. De ingångar som redogörs är transsexualitet, transpersoners psykiska hälsa och avslutningsvis det juridiska områden och styrdokument som berör förskolans arbete med transbarn. Dessa perspektiv är viktiga för att få en grundförståelse av vad transsexualitet är och varför arbetet med transbarn i förskolan är betydelsefullt.

2.1 Transsexualitet

Detta avsnitt beskriver vad det kan innebära att vara transperson och vad som menas med könsdysfori. Transpersoner avviker från tvåkönsnormen som råder för personer med ett specifikt juridiskt kön. Begreppet handlar om könsidentitet och könsuttryck. Transsexualitet har därmed inget med sexuell läggning att göra. Som transsexuell kan en vara hetero, homo, bi, pan, asexuell eller något annat (SOU 2017:92).

2.1.1 Könsdysfori

Andelen barn som får diagnosen könsdysfori har ökat. Mikalel Landén (2019),

universitetssjukhusöverläkare, har skrivit en artikel på läkartidningen.se där han tagit del av statistik om personer som diagnostiseras med könsdysfori. I artikeln visar han att det år 2007 diagnostiserades 31 personer under 20 år med könsdysfori. Tio år senare, 2017, hade det skett en ökning på 2345 procent, vilket motsvarar 727 personer det året. Landén menar dock i artikeln att det kan ligga många olika orsaker bakom ökningen av diagnoser på könsdysfori (Landén, 2019). Det går inte säkert att visa vad som orsakat den kraftiga ökningen, däremot har en ökning skett och detta höjer kraven på hur pedagogerna ska arbeta för att inkludera transbarn i förskolan. Detta betyder att pedagoger behöver arbeta med en förskolepedagogik som inkluderar transbarn och vidgar tvåkönsnormen för att alla barn ska ges en trygg vardag i förskolan.

Könsdysfori är den diagnos som transpersoner får och beskrivs i en statlig offentliga utredning om transpersoner i Sverige (SOU 2017:92) som när en person inte känner att kroppen stämmer överens med vad personen identifierar sig som. I Sverige idag krävs det att personen som önskar nytt juridiskt kön, underlivskirurgi eller annan typ av könsbekräftande

8

vård har den medicinska diagnosen könsdysfori (RFSL, 2019; SOU 2017:92). Hur transpersoner upplever könsdysfori är olika från individ till individ. Statens offentliga utredning om transpersoner i Sverige (2017) beskriver könsdysfori som ett lidande som beträffar psykiska och eller sociala avseenden och intensiteten i detta kan variera. En person som har könsdysfori kan få hjälp med könsbekräftande vård. Könsbekräftande vård kan innebära att operera kroppen, exempelvis könsorganet, eller hormonell behandling. Alla personer som har könsdysfori vill inte genomgå någon könsbekräftande vård (1177 Vårdguiden, 2019; SOU 2017:92).

Konsekvenser av könsdysfori kan innefatta svårigheter med vardagliga sysslor, att exempelvis byta om framför andra vid träning eller i badhus kan bli problematiskt. Vad som kan vara påfrestande psykiskt för personer med könsdysfori är även det sätt de benämns av andra personer. Om personer använder pronomen som individen upplever som fel eller om fel namn används kan detta vara psykiskt påfrestande. Pronomen är begrepp som används för att benämna vilket kön en person har exempelvis: hon, han och hen. Dessa olika faktorer kan leda till att personer med könsdysfori mår dåligt psykiskt vilket i sin tur kan leda till ångest, depression och eller missbruk (RFSL, 2019).

2.1.2 Ett tredje juridiskt kön

Det är i denna kontext även väsentligt att ha en förståelse kring skillnaden på transpersoner och icke-binära personer. Pedagogiken som kommer diskuteras i denna uppsats lägger fokus på transbarn. Att vara transperson handlar inte om att personen i fråga inte känner sig som något annat än man eller kvinna. De flesta transpersoner identifierar sig som en binär man eller kvinna men har fötts i en kropp och med ett juridiskt kön som matchar det motsatta juridiska könet. Detta varierar dock mellan individer. En binär person identifierar sig med sitt biologiska kön (SOU 2017:92). De personer som varken identifierar sig som kvinna eller man kan anse att de är icke-binära, vilket betyder att de inte vill kategoriseras i något av de två juridiska kön som finns i den svenska lagstiftningen (Sveriges Riksdagen, 2018). Idag råder det diskussioner i både media och på riksdagsnivå kring att juridiskt ändra från två kön, man och kvinna, till tre kön, kvinna, man och X (se även SVT, 2019; QX, 2019; Sveriges Riksdag, 2018). Lagen idag innefattar två kön men 2019 kom en motion med förslag om lagändring för ett tredje juridiskt kön (Motion 2019/20:946). Just vad det tredje könen ska heta juridiskt råder det fortfarande diskussioner kring. I andra länder som införskaffat ett tredje kön står det

9

X i passet, i stället för F (kvinna) M (man). Exempel på länder som infört detta är Australien, Danmark och Indien (SOU 2017:92).

2.2 Transpersoners psykiska hälsa

Folkhälsomyndigheten (2015) beskriver i en rapport om transpersoners hälsotillstånd att transpersoner löper större risk för både allmänna och specifika hälsorisker i och med att de är utsatta för diskriminering, trakasserier och våld. Vad som utgör en persons hälsotillstånd beskrivs som ett samspel mellan faktorer som socioekonomiska, strukturella variabler, individens levnadsvillkor, inflytande och delaktighet i samhället samt individens övriga levnadsvillkor. I Folkhälsomyndighetens studie framgår det att hälften av de transpersoner som deltog i studien har blivit utsatta för kränkningar eller diskriminering minst en gång under tre senaste månaderna på grund av sitt könsuttryck. Av de som deltog i studien hade 36 procent minst en gång under de 12 senaste månaderna övervägt att begå självmord. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport erfar transpersoner diskriminering eller kränkande behandling i skolan, när de söker jobb eller är i kontakt med sjukvården. Diskriminering och kränkningar kan leda till sämre psykisk och fysisk hälsa och i Folkhälsomyndighetens rapport finns studier som visar på att försämrad psykisk och fysisk hälsa är sammankopplad med utsatthet och hatbrott (Folkhälsomyndigheten, 2015).

Transpersoner är enligt RFSL (2019) en minoritet i dagens samhälle och kan därför lida av minoritetsstress. Denna stress är specifik för minoritetsgrupper och innebär en rädsla för trakasserier och diskriminering (RFSL, 2019). Det kan vara en av anledningarna till att transpersoner i större utsträckning har sämre psykisk och fysisk hälsa. En annan anledning till sämre psykisk och fysisk hälsa hos transpersoner kan vara stressen som uppstår av att behöva förhålla sig till tvåkönsnormer. Detta kan utvecklas till depression och ångest. Samhällets uppfattning av att transpersoner mår dåligt kan bli självuppfyllande för transpersonerna eftersom dessa måste anpassa sin identitet efter förväntningarna och må dåligt för att “på riktigt” vara transpersoner (Folkhälsomyndigheten, 2015).

2.3 Juridik och styrdokument i förskolan

Detta avsnitt avser att redogöra för juridiska skrivningar och styrdokument som pedagoger i förskolan ska utgå från i sitt arbete. Dessa behandlas eftersom omskrivningarna i läroplanen utgör ett av skälen till att utföra denna studie.

10

2.3.1 Läroplanen

I varje skolform finns en läroplan med riktlinjer och mål för hur arbetssättet ska se ut inom verksamheten. Läroplanen visar vilka mål och riktlinjer som ska eftersträvas samt beskriver utbildningens uppdrag och värdegrund. På grund av detta är det väsentligt för denna uppsats att undersöka vad pedagogerna i förskolan har för riktlinjer som berör arbetet med transbarn. Läroplanen har reviderats flertalet gånger sedan den kom år 1998, senast skedde det 2018. I den senaste revideringen används ordet ”könstillhörighet” där det tidigare har stått ”kön” eller ”flickor” eller ”pojkar” (Skolverket, 2018). Ett citat från läroplanen där denna ändring är synlig lyder: ”Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet” (Skolverket, 2018. s. 7). Citatet beskriver de riktlinjer pedagoger ska arbeta med för en likvärdig utbildning i förskolan under rubriken omsorg, utveckling och lärande. Detta kan ur ett transperspektiv tolkas som att ett barn vars egentliga kön är flicka men som är född som pojke ska få vara en flicka och behandlas som en flicka, vilket är hennes rättighet. Förskolan ska alltså enligt läroplanen ge transbarn samma möjligheter som de resterande, samt motverka att deras rättigheter begränsas. Ninni

Wahlström (2016) beskriver läroplaner och styrdokument som en skildring av hur samhället ser ut och vilka värderingar som måste lyftas och eller motverkas av pedagogerna i skolorna. Utifrån denna syn tolkar vi det som att könstillhörighet är något som idag ska lyftas och arbetas ytterligare med i förskolan, dock är det brist på beskrivningar hur arbetet ska se ut. Vi vill därmed bidra till förslag på didaktiska åtgärder för att inkludera transbarn i förskolan.

2.3.2 Skollagen och diskrimineringslagen

Förskolan har idag flera juridiska skrivningar som pedagoger måste förhålla sig till och dessa kan förstås som en grundpelare i det transinkluderande arbetet. Det finns aktiva kränknings- och diskrimineringsåtgärder som statuerar att det är huvudmannen för förskola och skola som ska arbeta för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Transbarn är enligt Folkhälsomyndigheten (2015) en utsatt grupp för kränkningar och diskriminering, och enligt lag får kränkningar och diskriminering inte ske. Lärare, förskollärare och annan personal i förskolan har därför en skyldighet att anmäla till huvudmannen om de har vetskap om att ett barn eller en elev har blivit utsatt för kränkande behandling inom skolans verksamhet. Varje år ska en plan upprättas med åtgärder för att förebygga kränkning av barn och elever och inkluderat i denna bör det därför även finnas ett upplägg för att motverka kränkning och

11

diskriminering mot transelever. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsens resultatkapitel menar dock att detta inte alltid sker. Diskrimineringen i skollagen innefattar alla former inte enbart de delar som diskrimineringslagen behandlar. I diskrimineringslagen står det bland annat att ingen på grund av kön, könsöverskridande uttryck och eller sexuell läggning får utsättas för diskriminering (SFS 2010:800; SFS 2017:108). Detta gäller hela det svenska samhället och därmed anser vi att det är det en av anledningarna till att arbetet med transbarn är en sådan viktig del i förskolans verksamhet

2.3.3 Likabehandlingsplan

En likabehandlingsplan ska finnas på alla förskolor i Sverige (Skolverket, 2006).

Likabehandlingsplanen innebär huvudsakligen att alla barn ska behandlas som likvärdiga individer och inget barn ska få utsättas för kränkningar, mobbning eller utanförskap. Varje förskola utformar sin egen likabehandlingsplan och det kan anses att arbetet med

likabehandlingsplanen enbart genomförs som ett sidoprojekt på grund av att chefer och rektorer kräver det. Likabehandlingsplanen ska gälla i arbetet i hela förskolans verksamhet. Den är till för att skapa en plats för alla barn och att dessa ska respekteras och ges samma möjligheter. Planen är tätt sammankopplad med diskrimineringslagen som är en del av den juridik som rör förskolan. Om likabehandlingsplanen fungerar och alla behandlas efter den kan konsekvensen av arbetet bli att inget barn diskrimineras. En aspekt som lyfts i planen är vikten av att inkludera barnen i likabehandlingsarbetet. Det är ett arbete för vuxna likaså barn och framtagandet av likabehandlingsarbetet bör därmed ske av både parterna (Skolverket, 2006). En kritik riktas mot genuspedagogiken då det som anses vara det “rätta arbetssättet” med könsnormer sker från pedagogers håll i form av att de har bestämt vilka genusstrategier som ska finnas i verksamheten. Det är sällan pedagogerna involverar barnen i arbetet med att vidga normerna kring genus. Just att arbete utförs av både pedagoger och barn kan vara en viktig del i att vidga normer (Salmson & Ivarsson, 2015).

2.4 Norm och tvåkönsnorm

I denna uppsats används tvåkönsnormen som begrepp för att kunna problematiseras i relation med att vara transperson. I detta avsnitt följer en kortfattad beskrivning om vad begreppet

norm och tvåkönsnorm kan innebära. En norm är sådant som anses mest lämpligt eller

12

norm kan alltså se olika ut i olika sammanhang och eller tidpunkter. En norm för även med sig en förväntning på en icke-norm, alltså sådant som anses onormalt. Inom en norm finns osynliga regler om hur en person ska bete sig. Antingen passar personen in, alltså uppfyller de krav som gäller för en specifik norm, eller så avviker personen från normen genom att inte uppfylla kraven. Vissa normer kan föra med sig förmåner, exempelvis är den manliga normen högre i hierarkin än den kvinnliga. Detta kan innebära att mannen får högre lön än kvinnan inom specifika branscher. Normer kan även tillföra förväntningar på hur personer ska bete sig, se ut eller ha för åsikter. Den manliga och kvinnliga normen benämns ofta som tvåkönsnorm (Martinsson & Reimers, 2008).

2.5 Inkluderande pedagogik

Arbetssättet som utgår från att alla barn ska inkluderas har funnits med i decennier i Sveriges förskolor. Den inkluderande pedagogiken går ut på att alla individer ska få sina behov och rättigheter tillfredsställda i verksamheten. En viktig del i det arbetet är att vidga förståelsen kring vem eller vilka som ingår eller inte ingår i de rådande normerna. Det kan innebära att inkludera individer med olika etniciteter, funktionsnedsättningar, HBTQ-personer (Haug, Engelund, Persson & Nilsson, 2006). Inom denna pedagogik innefattas även transpersoner. I denna uppsats kommer främst fokusera på barn med denna tillhörighet, samt vad de behöver för att inkluderas i förskolans verksamhet. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten (2015) är transpersoner en utsatt grupp, som beskrivs tidigare i detta kapitel, vilket vi vill utgå från i vår undersökning för att öka kunskapen om just den gruppen barn. Vi menar att det inte räcker att enbart använda begreppet inkluderande pedagogik eftersom det kan kopplas samman med många olika kategorier barn, exempelvis de i behov av särskilt stöd eller barn med

funktionsvariationer. Transbarn kan hamna utanför den breda kategoriseringen eftersom de utgör en liten procent av barnen i förskolan. Det är inte heller en funktionsvariation eller ett behov av särskilt stöd att vara transsexuell. Utifrån denna utgångspunkt har vår ambition i denna uppsats varit att förtydliga riktlinjer och strategier om hur en transinkluderande pedagogik kan se ut.

13

2.6 Tidigare forskning

I denna del följer en kortfattad översikt av vad den tidigare forskningen beskriver om transbarn att redovisas. Detta fokus kommer senare i resultatkapitlet att fördjupas och förtydligas. Forskning visar att barn kan ha förståelse för sin könsidentitet och därmed sin transsexualitet vid tre års ålder. I förskolan kan det således finnas barn som är transsexuella (Mallon & DeCrescenzo, 2006; Bartholomaeus, Riggs & Andrew 2017). En uppfattning som flera forskare delar är att det finns brister i lärares kunskap om vad det innebär av att vara transsexuell samt hur arbetet med att inkludera transbarn bör genomföras. Det är läraren som har en betydande roll stor i att bekräfta transbarn i sin könsidentitet och stödja dem i att våga uttrycka sin könsidentitet. Lärarens agerande är viktig för att stötta transbarn, men tidigare forskning visar även att en anledning till varför transbarn blir trakasserade är för att de inte blir accepterade av andra barn i förskolan. Lärarna kan därför behöva arbeta med att de andra barnen accepterar och har förståelse för olika könsidentiteter (Bowskill, 2017; Warin & Price, 2020; Shelton & Lesters, 2018; Devís-Devís, Pereira-García, López-Cañada, PérezSamaniego & Fuentes-Miguel, 2018). Den tidigare forskningen om möjligheterna att erbjuda transbarn en trygg och utvecklande miljö är inte särskilt omfattande. Den bredd av begrepp som inkluderas i pedagogikområdet kan verka osynliggörande för de barn som inte redan definierats vara i behov av speciellt stöd.Med detta som underlag utförs denna studie i ett försök till att skapa förutsättningar för en transinkluderande pedagogik.

14

3 Genuspedagogiska strategier

I detta kapitel redovisas två av de främst framträdande strategierna inom genuspedagogiken samt hur genus förstås enligt Waldorfpedagogiken och konsekvensen av detta. De tre perspektiven på genuspedagogik i denna uppsats förstås som strategier för att arbeta med genuspedagogik och är uttagna genom en forskningsöversikt av genuspedagogisk forskning. De tre strategierna används i uppsatsen för att få en förståelse för arbetssättet samt

konsekvenser av genuspedagogik. De strategierna är även med i uppsatsen för att i

diskussionskapitlet kunna besvara frågeställningen som behandlar på vilket sätt en pedagogik som inkluderar transbarn kan genomföras. De tre strategierna diskuteras sedan tillsammans med studiens resultat i diskussionskapitlet. I diskussionskapitlet besvaras även den sista frågeställningen som lyder: ” Kan genuspedagogiska strategier användas för att utveckla en pedagogik som inkluderar transbarn?”

De strategier som redogörs i denna studie är, könskompensatorisk strategi, könsneutral

strategi och könsavkodning. Det könsneutrala arbetssättet och en könskompensatorisk strategi

har framgått som de strategier som fått störst genomslag i jämställdhetsarbetet på förskolor i Sverige (Bodén (2011). Könsavkodning är ett tredje begrepp som tas upp som en strategi för att arbeta med jämställdhetsarbete i förskolan av Sara Frödén (2012). När pojkar och flickor är säkra och trygga i sin könsidentitet kan de utmana den stereotypa tvåkönsnormen

(Eidevald, 2009; Bodén, 2011). Detta kan göras genom de tre strategierna som redovisas nedan.

3.1 Könskompensatorisk strategi

Den första strategin som redovisas är kompensatorisk strategi. Grundtanken för denna är att varje barn ska få en stärkt förståelse för sin egen könsidentitet samtidigt som det ska bidra till en förståelse för hur stereotypa tvåkönsnormer kan utmanas, enligt Frödén (2012) och

Eidevald (2011). Könskompensatorisk strategi beskrivs som en strategi inom

genuspedagogiken för att arbeta jämställt i förskolan. Denna strategi är som tidigare nämns den vanligaste för pedagoger inom svenska förskolor. Inom denna strategi betonas att anledningen till att pojkar och flickor är olika inte är medfött utan beror på samhället och därför är det pedagogernas förhållningssätt som är avgörande för hur pojkar och flickor

15

uppfattar sig själva (Eidevald, 2011; Bodén, 2011). Pedagogens förhållningssätt är en central del i den kompensatoriska strategin och pedagogen måste vara medveten i sina val och handlingar. Hur pedagogen bemöter och pratar med barnen samt vilka ord som används är av relevans. (Eidevald 2011; Bodén, 2011). Vanligtvis använder pedagogen typiska ord som till hör till tvåkönsnormen när hen pratar till pojkar och flickor. Inom den kompensatoriska strategin kan dessa koder vändas om och flickorna benämns istället som starka och tuffa medan pojkarna benämns som söta och fina. För att tillämpa den kompensatoriska strategin kan ord bytas ut i sånger. Det kan innebära att ”mamma ringde doktorn” byts ut mot ”pappa ringde doktorn” för att kompensera den norm som finns om vilken roll en förälder brukar tilldelas (Eidevald, 2011).

Miljöns utformning och planering är av stor vikt inom den kompensatoriska strategin.

Kompensatorisk miljö i förskolan syftar till att alla leksaker ska få finnas kvar även de som är stereotypiska för tvåkönsnormen som dockor och bilar (Eidevald, 2011). Barnen uppmuntras att leka med sådana leksaker som är tydligt stereotypa för det motsatta könet. Barnen ska få leka med vad de vill oavsett vad materialet eller leksaken tillhör för norm, barnen leker då könsöverskridande. Ett sätt att forma miljön är att ha kvar de miljöerna som är kopplad till tvåkönsnormen men att exempelvis måla dockvrån blå för att både pojkar och flickor ska känna sig välkomna. Dockvrån är oftast kopplad till flickor och för att tillämpa den

könskompensatoriska strategin målas den blå. Flickors leksaker tenderar att vara placerade nära pedagogerna och pojkars leksaker är oftast placerade längre ifrån pedagogerna. Genom att byta plats på leksakerna kan ett skiftbyte ske i leken och nya möjligheter kan skapas (Eidevald, 2011). Ett alternativ för att arbeta kompensatoriskt kan vara att dela upp

veckodagarna så att det på vissa dagar endast finns killeksaker i förskolan och andra dagar endast flickleksaker. Detta kan leda till att barnen upptäcker andra leksaker och förskolan kan bli mer jämställd (Eidevald, 2011). Den könskompensatoriska strategin går alltså ut på att pojkar och flickor ska få vara pojkar och flickor och benämnas så, ingen vikt läggs vid uteslutning av kön. Däremot uppmuntras barnen att utmana sig själva genom att öva sig på sådant som inte är stereotypt för tvåkönsnormen. Exempel på detta beskrivs av Bodén (2011) som menar att pedagoger ska ge både pojkar och flickor förutsättningar för att kunna uttrycka sina känslor, eftersom det är mer vanligt att flickor uttrycker sina känslor än att pojkar gör det (Bodén, 2011).

Sammanfattningsvis beskrivs fokuset i den kompensatoriska strategin vara att uppmuntra barnen att leka och uttrycka sig efter det motsatta könet inom tvåkönsnormen. Flickor

16

uppmuntras till att leka med bilar och vara tuffa medan pojkar uppmuntra till att leka med dockor och vara ödmjuka. Tvåkönsnormer finns kvar men barnen uppmuntras bryta dem.

3.2 Könsneutral strategi

Detta avsnitt tar upp den andra strategin: könsneutral strategi och tar upp forskning som förklarar den. Pedagogens bemötande är relevant för arbetet inom den könsneutrala strategin. Samma tonfall och samma typ av ord ska brukas oavsett om pedagogen kommunicerar med flickor eller med pojkar. Det kan förekomma att pedagoger i förskolan bemöter flickor mjukare med ord som söt, snäll och fin medan pojkar bemöts hårdare med ord som stark, tuff och cool. Detta gör att det kan finnas en förutfattad bild av hur flickor och pojkar ska uppföra sig och hur de bör bli bemötta. Pedagoger bemöter möjligtvis flickor och pojkar olika då de gjort sig illa av olyckshändelse. Tendenser finns att pedagoger tröstar flickan genom att placera henne i sitt knä, krama om henne, prata med en lugn ton och använda meningar som ”Såja gumman!”, ”Gjorde det ont?” eller ”Stackare, ska jag blåsa?”. Däremot kan tonen vara hårdare mot en pojke samt att pojkar oftast bemöts som mer tåliga än flickor. Pojkar kan bli tröstade medkommentarer från pedagogerna som ”Det gick bra!”, ”Bara att borsta bort.” eller ”Det går över!”. Pedagogerna som arbetar inom den könsneutrala strategin undviker att skilja på bemötandet mellan pojkar och flickor. De strävar efter att alla barn ska bli bemötta på samma sätt oavsett kön. Kommentarer som “Vilken fin tröja!” eller "Vilka tuffa skor!”

undviks av pedagogerna. Istället kan de välja att bruka fraser som “Vilken härlig färg din tröja har!” eller “Är dina skor sköna?”. Ett sådant bemötande präglas inte av någon utav

tvåkönsnormen utan är könsneutralt. En del pedagoger inom den könsneutrala strategin undviker att kommentera barnens kläder eller frisyrer för att agera könsneutralt. Om pedagogerna vill tilltala en grupp eller enskilda barn används begrepp som barn, kompisar eller barnens namn då dessa inte tillhör ett specifikt kön. Fraser som ”Kom nu pojkar!” eller “Kom nu flickor!” undviks inom den könsneutrala strategin. Vidare belyses inget bemötande som det korrekta inom denna strategi. Det som är av relevans är att alla barn ska bemötas jämlikt. Pedagogerna ska jobba för att använda samma ton mot pojkar och flickor och skapa ett könsneutralt bemötande (Bodén, 2011; Eidevald, 2011).

Blå och rosa är färger som oftast anses tillhör en av de två tvåkönsnormerna. Leksaker som ofta kan vara kopplade till tvåkönsnormer är dockor och bilar. Dessa ses som tjejiga

respektive killiga och leks ofta med av respektive kön. Inom den könsneutrala strategin tas dessa leksaker bort. Därefter försvinner normer att pojkar ska leka med bilar respektive att

17

flickor ska leka med dockor. Miljön anses mer jämställd om leksakerna inte delar upp barnen efter könen i barnens fria lek. Förhoppningen är att skapa möjligheter där barnen ska leka tillsammans oavsett kön. Finns det en vilja från pedagogerna att det ändå ska förekomma leksaker som kopplas till tvåkönsnormen i förskolan kan dessa placeras vid andra leksaker för att ta ur dem ur sin vanliga kontext. Då minskar uppfattningen om vem som ska leka med vad och därmed skapas en mer könsneutral miljö (Bodén, 2011; Eidervald, 2011).

Miljön på förskolan kan utformas efter den könsneutrala strategin genom att undvika namn på rum och färger i miljön som är kopplade till tvåkönsnormen. På en del förskolor kan rum döpas till bilrummet, dockvrån eller bygghörnan. Dessa namn anses tillhöra och attraherar ett visst kön, vilket är något som bör undvikas inom denna strategi. Genom att använda namn som lägenheten, hemmet eller konstruktionshörnan istället för dessa rum undviks ord som är kopplade till en aktivitet eller leksaker som är kopplade till tvåkönsnormen. Detta görs i förhoppning av att rummen ska vara mer välkomnande och tillgängliga för båda könen utan en förutfattad mening om vem som ska leka i vilket rum. En del i utformningen av miljön som anses vara av vikt är vilka färger som används. Genom att undvika färger som rosa och blått och istället använda neutrala färger som gul eller grön på väggar, mattor och möbler ger det inte en uppfattning om vilka områden som är till för killar respektive tjejer. Dessa färger är inte bara könsneutrala utan de har även en lugn känsla som kan vara givande för barnen. Detta är ytterligare en aspekt som är av relevans för den neutrala atmosfären inom den könsneutrala strategin. Genom en lugn och likgiltig miljö kan barnen få utforska fritt utan att en förutfattad mening skapas om vad de förväntas leka med. Det centrala inom den könsneutrala strategin är att skapa en miljö som jämställd för barnen men även att motverka uppdelningar efter kön (Bodén, 2011; Eidevald, 2011).

Relevant att ha i åtanke vid arbetet med den könsneutrala strategin är att vad som anses vara inom tvåkönsnormen kan variera beroende på förskola. Byggmaterial som klossar kan anses vara en neutral leksak på en förskola medan det i andra förskolor kan ses som ett material som är kopplat till tvåkönsnormen. I och med detta kan det vara svårt att säga exakt hur

pedagogerna ska utforma verksamheten för att få den helt könsneutral (Frödén, 2012). Sammanfattningsvis ska den könsneutrala strategin belysa att pedagoger helt väljer att undvika kön och alla kopplingar till kön. Leksakerna i verksamheten ska inte vara kopplat någon av tvåkönsnormerna på något vis, leksaker som dockor och bilar och färger ska vara

18

neutrala. Förskolepedagogerna ska bruka liknande språk och tonfall mot barnen oberoende av vilket kön barnen har.

3.3 Könsavkodad strategi

Könsavkodad strategi är ett begrepp som Frödén (2012) tar upp i sin etnografiska studie gjord i en Waldorfförskola där hon har undersökt vad könsidentitet har för plats i verksamheten. Inom Waldorfpedagogiken finns en tredje aspekt av genuspedagogik. Dock menar

Waldorfpedagogiken att det inte är genus som är i fokus utan att det snarare är en konsekvens av deras andliga arbete. Waldorfpedagogiken har ett andligt perspektiv, de arbetar inte med genuspedagogik. Frödén (2012) lägger ingen vikt vid att ifrågasätta hur pedagogerna i Waldorfförskolan definierar andligheten utan beskriver det som en praktik. Inom Waldorfförskolorna tillåts ingen populärkultur eller andra moderna ting i verksamheten, sådant hålls utanför förskolan. Detta görs för att de tvåkönsnormer som råder i samhället inte ska förekomma i förskolans verksamhet. Pedagogernas bemötande inom den könsavkodade strategin skiljer sig inte mycket från den könsneutrala strategin. Denna lägger vikt vid att pedagogerna genomgående har ett konsekvent bemötande mot barnen. Det ska aldrig ske en skillnad i bemötandet mellan könen. Inom Waldorfförskolan hänvisar pedagogerna aldrig till kön när de talar om eller till barnen, inte heller när de talar om fenomen. Ett exempel på vad fenomen kan vara är frågan: ”Vad är klockan?” med svaret: ” Hon är 12”. Inom

Waldorfförskolan skulle pedagogerna inte använda sig av ordet ”hon” i den frasen. Detta är inte en konsekvens av att pedagogerna vill arbeta med genus, det är en konsekvens av deras synsätt på personer och världen där andligheten ligger till grund, inte könet. Därefter uppmärksammas inte könsöverskridande beteenden av pedagogerna. De kommenterar inte heller om en kille har rosa kläder på sig eller om en flicka har kort hår och lägger därmed ingen fokus på tvåkönsnormer. Det är oväsentligt för allt i verksamheten, för barnen och pedagogerna (Frödén, 2012).

På den Waldorfförskola där Frödén (2012) utförde sin studie jobbade endast kvinnliga pedagoger, det blev därmed naturligt att alla aktiviteter leddes av kvinnor. En tolkning som Frödén (2012) gjorde var att aktiviteterna kunde bli sammankopplad till den kvinnliga tvåkönsnormen. I detta fall var det auktoriteten som var väsentlig. De kvinnliga pedagogerna utförde alla aktiviteter, både de som vanligtvis är sammankopplad med den manliga

19

tvåkönsnormen som bygg och utomhusaktiviteter, samt de som anses vara sammankopplad med den kvinnliga tvåkönsnormen som att sköta hemmet eller ta hand om barnen. Kön var oväsentliga i situationer där de vanligtvis i andra förskolor har betydelse. Pedagogerna har därmed könsavkodat aktiviteterna (Frödén, 2012).

Arbetet med könsavkodad strategi kan bidra till att barnen har möjlighet att bygga upp egna uppfattningar och normer utifrån Waldorfförskolans filosofi, som delvis handlar om hur leksaker och material ska användas. Enligt Frödén (2012) har Waldorfförskolorna

könsavkodat sin miljö och sina leksaker genom att jobba, som tidigare nämns, med att hålla allt som sker utanför förskolan separerat från förskolan. De har leksaker som inte har en tydlig definition hur den ska lekas med och dessutom har de en lugn och neutral miljö där kön inte har någon betydelse. Kön kan konstrueras inom Waldorfförskolans verksamhet men det sker då i stunden och på barnens initiativ. Miljön i Waldorfförskolorna ska inte vara strikt

uppdelad och heller inte ha någon specifik aktivitet kopplad till sig. Resultatet av detta gör att det inte skapas någon koppling till tvåkönsnormen i miljöns utformning. Vissa rum kan målas i olika rosa nyanser men utan att vara kopplad till någon av de två olika tvåkönsnormerna. Syftet med färgen är endast i egenskap av att vara en lugn och mjuk färg. Grundtanken är att fokusera på hur färgen påverkar barnen istället för att fokusera på att färgen är specifikt ”flickigt” eller ”pojkigt” (Frödén, 2012).

Många aktiviteter återkommer genom hela verksamheten, varje vecka, varje månad eller varje år. Det skapar en återkommande rytm av aktiviteter i verksamheten. I och med detta känner barnen igen aktiviteterna och Frödén (2012) tolkade barnen som att aktiviteterna

uppskattades. Dessa aktiviteter är pedagogstyrda och alla barn deltog på samma villkor och i samma utsträckning. En del av aktiviteterna skedde kontinuerligt veckovis och de kunde vara i form av att behärska nya tekniker inom exempelvis slöjd eller måleri. Alla barn deltog inte samtidigt i aktiviteterna men alla fick lika stor möjlighet till att utveckla och lära. En

konsekvens av detta var att aktiviteterna blev könsavkodade eftersom de inte hade något med könsuppdelning eller kön att göra (Frödén, 2012).

Sammanfattningsvis beskrivs i detta avsnitt den könsavkodade strategin som innebär att pedagogerna kan bygga upp ett nytt synsätt på kön. Kön skapas i stunden och har ingen egentlig betydelse för verksamheten. Pedagogerna varken bekräftar kön eller undviker kön utan låter barnen skapa sig en egen uppfattning. En grundförutsättning för denna strategi är att

20

all populärkultur som finns i samhället hålls utanför förskolan och därmed kan en ny uppfattning av kön skapas inom förskolan.

Kapitel tre beskriver sammanfattningsvis att det inom genuspedagogiken finns strategier för hur förskolepedagoger kan arbeta på olika sätt med genuspedagogik. Utifrån dessa tre

strategier finns det en möjlighet att skapa en utgångspunkt för att utveckla en pedagogik som inkluderar transbarn. Vilka aspekter inom strategierna som gynnar samt behöver utvecklas för att inkludera transbarn kommer att besvaras i diskussionskapitlet, med stöd av dessa tre presenterade strategier samt studiens resultat.

21

4 Metod

I detta kapitel beskrivs metoden som använts i denna studie. Vilken metod och analys som valts och hur de använts för att besvara uppsatsens frågeställning motiveras i denna

metodansats.

4.1 Val av metod

Som metod för studien stod valet mellan att göra en intervjustudie eller en litteraturstudie. Intervjustudie valdes emellertid bort eftersom formuleringar av intervjufrågor som var möjliga att formulera för att besvara syftet i studien var svåra att precisera. Även urvalet av deltagare kunde ha blivit problematiskt vid en intervjustudie eftersom antalet transbarn antagligen är litet. Med litteraturstudie som metod kunde en jämförelse göras av skillnader och likheter i vad den tidigare forskningen beskriver om transbarn och deras tid i förskolan. Som undersökning i denna uppsats valdes en systematisk kvalitativ litteraturstudie. Att ha en kvalitativ ansats i sin forskning betyder att undersöka hur människor upplever vissa

situationer och sammanhang. Tolkningar görs av människors förståelse av omvärlden och forskaren försöker skapa en förståelse av detta i en kvalitativ ansats (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Vidare beskrivs det att forskare som utför en kvalitativ forskning ska ha i åtanke att även analysera och studera de värderingar som kan förekomma i det särskilda kulturella sammanhanget som undersöks. Sedan struktureras det insamlade materialet systematiskt vilket leder till att exempelvis mönster blir synliga (Eriksson Barajas, Forsberg, & Wengström, 2013). Med systematisk litteraturstudie innebär en studie som undersöker tidigare forskning som besvarar de frågeställningar som är formulerade i studien. För att göra en systematisk litteraturstudie måste ett brett urval av material i form av olika studier av god kvalité behandlas. Med god kvalité menas exempelvis vetenskapliga artiklar och eller böcker som är granskade och tidsaktuella, alltså inte daterad forskning (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013).

Med studiens syfte som riktning är det väsentligt att det framställs ett brett material som kan representera den svenska förskolans verksamheter. Genom en litteraturstudie sammanställdes den forskning som är utförd nationellt, internationellt, i små skalor, stora skalor samt med olika syften. Dessa studier anses kunna ge ett brett perspektiv till resultatet av denna studie.

22

Detta gjordes genom att ta del av studier med stort antal deltagare. Sedan stärktes det med studier med enskilda personers åsikter och på så sätt kunde materialet få en transparens som sedan kan överblickas och sammanfattas. Därav blev valet av att genomföra en litteraturstudie det mest lämpliga valet i denna studie. Litteraturstudien bidrog dock till en lång sökprocess och insamlingen av empiri var det mest problematiska i denna uppsats. Orsaken berodde på att den tidigare forskningen var begränsad. Detta kan anses vara en orsak till att inte

genomföra en litteraturstudie. Det ansågs trots det smala materialet ändå kunna utge ett användbart resultat som kunde appliceras i svensk förskola. Syftet i studien kräver ett brett material och detta var inte möjligt att genomföra genom någon annan metod. Som

komplement användes även forskning om transbarn i skolan för att ge ytterligare en bredd då det ansågs vara möjligt att applicera på förskolans verksamhet.

4.2 Sökord och databaser

Frågeställningens formulering har använts när valet av sökord utförts. Sökorden har innehållit ord som förekommer i frågeställningarna eller kombinationer av flera ord (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). För att hitta artiklar användes databaser via Örebro

Universitetsbibliotek. Där valdes databasen ERIC eftersom den innehöll artiklar om

pedagogik. Inte uteslutande pedagogiska databaser har använts, vilket beror på att ämnet är relativt outforskat inom ämnesdisciplinen. Därefter användes även databaserna PSYCINFO, Kvinsam, Libris och Google Scholar. De vanligaste sökorden som användes var:

“Transgender”, “Early education”, “Gender”, “Trans children”. Dessa sökord valdes eftersom kombinationen av dessa gav ett precist urval av artiklar som var av relevans. För att

specificera artiklarna har tillval av ord gjorts och “AND” eller “OR” skrevs mellan sökorden. De sökord som gav mest relevant resultat för att besvara frågeställningen var ”Transgender” AND “Children” AND ”preschool” AND “strategy”. Om endast ordet “trans” användes handlade en stor del av artiklarna om ämnen som inte har med studiens syfte att göra eftersom trans på engelska kan betyda transformera eller liknande och detta är inte det som söktes. Vid sökning på databasen ERIC med sökordet ”transgender” fick vi 3743 träffar, när vi tillade orden AND ”Children” minskade antalet träffat till 550 och vid ytterligare tillägg av

”preschool” slutade antalet på endast 15 träffar. Under hela sökningsprocessen användes ett syftesrelaterat urval. Med anledning av att antalet artiklar var begränsat lästes alla rubriker samt alla sammanfattningar för att få en förståelse för om artikeln hade relevans för studiens syfte eller inte. Hade sökningarna resulterat i ett större antal träffat hade detta inte varit

23

möjligt, det hade tagit för lång tid, men eftersom träffarna var så pass få var alla

sammanfattningar möjliga att läsa. Eftersom urvalet av artiklar var relativt smalt och det var svårt att hitta lämpliga sökord granskades referenslistor i vissa artiklar och tidigare

självständiga arbeten. Detta gjordes för att finna ytterligare artiklar och böcker som innehöll väsentligt material. Slutligen valdes 30 artiklar, böcker och avhandlingar ut, var av 26 var vetenskapliga artiklar, 2 var böcker och 2 var avhandlingar. Av de vetenskapliga artiklarna handlade 16 om transbarn och 10 om genuspedagogik. Alla böcker och avhandlingar som användes behandlade olika aspekter av genuspedagogik.

4.3 Urval och tillvägagångssätt för datainsamling

Vid en litteraturstudie ska materialet sökas metodiskt, läsas noggrant och efter det ska litteraturen sammanställas för att genomgå en analys. Innan sökprocessen påbörjades framställdes inklusions- och exklusionskriterier för att ett lämpligt urval ska kunna göras. Kriterier för urvalen är att litteraturen som väljs ska redovisa material som kan besvara uppsatsens syfte och frågeställningar (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Studien i denna uppsats handlar om transbarn, förskola och genuspedagogik. Utifrån dessa tre teman kunde inklusions- och exklusionskriterier skapas. Inklusionskriterierna som tillämpades var att de vetenskapliga artiklarna skulle handla om transbarn, förskole-tiden för transbarn, yngre transbarn och lärares kunskap om att arbeta med transbarn. Genom att inkludera forskning om både lärare och barn, kunskapen om transbarn och deras förskoletid får resultatet skilda perspektiv och materialet blir bredare. Två olika synvinklar återges som därmed förhoppningsvis leder till en djupare förståelse av resultatet i denna uppsats. Sökningarna gav ett mindre antal träffar än önskat och därmed fick inklusionskriterierna breddas. De kriterier som tillades var skola, transungdomar samt generell forskning om transpersoner. Genom denna vidgning ökade antalet träffar och då blev exklusionskriterier väsentliga för att anpassa urvalet till studien. De exklusionskriterier som tillämpades var att forskningen inte fick vara genomförd före år 2000 och de skulle heller inte handla om vuxna transpersoner eller ha ett biologiskt perspektiv. Transbarn i förskolan är ett område som är relativt outforskat och därmed behövdes inte exklusionskriterier angående om vi enbart skulle använda empiriska artiklar eller teoretiska artiklar eftersom alla relevanta artiklar tillämpades. Artiklarna kring transbarn valdes ut först, och ett tydligt mönster som uppmärksammas i denna forskning var betydelsen av tvåkönsnormer. Därmed fick synen på tvåkönsnormer bli

24

en ledande del för inklusionskriterierna för genuspedagogiken. Andra inklusionskriterier som användes var att forskningen skulle vara genomförd under det senaste 15 åren, alltså tidigast 2005. Det sista kriteriet var att forskningen skulle handla om yngre barn och helst barn i förskolan. Exklusionskriterier som användes var att forskningen inte skulle handla om specifika ämnen så som matte eller teknik då dessa inte ansågs beröra vårt syfte. Dessa kriterier räckte för att ett tillräckligt begränsat antal träffar framkom vid sökandet av artiklar. För en tydligare redovisning av all empiri och dess författare, år, karaktär och syfte se bilaga 1.

4.4 Analysarbete

För att analysera materialet i denna studie har en latent innehållsanalys tillämpats. En latent innehållsanalys innebär en identifiering av delar som är relevanta och som ger en djupare kontext och förståelse av empirin. Detta för med sig att litteraturen inte bara läses ordagrant. För att arbeta induktivt med en latent innehållsanalys tolkas materialet, samband betonas och en helhet skapas av alla delar av empirin. Teman identifieras och mönster och teorier

utvecklas för att kunna urskilja en generalisering i empirin (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). I denna studie sammanställdes material som var insamlat i stora skalor och då med ett generellt resultat. Detta fördes samman med material som redogör forskning på individnivå vilket leder till bredare perspektiv i empirin. Materialet strukturerades efter denna analysmetod och relevanta delar markerades i artiklarna genom en noga genomläsning. Sedan kodades texterna för att skapa centrala teman för att enligt med en latent

innehållsanalys kunna finna samband av det i texten som gick att koppla till syftet och frågeställningarna. Texterna kodades in i dessa kodord: Trans i förskolan, Könsbekräftande

arbete, Genuspedagogik samt Forskningens syn på arbetet med transbarn och

tvåkönsnormer. Rubrikerna bestämdes efter den grundliga genomläsningen då ett uttydande

av mönster i som var av relevans till syftet uppmärksammades i artiklarna och eller i böckerna.

I koden ”Transbarn i förskolan” markerades delarna i texten som handlar om vad forskningen belyser angående transsexualitet i tidig ålder och vad transbarn har för upplevelse av

förskolan. Mönster som identifierades var att transbarn oftast har en förståelse för sin identitet så tidigt som vid tre års ålder. Nästa kod, ”Forskningens syn på arbetet med transbarn”

25

ut. Vid denna kodning uppenbarades mönster som beskrev brister i lärares kännedom kring transsexualitet samt vad som behövs för att den pedagogiska miljön ska inkludera

transpersoner. I koden ”Tvåkönsnormer och synen på kön” markerades delarna som handlar om arbete eller bemötande som aktivt bekräftar barnets kön. Mönster som framkom efter denna kodning var på vilket sätt tvåkönsnormer påverkar transpersoner negativt respektive positivt. I den sista koden ”pedagogiskt arbete och lärarens betydelse” identifierades mönster som redogjorde för att lärare har en betydande roll i bekräftandet av transbarns könsidentitet. Efter kodningen lästes styckena igenom ytterligare en gång för att säkerställa att materialet var korrekt sammanställt. Eventuella korrigeringar gjordes så empirin blev korrekt

innehållsmässigt, det skulle finnas en röd tråd i styckena så att samma mönster placerats i samma stycke.

Nästa steg i analysarbetet var att sammanställa materialet från de olika artiklarna till en löpande text. För att få en tydligare överblick av texterna skrevs de ut då det var lättare att följa texten i fysisk form istället för på datorns skärm. Texterna kategoriserades och nya stycken skapades, i denna sortering säkerställdes det att rätt text följde med rätt referens så att författarna blev korrekt refererade. Vid sorteringen skedde kodningen efter kategorierna: ”Forskningens syn på pedagogers arbete med transsexualitet i tidig ålder”, ”Tvåkönsnormer och synen på kön”, ”Transbarns strävan efter att passa in i samhället”, ”Pedagogisk miljö och lärarnas betydelse”,”Genuspedagogik i förskolan” och ”Bemötande gentemot kön”.

Ovanstående kategorier skapades eftersom det vid läsningen söktes innehåll som svarade på frågeställningarna för denna studie. I de artiklar som lästes låg ett fokus på att söka efter liknande innehållsmässiga delar. Alla artiklar lästes i fulltext och likheter i innehållet jämfördes mellan artiklarna. Väsentliga delar som kunde bidra med att svara på syftet markerades. De delar som togs ut ur litteraturen valdes utifrån vår förförståelse av olika perspektiv på vad det innebär att vara transsexuell, lärares kunskap om vad det innebär att vara transsexuell samt vilka strategier som kan vara gynnsamma för att inkludera transbarn. Genom den första analysen av likheter började vi fundera på vad de olika texterna hade gemensamt. Då uppstod olika mönster som kunde sammanställas till preliminära kategorier. Därefter kunde ytterligare likheter sammanställas genom att vi först enskilt och sedan tillsammans jämförde texterna. Det var enbart få tillfällen där texter motsäger varandra och genom att poängtera dessa i resultatet anser vi att vi bidrar till en transparens för vår metod, samt att tillförlitligheten för vår undersökning ökar. Efter att vi sammanställt likheterna provade vi dem genom att ställa kritiska frågor; till exempel huruvida det var objektiva

26

likheter eller om det var vår tolkning som gjorde att de uppstod likheter. Detta besvarades genom att läsa delar ut artiklarna ytterligare en gång för att säkerställa att de objektiva sambanden kvarstod och inte enbart utgjordes av vår tolkning. De samband som klarade denna kritiska genomläsning formade kategorier. En sista läsning av de nya sammansatta kategoriernas styckena gjordes för att säkerställa att allt vi tagit ut hamnat under den rubrik som beskrev innehållet i stycket. Slutligen överfördes de nya styckena till den digitala texten. Arbetssättet följde samma strukturering vid kodningen av forskningen kring genuspedagogik som den genomförda struktureringen vid forskningen kring transsexualitet. Det vill säga att texterna lästes efter kodningar som tydliggjorde mönster som gjorde att styckesindelningar kunde göras. Exempel på mönster var att litteraturen beskrev vad genuspedagogik kan innefatta och på vilket sätt barn bemöts olika beroende på deras kön.

4.5 Etiska överväganden

Inom all vetenskap är de etiska aspekterna en viktig del i arbetet för att forskningen ska vara giltig (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011). Inom en litteraturstudie sker inget möte med personer som intervjuas, observeras eller svarar på enkäter. På grund av detta behövs inte ett deltagarskydd på samma sätt som i andra forskningsmetoder. I en litteraturstudie är det avgörande att den forskning som redovisas sker på ett rättvisande sätt för att en korrekt analys ska kunna genomföras. I denna litteraturstudie redovisas forskning som genomförts av andra forskare och där med är de etiska hänsynstaganden som gjorts att de artiklar som använts refereras korrekt till upphovspersonerna så att de blir tydligt vem som genomfört studien som presenteras, samt vilken forskning som presenterar vilket resultat. I arbetet med en

litteraturstudie finns ett ansvar att redogöra för forskarnas resultat utan att förvränga det, detta för att forskarna ska presenteras respektabelt och korrekt. Resultatet får sedan tolkas,

problematiseras och vinklas i efterhand men redovisning av empiri måste presenteras på ett transparant sätt och all fakta ska redovisas korrekt (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). För att säkerställa att forskarna hade blivit korrekt refererade skedde flertal läsningar av artiklarna innan de skrevs in i arbetet. Genomläsning av studiernas syfte, metod och resultat gjordes för att säkerställa det. Vid sorteringen och omplaceringen av stycken kontrollerades det noggrant att rätt text hade rätt referens. Alla steg i analysprocessen lästes grundligt av oss båda för att garantera att inga felaktigheter uppstått. Inga egna värderingar har tillskrivits i artiklarna, detta eftersom det bara ska vara forskarnas resultat som redovisas.

27

4.6 Metoddiskussion

Litteraturstudie som metod har varit lämpligt för uppsatsens syfte eftersom det därmed funnits en möjlighet att söka forskning i större omfattning än vad som var möjligt för oss själva att genomföra i denna studie om annan metod valts. Att välja litteraturstudie som metod gjordes för att kunna söka brett material och få möjlighet till ett betydelsefullt resultat även om den tidigare forskningen om transbarn i förskolan är begränsad. Genom denna metod kunde artiklar sökas som innehöll olika typer av studier intervjuer, litteraturstudier och fältstudier bland andra. Metoden bidrog på så vis till en möjlighet att få en synvinkel från både lärare som arbetat med transbarn och från transpersoner och deras upplevelse av att vara transbarn i skolan och förskolan, vilket ger ett utvidgat perspektiv av resultatet i denna studie. Det blev även möjligt att söka svar på frågeställningen som behandlar genuspedagogik genom att söka på tidigare forskning. Ämnet transbarn i förskolan är ett relativt outforskat ämne inom

pedagogik, vilket uppmärksammandes vid sökningen av vetenskapliga texter. I denna studie användes 30 vetenskapliga texter var av 16 av dem var vetenskapliga artiklar om transbarn i skola och förskola. Det är ett ovanligt lågt antal artiklar för att genomföra en litteraturstudie. Vid genomläsningen av artiklarna uppenbarades dock tydliga mönster som var genomgående i alla artiklar. Detta tolkades som att trots det låga antalet artiklar kunde en sammanfattande slutsats dras och där med vara givande för studiens syfte.

Vid andra val av metod, som exempelvis intervjustudie som övervägdes som metod, hade det funnits svårigheter med att få ihop deltagare då de etiska övervägandena är relativt svåra. Hade valet varit att göra en intervjustudie med transbarn hade möjligtvis resultatet blivit mer specifik i förhållande till syftet, men resultaten skulle vara svårare att applicera till olika förskolors verksamhet då endast ett smalt material skulle vara möjligt att sammanställa. Ytterligare hinder utgjordes av tidsbegränsningen för denna studie, tiden skulle inte räcka till för att söka deltagare och genomföra tillräckligt många intervjuer. Det kan även vara

problematiskt med de etiska aspekterna då intervjuer av transbarn utförs (Gustafsson, Hermerén, & Petterson, 2011). En av de mest kritiska punkterna inom det etiska

hänsynstaganden skulle vara att frågorna kan anses vara intima. Möjligtvis skulle en relation behövas bygga upp med barnen först, vilket kan vara tidskrävande. Ytterligare en faktor till det etiska är att det finns en risk att transbarnen känner sig utpekade när frågor om hur dem bemöts i deras könsdysfori ställs. De nämnda faktorerna ledde till att intervjustudie som metod valdes bort.

28

Det urval som gjordes var att materialet skulle behandla de yngre barnen eftersom det skulle vara möjligt att dra paralleller till barn i förskolan. Därför valdes artiklar bort som enbart handlade om vuxna transpersoner. Däremot behölls artiklar som innehöll högre utbildningar än förskola, detta eftersom förskolan ses som första steget i skolledet och är sammankopplad med skolan. I forskningen om skolan uppenbarades strategier och tillvägagångssätt som tolkades inkludera transbarn och därmed behölls dessa artiklar, för att kunna appliceras på förskolan. Däremot valdes artiklar som exempelvis handlade om i vilka bostäder

transpersoner som studerade på universitetet bor i bort, då detta inte var en del av syftet i studien. Artiklar som handlade om transelever och transbarn i skolan behölls även då dessa visar på tydligt innehåll som kunde besvara frågeställningen samt att artiklarna som endast handlade om transbarn i förskolan blev för få.

Forskningen som tagits del av är mestadels internationell detta beror på att forskningen i Sverige är begränsad och nästintill obefintlig. Tolkningen av empirin var att den möjligtvis skulle passa in i Sverige, trots att studierna inte var genomförda i Sverige. Detta kan vara applicerbart på svenska förskolor bland annat på grund av att många svenska förskolor är

mångkulturella. Med en mångkulturellförskola menas att barn med olika etnisk och kulturell

bakgrund finns i förskolan (Lunneblad, 2009).

Studiens slutsatser anses ha en viss tillförlitlighet i och med att ett så pass brett material har analyserats som pekar mot liknande slutsatser och som belyser liknande svar om vad som behövs för att inkludera transbarn i pedagogiken i förskolan. Förskolan är första steget i utbildningen av barnen och kan därmed utge en viktig grund för barnens fortsatta skolgång. Studien är därför förhållandevis tillförlitlig eftersom skolans strategier för inkludering av transbarn kan vara applicerbara på förskolan. Forskningen om skolan är av värde då stora delar av forskningen visat att transpersoner lider av psykisk ohälsa i skolan vilket bör förändras. Arbetet bör därmed börja i förskolan. Däremot går det inte att med full säkerhet påstå att resultatet i studien är ett resultat som kommer gälla i alla tider eftersom detta är samtida forskning. Ämnet har inte forskats på under en längre tid och det finns där med en risk att resultaten kommer ändras. Förhoppningsvis kan transpersoner blir accepterade i samhället vilket kan leda till att en pedagogik som inkluderar transbarn inte behövs då transbarn är accepterade och inkluderade redan. Däremot är denna studie tillförlitlig för hur det ser ut i samhället och förskolorna inom denna tidsperiod då studien utförts.

29

5 Resultat

I detta kapitel kommer forskningen framställas som utgör resultatet för denna studie. Innan varje ny del av forskningen finns tabeller som beskriver vilken forskning som redovisas i varje avsnitt. Först i resultatet redogörs vad forskningen beskriver om transbarn och

transelever och deras upplevelse av skolan samt hur de påverkats av rådande tvåkönsnormer. Resultatet innehåller även beskrivningar av hur lärare arbetar med att inkludera transpersoner.

5.1 Transbarn och transbarn i förskolan

I detta avsnitt redovisas forskning där strategier som används i skolan som har tolkats vara gynnsamma för att inkludera transbarn i skolans pedagogik tas upp. Denna forskning tas med i uppsatsen eftersom förskolan uppfattas som det första steget i utbildningen. Det finns en medvetenhet om att denna forskning beskriver hur arbetet ser ut i skolan. Detta är väsentligt för att paralleller kommer dras till hur detta kan förefalla i förskolan. Först i detta avsnitt redovisas forskning som beskriver pedagogers arbete med transsexualitet i tidig ålder. Nästa avsnitt belyser forskning om vilka tvåkönsnormer och syn på kön som finns i samhället. Det tredje avsnittet redogör för forskning som behandlar på vilket sätt transbarn anpassar sig efter tvåkönsnormerna som råder i samhället. Det sista avsnittet avser att redovisa forskning som behandlar den betydelse lärare och den pedagogiska miljön har för transbarn.

5.1.1 Forskningens syn på pedagogers arbete med transsexualitet i tidig ålder

Detta avsnitt redovisar forskning som behandlar hur pedagoger arbetar med transbarn. Målet är att med analysen av materielat skapa en förståelse kring vilka aspekter som pedagoger behöver ha kunskaper om för att kunna arbeta mer inkluderande gentemot transbarn. Denna analys kommer vara till hjälp för att besvara den första frågeställningen samt syftet med denna studie. Nedan följer en kort översikt över vilka studier som beskrivs i detta avsnitt.

Författare År Metod Deltagare/material Syfte

Bartholomaeus, Riggs och Andrews

2017 Enkätstudie 180 lärare och

förskollärare Undersöka attityderna för att arbeta mer inkluderande gentemot transbarn och transelever

Bowskill 2017 Intervjustudie 15 transpersoner

och 10 lärare

Undersöka vilket bemötande som behövs av lärare för att stötta transpersoner i skolan

30

Frohard-Dourlent

2016 Intervjustudie 62 lärare Undersöka vilka

betydelsefulla erfarenheter som lärare har av att arbeta med transbarn. Samt att undersöka hur lärare har förstått sin roll i ett

institutionellt sammanhang och hur sexuella och könsnormer upprätthålls Mallon och

DeCrescenzo

2006 Litteraturstudie Tidigare forskning

Undersöka transbarn och i vilken ålder barnen kommer ut som transsexuella

Shelton och

Lester 2018 Litteraturstudie Tidigare forskning och styrdokument

Undersöka hur

lektionsinnehållet i skolan kan vara transinkluderande Warin och

Price

2020 Textanalys Tidigare

forskning

Undersöka och

sammanställa teoretiska och praktiska faktorer för att sedan undersöka vilket stöd lärare för yngre barn

behöver i sitt arbete med transelever

Anledningen till att arbeta med en transinkluderande pedagogik i förskolan är bland annat för att forskning beskriver att transpersoner har förståelse för sin könsidentitet redan i tidig ålder. Resultatet av dessa studier har visat att barn kan uppleva sin könsidentitet från tre års ålder och därmed veta att de är transsexuella, även om dem inte kan utrycka det verbalt. Pedagoger i förskolan kan med ganska stor sannolikhet möta transbarn i sitt yrke (Mallon &

DeCrescenzo, 2006; Bartholomaeus, Riggs & Andrew). Forskning tyder även på att barns uttryck angående sin könsdysfori kan framträda på olika sätt, Warin och Price (2020) beskriver, bland andra, hur detta kan framstå.

Young children experience powerful emotions when it comes to choices of clothing, appearance, hairstyle, toys, activities and companions. When their choices challenge societal expectations there is often a battle of wills. (Warin och Price 2020, s.145)

En tolkning blir att barn i tidig ålder kan uttrycka könsdysfori genom att de fokuserar på sitt utseende, vilka kläder de har på sig och vilken frisyr de har. Det kan även komma i uttryck genom vilket namn de vill tilltalas med, samt i val av lekkamrater (Mallon & DeCrescenzo, 2006; Warin & Price, 2020). Mer om lekens inverkan kan läsas i kapitel 5.1.2.