Könsnormer och synen på kön

I detta avsnitt behandlas forskning som belyser hur kön och tvåkönsnormer kan förstås och vilken betydelse de kan ha för transbarns inkludering. Med tvåkönsnormer menas

tvåkönsmodellen som oftast delar upp samhället i manligt och kvinnligt och för med sig förväntningar på exempelvis beteende eller utseende hos personen. Tvåkönsnormen beskrivs mer ingående i bakgrundskapitlet i denna studie. Forskningen tar i detta avsnitt upp mönster som visar på vilka sätt tvåkönsnormer kan påverka transpersoner som inte identifierar sig med sitt biologiska kön. Det belyses även i detta avsnitt på vilket sätt lärare kan behöva arbeta med tvåkönsnormer. Avsnittet innehåller följande forskning.

Författare År Metod Deltagare Syfte

Dietert och

Dentice 2012 Intervjustudie Vuxna transpersoner Undersöka transpersoners erfarenheter av sociala sammanhang som skola och familjemiddagar

Mallon och DeCrescenz

2006 Litteraturstudie Tidigare forskning

Undersöka transbarn och i vilken ålder barnen kommer ut som trans

Hjelmér 2020 Etnografisk

studie

Sex svenska förskolor

Undersöka hur barn kopplar lek till kön och könsmönster genom en etnografisk studie utförd i sex svenska förskolor. Syften var att ta reda på hur kön och könsroller utspelade sig hos barnen i deras lek

33

Dagens samhälle är idag grundat på att det finns två kön, ett manligt och ett kvinnligt.

Mainstream social constructions of gender tend to demand conformity by adhering to only two choices of gender identity—male or female (Dietert & Dentice, 2012 s.1)

Många delar i vardagen är därmed uppdelat enligt dessa två kön och därmed har

tvåkönsnormer skapats som konsekvens av detta. En konsekvens av detta är att det med tvåkönsnormer tillkommer förväntningar på hur vi som människor förväntas bete oss, klä oss och visa känslor. En aspekt som kan hävdas vara problematisk är att i ett möte mellan

personer tas det ofta för givet att det biologiska könet stämmer överens med det kön som personen identifierar sig med, deras egentliga kön. För transpersoner gör det inte det, deras egentliga kön stämmer inte alltid med deras biologiska kön.

On a daily basis, transgender youths negotiate their gender identities within the confines of these categories, which is often an impossible task for individuals who are gender variant or happen to deviate from expected gender characteristics assigned at birth. (Dietert & Dentice, 2012 s.26)

Tvåkönsnormer som råder kan för transpersoner leda till en inre och yttre konflikt på grund utav att andra personer förväntar sig ett visst beteende och eller utseende av dem. En persons egentliga kön utgörs inte endast av könsorganet, brösten, skägget, kroppsform och eller liknande faktorer. Dessa faktorer är kopplade till biologiska kön som tillkommer i en persons utveckling och främst den hormonella utvecklingen. Rådande tvåkönsnormer som finns i samhället kan leda till förutfattade meningar som gör att andra personer i transpersoners omgivning kan tro sig veta vilket kön transpersoner tillhör i och med hur deras fysik ser ut. Dessa antaganden sker i stor utsträckning, även hos barn och inte enbart hos vuxna (Dietert & Dentice, 2012; Mallon & DeCrescenzo, 2006).

Forskning visar att både transbarn och cisbarn är lika troliga att följa tvåkönsnormer. Med cisbarn menas barn som identifierar sig med sitt biologiska kön (SOU 2017:92). Transbarn vill visa sitt egentliga kön på samma sätt som cisbarn. Detta kan bli märkbart när barnen ska välja vem de ville leka med eller då de uttrycker vem de identifierar sig med. Transbarn och cisbarn väljer att leka med eller att identifiera sig med andra barn med samma könsidentitet som de själva (Dietert & Dentice, 2012). En annan aspekt av tvåkönsnormen som visas i en studie är att pojkar och flickor tenderar att leka könsstereotypa lekar med barn som har samma könstillhörighet som de själva. Med detta menas att när flickor lekte med flickor så lekte de oftast ”flicklekar” och när pojkar lekte med pojkar lekte de oftast ”pojklekar”. Då pojkarna och flickorna lekte tillsammans är den vanligaste utgången att de inte lekte könsstereotypa

34

lekar. Barnen lekte med sådant som anses vara “normalt” för dem i den tiden och kulturen de lever i. En problematik med att barn leker könsuppdelat är att transbarn kan känna att de är osäkra i var de passar in.

When recalling experiences with peers, participants most often talked about two things. First, some participants stated that they did not identify with their peers when it came to basic interests like clothing, makeup, and play. Second, participants remembered how they were sometimes questioned and in some cases harassed by their peers for not looking and acting like a girl. (Dietert & Dentice, 2012, s.35)

Transbarn kan veta i vilken tvåkönsnorm de passar in men problematiken ligger i att de kanske inte kommer att bli accepterade i deras val på grund av att deras egentliga kön går emot deras biologiska kön. Detta eftersom de andra barnens könsuppdelning sker efter deras biologiska kön. Barnen följer tvåkönsnormerna även i deras lekar. Om detta sker för att de vill leka dessa lekar eller om de känner att det förväntas leka dessa framkommer inte av Carina Hjelmérs (2020) studie. Att barnen följer tvåkönsnormen framkom dock tydligt. I leken kan barnen därmed behöva få stöttning och vägledning av en pedagog men det ska vara på barnets initiativ och pedagogen måste ha förståelse för barnens egna upplevelser av leken. Barnen kan behöva få se skilda sidor av tvåkönsnormerna för att skapa sig en förståelse kring att de inte måste följas och att de kan vara flytande. Lärare som ger barnen utrymme till egna initiativ i leken, men samtidigt är närvarande, skapar möjligheter för barnen att ha ett eget inflytande i stället för att följa tvåkönsnormer (Hjelmér, 2020).

Sammanfattningsvis beskrivs i detta avsnitt att samhället följer en tvåkönsnorm och att det inom en könsnorm finns förväntningar på vad personen ska ha för utseende och eller

beteende. Utseendet är det som kan påverka när människor avgör vilket biologiskt kön andra personer tillhör. Det finns även förväntningar på att personen identifierar sig med sitt

biologiska kön vilket kan vara problematiskt för transpersoner eftersom de oftast inte identifierar sig med sitt biologiska kön. Både cisbarn och transbarn visar i lika stor

utsträckning vilket kön de tillhör, transbarn går då efter sitt egentliga kön. Barnen tenderar att leka med de som har samma könstillhörighet som de själva. Detta kan leda till att transbarn har svårt att veta vilken lek de ska vara med i. I förskolan behövs därför ett arbete med accepterande av könsöverskridande uttryck. Pedagoger kan behöva vara delaktiga i leken för att vidga synen på tvåkönsnormer.

35