Transbarns strävan efter att passa in i samhället

Att ha en vilja att passa in är inte något ovanligt för människor. Det är inte enbart vuxna som har dessa behov utan även barn kan sträva efter att passa in. Det kan handla om att passa in i en grupp eller passa in i sig själv. För transbarn är känslan att passa in i sitt egentliga kön ofta en central del då deras biologiska kön inte stämmer med vad de identifierar sig som. Avsnittet avser därför att redogöra transpersoners kamp för att behöva passa in i de tvåkönsnormer som råder eller på vilket sätt de försöker passa in i deras egentliga kön och dess normer. Avsnitten belyser på vilket sätt transbarn kan behöva stöttning av lärare i detta. Detta beskrivs i olika studier utförda av:

Författare År Metod Deltagare Syfte

Bowskill 2017 Intervjustudie 15

transpersoner och 10 lärare

Undersöka vilket bemötande som behövs för att stötta transpersoner i skolan Dietert och

Dentice 2012 Intervjustudie Vuxna transpersoners Undersöka transpersoners erfarenheter av sociala sammanhang som skola och familjemiddagar

Fast och Olson 2018 Intervjustudie Transbarn och

cisbarn i 3-5 års ålder

Undersöka hur barnen följde könsnormerna och i så fall vilken könsnorm de valde Frohard-

Dourlent

2016 Intervjustudie 62 lärare Undersöka vilka betydelsefulla

erfarenheter som lärare har av att arbeta med transbarn. Samt att undersöka hur lärare har förstått sin roll i ett

institutionellt sammanhang och hur sexuella och könsnormer upprätthålls

Frohard- Dourlent

2018 Intervjustudie 60 lärare Undersöka hur skolorna arbetar

för att göra miljön mer transinkluderade Mallon och

DeCrescenz

2006 Litteraturstudie Tidigare forskning

Undersöka transbarn och i vilken ålder barnen kommer ut som trans

Neary och Cross

2018 Intervjustudie Föräldrar och

lärare till transbarns

Undersöka hur föräldrar och lärare upplever barnens vardag och skolgång i Irland

Steglitz 2010 Litteraturstudie Tidigare

forskning

Undersöka

barndomsutveckling av könsidentitet och sociala reaktioner på icke- konformerande könsuppförande Warin och Price 2020 Textanalys Tidigare forskning

Undersöka och sammanföra teoretiska och praktiska

36

faktorer för att sedan

undersöka vilket stöd lärare för yngre barn behöver i sitt arbete med transelever

Barn känner behov av att passa in, inte minst transbarn eftersom deras biologiska kön inte passar in på deras egentliga kön. De söker bekräftelse från personer i sin omgivning i sin könsidentitet och detta kan de behöva få stöd i av de vuxna. Vilket beskrivs i nedanstående citat.

Transgender youth face unique and complex issues as they confront cultural expectations of gender expression and how these fit with what is natural for them. Striving for balance, learning to cope, questioning, and eventually becoming comfortable with one's gender identity and sexual orientation are of paramount importance for healthy growth and development. (Steglitz, 2010 s.1)

A school’s social environment will influence whether or not pupils feel they must hide their true gender. Those that do are then at further risk of mental health difficulties and may become withdrawn, anxious and unsociable in school. (Bowskill, 2017 s.97)

Vuxnas närvaro och uppbackning kan ge barnen det stöd som de behöver för att kunna visa sin egentliga könsidentitet (Frohard-Dourlent, 2018). Transbarn som känner att de inte passar in i sitt biologiska kön kan uppleva att det är de som det är fel på, vilket kan föra med sig en osäkerhet i hur de ska bete sig. Det finns även barn som inte vill göra sina föräldrar besvikna på grund av att föräldrarna bemöter barnet efter deras biologiska kön och inte deras egentliga kön. En del barn anstränger sig mycket för att passa in i de normer och förväntningar som följer med det biologiska könet. De går då emot sitt egentliga kön för att passa in (Mallon & DeCrescenzo, 2006).

Social institutions such as schools play a significant role in perpetuating discrimination and abuse (especially among peers). Schools are places that should provide safety for transgender youths but are more often places where they frequently experience both verbal and physical abuse because of their gender presentation. Ironically, many teachers and administrators perpetuate discrimination against transgender youths by not intervening when other students engage in harassment (Dietert & Dentice, 2012, s.28)

I och med detta kan förskolor och skolor vara problematiska för transbarn då de inte vet om de ska visa vem de egentligen är eller gå emot det. De vet inte heller om de ska gå efter deras biologiska kön och då passa in i de rådande traditionella tvåkönsnormerna (Bowskill, 2017). Genom att pedagoger förmedlar en acceptans för barnen, så kan de öppet visa vilka de identifierar sig som. Då kan det bli lättare för transbarn att följa tvåkönsnormerna för sitt egentliga kön även utanför skolan. Pedagogerna kan inte med säkerhet veta hur accepterande familjen är att deras barn är transsexuella och därför rekommenderar Mallon och

37

DeCrescenzo (2006) i likhet med Frohard-Dourlent (2016) att pedagoger i förskolan ska visa att barnen är accepterade som de är.

Föräldrarna till unga transbarn kan känna en stor press från samhället att barnen ska leva i enlighet med deras biologiska kön. Föräldrarna kan bli ifrågasatta angående hur de bemöter sina barn. Föräldrar till transbarn kan känna att deras barn inte tas på allvar i och med deras barn är unga och i vissa fall skapar detta en osäkerhet hos föräldrarna i agerandet gentemot sina barn. Föräldrarna kan även känna att deras ekonomiska, sociala och kulturella bakgrund spelar roll i hur barnet och familjen bemöts utifrån barnets könsidentitet av skolor och vården. Stöd från pedagoger i förskolan kan därför bli en viktig del för barnets välmående (Neary & Cross, 2018).

Families may begin to project their anxieties about other family conflicts on the transgender child as a way of avoiding confronting the real issues. (Mallon & DeCrescenzo, 2006, s.228)

Forskningen visar att transbarn har en stark vilja att leva efter och följa de tvåkönsnormer som gäller för deras egentliga kön. Detta kan visas genom att de uttrycker sig med kläder eller attiraljer som passar in på deras egentliga kön. Studien som nämner detta är gjord i Storbritannien där barnen i förskola har skoluniformer vilket kan påverka sättet som transbarnen uttrycker sig på. Detta förekommer inte i Sverige men det visar hur fenomen kring förskolor och skola inverkar på barnets bekräftelse av könsidentiteter (Mallon & DeCrescenzo, 2006; Warin & Price, 2020).

Både pojkar och flickor valde enligt forskningsresultatet att följa tvåkönsnormerna utifrån sina egentliga kön och var noga med att visa upp detta. Hos transbarn finns en stark strävan efter att inte bryta mot tvåkönsnormer för att förtydliga vilket deras egentliga kön är. En anledning till att transbarn strävar efter att visa sitt egentliga kön och följa tvåkönsnormer kan vara att de behövt gå igenom processen att komma ut som transbarn. De har insett att de är födda med ett kön som inte passar in på deras identitet. Sedan strävar de efter att tydligt visa att de har funnit rätt könsidentitet genom att följa tvåkönsnormerna för deras egentliga kön (Fast & Olson, 2018). Dock visar studier att transbarn kan blir ifrågasatta om de bryter mot den traditionella tvåkönsnormen som stämmer in på deras biologiska kön. Barnen blir bemötta som om de visade upp ”fel könsidentitet” i och med att deras egentliga kön inte stämmer in på deras biologiska kön, eftersom de är transbarn.

38

Children expect that their peers will reflect and adhere to certain gender stereotypes. This seemed to be the case for many of the participants in this study in that their peers expected conformity to female gender norms and expression. However, because some participants expressed interests that their peers viewed as male or female, they were sometimes confronted and/or harassed in social situations. When recalling experiences with. (Dietert & Dentice, 2012 s 39)

Anledningen till detta är att det är de yttre fysiska attributen som bedöms av andra, vilket leder till förväntningar på hur barnet identifierar sig. Det är inte endast vuxna som har dessa förutfattade meningar kring tvåkönsnormer och könsidentiteter.

Within the process of learning to self-identify and identify others based on gender categories, children also learn to assign gender stereotypes to other children. For instance, children learn that girls should wear dresses and engage in feminine activities like playing with dolls. Boys, on the other hand, are allowed to be aggressive with their peers and play with gendered toys like trucks and action figures. Children expect that their peers will reflect and adhere to certain gender stereotypes. This seemed to be the case for many of the participants in this study in that their peers expected conformity to female gender norms and expression. However, because some participants expressed interests that their peers viewed as male or female, they were sometimes confronted and/or harassed in social situations. (Dietert & Dentice, 2012, s.37)

Barn lär sig att applicera kön på sig själva samt på andra barn. Till exempel lär sig flickor att de ska klä sig på ett visst sätt och leka med en viss typ av leksaker och exempelvis gilla färgen rosa. Samma sak gäller för pojkar, att de exempelvis ska klä sig i kläder som är blåa (Dietert & Dentice. 2012). Det bör vara tydligt att alla barn är välkomna i förskolan, oavsett vad de identifierar sig som. Om det grundläggs en strategi för att arbeta inkluderande med transbarn i ung ålder så kan detta göra en stor skillnad för barnen under den senare skolgången. Detta kan göra skillnad i senare skolgång eftersom de har blivit bemötta på ett sätt som stärkt dem i sin könsidentitet och gett dem en bekräftelse från andra att de får vara den de är (Warin & Price, 2020).

I en studie av Fast och Olson (2018) fick transbarn besvara frågor kring vilket kön de har och vilket kön de hade när de var ”bebisar”. Fast och Olson använder begreppet ”bebisar” och preciserar inte vilken ålder som menas med detta. Deltagarna svarade att när de var små hade de ett kön, inte deras nuvarande, alltså deras biologiska kön. På frågan om vilket kön de har nu och vilket kön de kommer ha när de blir vuxna svarade de att de har samma kön nu som de kommer ha när de blir vuxna, det vill säga deras egentliga kön.

In response to the question about their gender as a baby, only 21% of transgender participants said their expressed gender, whereas 97% of controls and 96% of siblings said their expressed gender. On the other hand, when asked about their gender as an adult, 97% of transgender participants, 97% of controls, and 96% of siblings replied with their expressed gender (Fast & Olson, 2018, s.629)

39

Resultatet av denna studie visar att transpersoner i tidig ålder kan vara säkra på sin

könsidentitet och att de har en stor självinsikt, trots sin tidiga ålder och att de insåg att de hade fått ett felaktigt bemötande kring sitt kön som ”bebisar”. Resultatet visade även att detta skiljer sig från när forskarna senare intervjuade vuxna transpersoner som menade att de haft samma kön hela livet, alltså det som de definierar som sitt egentliga kön. Barnen i studien ansåg att de hade haft två skilda kön; ett vid födseln och ett nu (Fast & Olson, 2018). Sammanfattningsvis beskrivs i detta avsnitt att transpersoner söker bekräftelse på sin könsidentitet då de kan uppleva en osäkerhet i hur de ska passa in i den tvåkönsnorm som gäller för deras egentliga kön. Transbarn strävar efter att visa sitt egentliga kön vilket beror på att de funnit rätt och nu vill uttrycka det. I samhället råder dock tvåkönsnormer som gör att andra kan uppleva att transbarn uttrycker fel könsidentitet. En vuxens stöttning och

bekräftelse kan behövas för att styrka transbarn till att följa de tvåkönsnormer som gäller för deras egentliga kön. Pedagogers stöttning och bekräftande av det egentliga könet kan därför bli avgörande. Lärare och pedagoger kan behöva tydliggöra att alla barn är välkomna oavsett vad de identifierar sig som.